Johan Gyllenstierna den yngre
| Johan Gyllenstierna af Lundholm | |
|---|---|
Titlar | |
| Tidsperiod | 1650–1654 |
| Företrädare | Jakob Skytte |
| Efterträdare | Anders Gyldenklou |
|
| |
Personfakta | |
| Född | 1617 |
| Död | 20 september 1690 Stockholm |
| Begravd | Källeryds kyrka |
Släkt | |
| Frälse- eller adelsätt | Gyllenstierna af Lundholm |
Familj | |
| Make/maka | 1. Anna Maria Posse af Hedensund 2. Catharina Margareta Durell 3. Christina Maria Leijonhufvud |
| Barn | •1. Maria Christina 1. Märta Elisabet 1. Axel Carl 1. Nils Erik 1. Två barn 2. Brita Johanna 2. Märta Elisabet 2. Görvel Charlotta 3. Axel Erik |
| Gyllenstierna af Lundholm | |
Johan Gyllenstierna d.y., född 1617, död 20 september 1690 i Stockholm, var en svensk friherre och ämbetsman. Han var son till viceamiralen Nils Gyllenstierna av friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Johan Gyllenstierna föddes 1617. Han var son till viceamiralen Nils Gyllenstierna och Görvel Snakenborg. Gyllenstierna blev 14 november 1632 student vid Uppsala universitet och utgav där en oration 1641.[1] Han tjänstgjorde i Svea hovrätt och var assessor från 1635.
Han var från 10 augusti 1647 vice president i Svea hovrätt, 30 augusti 1650 landshövding i Östergötlands län, från 28 februari 1654 riksråd och hovrättsråd i Svea hovrätt, från 4 juli 1662 president i tribunalen i Wismar, från 11 mars 1664 president i Dorpats hovrätt och från 26 juni 1668 åter i Svea hovrätt. Gyllenstierna var tillika från 26 oktober 1668 rikskansliråd och 10 december 1670 häradshövding i Hälsingland. Gyllenstierna begärde på grund av sjuklighet och erhöll 10 mars 1673 avsked från sina ämbeten. Gyllenstierna avled 1690 i Stockholm och begravdes i Durellska familjegraven i Källeryds kyrka.[1]
Gyllenstierna blev jämte Gustaf Banér och Claes Rålamb 1669 ledamot av den kommission som fick i uppdrag att närmare ordna de från Danmark erövrade provinsernas angelägenheter.
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Han ägde Frösåkers gård i Kärrbo socken, Sjöholm i Östra Vingåkers socken, Nybyholm i Enköpings-Näs socken, Vittvik i Tryserums socken, Viksjö gård i Järfälla socken, samt Säderby, Byholm och Sverkilstorp.[1]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Gyllenstierna gifte sig första gången 9 juni 1648 i Stockholm med friherrinnan Anna Maria Posse af Hedensund (1621–1672), dotter till presidenten Knut Göransson Posse af Hedensund och Ingeborg Torstensdotter. De fick tillsammans barnen Maria Christina Gyllenstierna (1619–1709) som var gift med landshövdingen Axel Gabriel Leijonhufvud, Märta Elisabet Gyllenstierna (född 1650), Axel Carl Gyllenstierna (1652–1655), Nils Erik Gyllenstierna och två barn (döda 1656). Posse och Gyllenstierna skiljde sig 1669.[1]
Gyllenstierna gifte sig andra gången 10 juli 1670 med Catharina Margareta Durell (1655–1675), dotter till landshövdingen Magnus Durell och Birgitta von Krakau. De fick tillsammans barnen Brita Johanna Gyllenstierna (1671–1698) som var gift med majoren Carl Magnus Lilliehöök af Fårdala, Märta Elisabet Gyllenstierna (1672–1676) och Görvel Charlotta Gyllenstierna (1673–1673).[1]
Gyllenstierna gifte sig tredje gången i juni 1677 med friherrinnan Christina Maria Leijonhufvud (1648–1724), dotter till översten Erik Leijonhufvud och Christina Dorotea Banér. De fick tillsammans sonen landshövdingen Axel Erik Gyllenstierna (1678–1751).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Gyllenstierna, Johan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- http://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenstierna_af_Lundholm_nr_3
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 362. Libris 10076750. https://runeberg.org/elgenst/3/0378.html