Johan Floderus (universitetslärare)
| Johan Floderus | |
 | |
| Född | 6 oktober 1721[1][2] Skatelövs församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 april 1789[1][2][3] (67 år) Gamla Uppsala församling[1][3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Universitetslärare[4], filolog[4], präst[4] |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Redigera Wikidata | |
Johan Floderus, född den 6 oktober 1721 i Skatelövs prästgård i Småland, död den 28 april 1789, var en svensk filolog, universitetslärare och präst. Han var farfars far till Manfred Floderus.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Stamfar för släkten Floderus var kronotorparen Knut i Floryd (Floderyd), Malmbäcks socken, Jönköpings län som levde under början av 1600-talet. Floderus var son till kyrkoherden i Skatelöv i Småland Per (Petrus) Floderus (1683–1741) och Helena Katarina Cavallius (1699–1728, dotter till biskopen Olof Cavallius i Växjö). Gift 1765 med Ulrika Asp, dotter till Matthias Asp och ättling till ärkebiskop Mattias Steuchius från Bureätten.
Hans i det yttre obemärkta liv innefattas i de vanliga befordringarna inom Uppsala universitet, vid vilket han större delen av sitt liv tjänstgjorde som lärare. Student i Uppsala 1738 och filosofie magister där 1743, utnämndes han 1752 till docent i grekiska litteraturen. Fem år därefter befordrades han till adjunkt och 1762 till professor i grekiska, blev 1779 kyrkoherde över gamla Uppsala, insattes 1773 i Bibelkommissionen och kallades 1786 till ledamot av Vitterhetsakademien. Han avsade sig både kyrkoherdetjänsten i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm och biskopsstolen i Linköpings stift, till vilka ämbeten han var kallad och av kungen redan bestämd. Efter fjorton års sjuklighet avled han 1789.
Sin författareverksamhet ägnade han huvudsakligen åt akademiska disputationer och minnestal, de flesta författade på latin, i vilket språk han, liksom i grekiskan, hörde till sin tids mest lärde. Bland hans skrifter märkas, utom 153 akademiska disputationer, för vilka han presiderade, samt tal och verser på latin, Exercitationes philologicae in Matthaei evangelium ejusque metaphrasis suecana1763–1771) och Versio suecana selectorum ex Paulinis epistolis locorum (1771–79).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Floderus. 1. Johannes i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Johan Floderus, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, Johan Floderus, läst: 9 oktober 2017, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gamla Uppsala kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10318/C/3 (1753-1804), bildid: C0003622_00225, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 24 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 1034400398, läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
| Företrädare: Matthias Asp |
Inspektor för Västerbottniska nationen 1763–1789 |
Efterträdare: Daniel Boëthius |
| Företrädare: Nils Wallerius |
Inspektor för Kalmar nation 1764-1789 |
Efterträdare: Nils Landerbeck |
| Företrädare: Daniel Melander |
Uppsala universitets rektor Vt 1770 |
Efterträdare: Johan Peter Sleincour |
| Företrädare: Daniel Melanderhielm |
Uppsala universitets rektor Ht 1778 |
Efterträdare: Johan Peter Sleincour |
| Företrädare: Carl von Linné |
Inspektor för Smålands nation 1778–1789 |
Efterträdare: Carl Peter Thunberg |
|