Johan Fredrik Nyström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även: Johan Nyström
Johan Fredrik Nyström


Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1894-1897
1899-1908
Valkrets Uppsala läns valkrets (1900-1911)
Stockholms andra valkrets (1912-första lagtima 1914)
Stockholms stads valkrets (1916-1918)
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av första kammaren (1900-1911, 1916-1918)
Ledamot av andra kammaren (1912-första lagtima 1914)

Född 26 september 1855
Härnösand, Västernorrlands län
Död 18 juli 1918 (62 år)
Oscars församling, Stockholm
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Första kammarens protektionistiska parti (1900-1909)
Det förenade högerpartiet (1910-1911)
Lantmanna- och borgarpartiet (1912-1914)
Första kammarens nationella parti (1916-1918)
Yrke Lektor

Johan Fredrik Nyström (i riksdagen kallad Nyström i Uppsala, senare Nyström i Stockholm), född 26 september 1855 i Härnösand, död 18 juli 1918 i Stockholm, var en svensk historiker, geograf, politiker och tidningsman.

Nyström blev filosofie doktor vid Uppsala universitet år 1884 och samma år docent i historia och 1888 i statskunskap. År 1890 utnämndes han, med bibehållande av docenturen, till lektor vid Uppsala högre allmänna läroverk. Efter att ha studerat geografi bland annat i Berlin ansvarade han under åren 18921901 för undervisningen i detta ämne vid Uppsala universitet. År 1902 flyttade han till Stockholm och blev lektor vid Högre realläroverket där.

Han var ledamot av Uppsala stadsfullmäktige 18901902. Han var konservativ och tullskyddsvänlig och invaldes av Uppsala läns landsting (varav han 18991902 var ledamot) åren 1899 och 1908 i Första kammaren. Han tillhörde där det så kallade majoritetspartiet. Han blev år 1901 suppleant i och var 190511 ledamot av konstitutionsutskottet. Åren 191214 var han en av Stockholms representanter i Andra kammaren. Även av denna kammare insattes han i konstitutionsutskottet (191214). Åren 191618 tillhörde han åter Första kammaren för Stockholms stad. Nyström medverkade i flera reformer, till exempel 1907 års rösträttsreform och 1909 års skolreform. Han var däremot motståndare till införandet av politisk rösträtt för kvinnor.

Utom riksdagen verkade Nyström för sitt parti som föredragshållare, som tidningsman (bland annat var han åren 190305 redaktör för Vårt land och åren 190918 ordförande i Stockholms Dagblads styrelse). Han var också ledamot av styrelsen för Allmänna valmansförbundets riksorganisation och ordförande i dess Stockholmsdistrikt. År 1909 invaldes han bland Stockholms stadsfullmäktige och var ordförande i deras moderata sammanslutning; han var också ledamot av överstyrelsen för stadens folkskolor och ordförande i dess undervisningsnämnd. År 1913 blev han ledamot av styrelsen för Stockholms högskola.

Nyströms inflytande i riksdagen avtog under hans sista år. Han var en utpräglad opportunitetspolitiker, hade en mycket stor formell begåvning och var genom vinnande personliga egenskaper synnerligen väl ägnad för samarbete i riksdagsutskott, kommittéer och organisationer av skilda slag. Hans visade även hög produktivitet som populärvetenskaplig författare.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1883 - De svenska ostindiska kompanierna: historisk-statistisk framställning
  • 1884 - Bidrag till Svenska handelns och näringarnas historia under senare delen af 1700-talet (akademisk avhandling)
  • 1893 - Valrätten i främmande länder
  • 1895 - Handbok i Sveriges geografi
  • 1898 - Vasco da Gama och upptäckten af sjövägen till Indien
  • 1899 - Sveriges rike: handbok för det svenska folket, volym I (redaktör)
  • 1899 - Geografiens och de geografiska upptäckternas historia till början af 1800-talet
  • 1900 - Sveriges rike: handbok för det svenska folket, volym II (redaktör)
  • 1901 - Sveriges statskunskap på grundvalen av W. E. Swedelius' handbok
  • 1909 - De nordiska ländernas statskunskap
  • 1911 - De mellaneuropeiska ländernas statskunskap

Källor[redigera | redigera wikitext]