Gyllenstierna

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gyllenstierna af Lundholm)
Hoppa till: navigering, sök
Gyldenstierne
(Gyllenstierna)
Stamvapen för ätten Gyldenstierne
Känd sedan 1314
Stamfar Erik Nielsen till Ågård
Sätesgård Ågård
Utgrenad i Gyllenstierna af Nynäs
1569 friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm nr 3
Danmark Adel i Danmark
Naturaliserad Gyldenstierne
Värdighet adlig ätt nr:
Länk URL Sida på adelsforeningen.dk
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad 1729

Gyllenstierna eller Gyldenstierne är en svensk-dansk adlig släkt som kom till Sverige på 1440-talet. I Sverige dog denna adliga ätt ut 1654 men den hade dessförinnan utgrenats i en friherrlig gren, Gyllenstierna af Lundholm, vilken fortlever som enda levande ätt Gyllenstierna idag.[1]. Denna gren utgrenades i sin tur i både friherrliga och grevliga ätter, vilka alla har utslocknat.

En annan, numera utdöd gren av den danska ätten, Gyllenstierna af Svaneholm, introducerades 1664 på svenska riddarhuset efter Skånes införlivande till Sverige, men denna gren utslocknade år 1705.

Under huvuddelen av 1600-talet var ätten Gyllenstierna månghövdad och representerad i det svenska riksrådet. Den politik ättens medlemmar i regel förde var för kungligt envälde och reduktion, och mot högadeln som ätten, något motsägelsefullt, själv måste anses ha tillhört.

Danska rötter från släktens stamgård Ågård[redigera | redigera wikitext]

Den danska ätten Gyldenstierne fick sin gryning på den danska släktens stamgård Ågård i Kettrup Sogn söder om Fjerritslev i Jammerbugts kommunJylland, känd genom den storväxte hedningen Eric Långeben till Agaard. Hans son Eric Ericssen kristnades och fick sönerna Knut och Erik. Eriks son riddaren Nils Eriksson till Aagaard på Jylland, nämnd i en handling från 1314, räknas som ättens första med säkerhet kända stamfader. Den danska ätten Gyldenstierne utslocknade år 1729, men före det naturaliserade två grenar på Svenska Riddarhuset, som Gyllenstierna af Svaneholm och Gyllenstierna af Nynäs vilka avslutar släkttavlan för ätten Gyllenstierna af Svaneholm nedan.

Adliga ätten Gyllenstierna af Svaneholm[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna af Svaneholm
Inflyttad 1658, när Skåne blev svenskt
Förgrenad ur danska ätten Gyldenstierne
Stamfar Erik Hardenberg Gyldenstierne
Sätesgård Svaneholms slott
Adlad av Karl X Gustav
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1664
Grad adlig ätt nr: 29 (tidigae 41)
† Utslocknad
Utslocknad 1705
Svärdssidan Axel Gyllenstierna, död 1705

Eric Hardenberg Gyldenstierne, i Sverige Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.ä. till Svaneholm i Skurups socken samt Karsholm (1622-1665) naturaliserad Gyllenstierna af Svaneholm. Han föddes 1622 på Svaneholms slott, var kung Kristian IV av Danmarks hovjunkare, tog avsked 1646 och var dansk ryttmästare tills han tog avsked ur dansk tjänst 1650.

Han bosatte sig på sitt gods som efter 1658 inte längre ingick i Danmark sedan Skåne införlivats i Sverige, han hyllade konung Karl X Gustav 1658 och introducerades därför på Svenska Riddarhuset, först under nummer 41, och senare under nummer 29 som Gyllenstierna af Svaneholm.

Gyllenstierna hade två söner, vilka båda var ryttmästare och förblev ogifta, Preben Gyldenstierne til Karsholm (1656-1677) och Axel Gyllenstierna, till Svaneholm, Karsholm, Brödda, Pugerup och Boalän. Efter Prebens död var Axel ensam ägare till Svaneholm. Axel dog ogift år 1705 på Svaneholms slott och är begravd i S:t Mariae kyrka i Ystad.

Med Axel Gyllenstiernas död utslocknade ätten Gyllenstierna af Svaneholm. Han hade testamenterat slottet till sin systerson Axel Julius Coyet, men hans syster Sofia lyckades få halva slottet genom en process. Denna halva köptes 1751 av Gustav Julius Coyet.

Släktträd för danska ätten Gyldenstierne med utgrenade ätter
Gyllenstierna af Nynäs och Gyllenstierna af Svaneholm
[redigera | redigera wikitext]

Utlämningar har gjorts i alla led.

Nils Eriksson
Riddare till Aagaard
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Nielsen
till Aagaard och Restrup
Dansk riksmarsk
 
Jacob Nielssen. Riddare.
 
Susanne Nielsdotter, gm
Niels Iversen (Rosenkrantz)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Niels Erikssen till
Aagaard och Restrup
riddare, gm
Christina af Aagaard.
 
Cecilia Eriksdotter gm
Bo Falk till Vallø
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Nielsen till Aagaard
Demstrup, Skive och Tim
Riddare och riksråd
Unionskungens hövitsman
på Stockholms slott
 
Peder Nielsen
Riksråd
 
Knud Nielsen
Riddare och riksråd
 
Bugge Nielsen
 
Henrik Nielsen
 
Gotskalk Nielsen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Niels Eriksen till Landting
Riksråd och hovmarsk
 
Anders Eriksen. död 1463
 
Peder Eriksen till Nybo, död 1463
 
Erik Eriksson d.ä.
till Fågelvik
Riddare och riksråd
gm kung Karl Knutsson
dotter Kristina
 
Kirsten Eriksdatter
gm Anders Nielsen (Banner)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Hardenberg Gyldenstierne
naturaliserad i Sverige
Gyllenstierna af Svaneholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Adliga ätten
Gyllenstierna af Nynäs nummer 9
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Christina
(1651-1654)
 
Axel
(1653-1705)
Med honom utgick ätten
Gyllenstierna af Svaneholm
på svärdssidan.
 
Sofia gm
Jens Mogenssen Sehested
 
Preben
(1656-1677)
 
Elisabet gm
Wilhelm Julius Coyet
 

Adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna af Nynäs
Gyllenstierna af Nynäs
Ursprung Danmark
Inflyttad till Sverige på 1440-talet
Förgrenad ur Gyldenstierna
Stamfar Carl Carlsson till Årås och Rossberg
Sätesgård Nynäs slott
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1625 som Gyllenstierna af Nynäs
Grad adlig ätt nr: 9
† Utslocknad
Utslocknad 1654

Denna ätt introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 under adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs nummer 9, vilken utslocknade år 1654.

Det danska riksrådet Erik Nilsson (död efter 1448) var 1435-36 unionskungens hövitsman i Stockholm. Dennes son Erik Eriksson till Fågelvik gifte sig med riksföreståndaren Karl Knutssons dotter, Kristina 1446, och blev senare svenskt riksråd. I äktenskap fick han bland andra sonen Nils Eriksson (Gyllenstierna), fader till Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna).[2].

Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre, död år 1502, son till riksrådet Erik Eriksson den äldre, dubbades till riddare vid kung Hans kröning 1497. Gift omkring 1493 med Anna Karlsdotter av Vinstorpaätten, från Vinsarp i Dalum. Hon var änka efter Erik Karlsson (Vasa), en nära släkting till Gustav Eriksson (Vasa) (senare kung av Sverige), och blev senare beryktad som "Pintorpafrun" på Ericsbergs slott.

Släkttavla för Fågelviksgrenen[redigera | redigera wikitext]

Utlämningar har gjorts i alla led.

 
 
 
 
Erik Eriksson till Fågelvik
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Abraham Eriksson till
Demstrup och Assarbo
Hövitsman på Kalmar
 
Nils Eriksson (Gyllenstierna)
till Fågelvik
 
Erik Eriksson d.y.
till Fågelvik och Vinstorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Nilsson
Avrättad Sthlms blodbad
 
Eskil Nilsson
Avrättad Sthlms blodbad
 
Karl Eriksson (Gyllenstierna)
till Vinstorp, Årås
Nynäs och Pintorp
Riddare v,
Gustav Vasas kröning
 
Göran Eriksson (Gyllenstierna)
till Fågelvik
Riddare 1561
v Erik XIV:s kröning
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Carlsson
till Vinstorp, Årås
Nynäs och Pintorp
Riddare 1561
v Erik XIV:s kröning
 
Nils Carlsson
till Nynäs
Riddare 1561
v Erik XIV:s kröning
Död ogift
 
Nils Göransson
Riddare 1561
v Erik XIV:s kröning
Friherre 1569
v Johan IIIs kröning
erhöll Lundholmen 1570
Introducerad 1625
Nr 4 ändrades till 3
Stamfader
Gyllenstierna
af Lundholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Carl Eriksson till Nynäs
Pintorp, Årås, Limmared
Rossberg samt Svaneholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Carl Carlsson
till Årås och Rossberg
Introducerad 1625
Nr 9 riddarklassen
Gyllenstierna till Nynäs slott
 
Erik Karlsson Gyllenstierna
upphöjd friherre
Gyllenstierna af Ulaborg

Friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna af Lundholm
Förgrenad ur Gyllenstierna af Svaneholm
Upphöjd 1569 av kung Johan III vid hans kröning
Stamfar Nils Göransson Gyllenstierna
Sätesgård Lundholm i Vrigstads socken
Utgrenad i 1651 utdöda friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg nr 18, 1674 Grevliga ätten Gyllenstierna af Björkesund och Helgo, Grevliga ätten G. af Fågelvik
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1625
Grad friherrlig ätt nr: 3
Länk URL Sida på riddarhuset.se
Hemsida
Webbplats http://www.gyllenstierna.org/
Vasaättens stamgods Vasa

Stamfadern Nils Göransson af Lundholm, var den första av ätten i Sverige, som efter vapnet kallade sig Gyllenstierna. Han var son till Göran Eriksson (Gyllenstierna) till Fågelvik.

Redan 1569, före Riddarhusets tillkomst, hade Nils Göransson vid kung Johan III:s kröning i Uppsala 10 juli 1569 upphöjts till friherre af Lundholmen, och grundade ätten Gyllenstierna af Lundholm i Sverige, ibland kallad gamla Svenska Gyllenstierneätten [3]

Denna ätt introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 som friherrlig ätt Gyllenstierna af Lundholm nummer 3, och är den idag fortlevande ätten Gyllenstierna. Ätten har utgrenats i ett antal grenar, Vinstorpsgrenen som blev friherrlig 1651, två söner till Nils Göranssons sonson blev båda grundare av grevliga ätten Gyllenstierna av af Björksund och Helgö., och flera andra grenar erhöll grevlig värdighet, men de är alla utdöda.

Släktträd Fågelviksgrenen Gyllenstierna af Lundholm[redigera | redigera wikitext]

Utlämningar har gjorts i alla led. Ägare av godset Lundholm i fetstil.

 
 
 
 
Nils Gyllenstierna
(1526–1601)
Friherre till Lundholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Nilsson Gyllenstierna
(1569-1617)
Friherre till Lundholm
Amiral gm
Sigrid Brahe
 
Göran Nilsson Gyllenstierna
Friherre till Lundholm
Riksamiral
 
Nils Nilsson Gyllenstierna
Friherre till Lundholm
Herre till Fågelvik
och Vittvik
 
Elisabet Gyllenstierna
(1581-1646)
Överhovmästarinna 1634-1639
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sigismund Gyllenstierna
(1598-1666)
polsk senator
 
Göran Gyllenstierna .ä.
Friherre till Lundholm
(1601-1646) Amiral
Landshövding i Uppsala
 
Nils Nilsson Gyllenstierna
till Fågelvik
Friherre till Lundholm
 
Johan Nilsson Gyllenstierna den yngre
den lärde och vältalige kallad
Friherre, ämbetsman
 
Carl Gyllenstierna
till Fågelvik och Hässelby
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jöran Gyllenstierna
greve Gyllenstierna
af Björksund och Helgö
 
Johan Göransson Gyllenstierna
greve Gyllenstierna
af Björksund och Helgö
 
Axel Carl
1652-1655
 
Axel Erik d.ä.
till Frösåker, Bjersgård och och
Vasa i Skepptuna
 
Nils Gyllenstierna
af Lundholm
(1648–1720)
greve af Fågelvik
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Grevliga ätten 45
Gyllenstierna af Björksund och Helgö
 
 
 
Nils Gyllenstierna
till Frösåker och Bjersgård
 
Gustaf Johan Gyllenstierna
(1709-1764)
politiker under frihetstiden
och rysk spion
dömd från gods
ära och adelskap
2 döttrar
 
Grevliga ätten 47
Gyllenstierna af Fågelvik
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Axel Eric Gyllenstierna
till Bjersgård
(1747-1823)
landshövding
 
Carl Christoffer Gyllenstierna
(1768-1841)
till Frösåker
gm Antoinette von Kochen
(1768-1841
arvtagare till Krapperup)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nils Christoffer Gyllenstierna
till Frösåker och Bjersgård
(1789-1865) kammarherre
1841-1865 fideikommissarie
Krapperup
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Carl Gyllenstierna
(1819-1866)
1865 fideikommissarie till
Krapperup och Bjersgård
 
Erik Gyllenstierna
(1825-1870)
Ryttmästare, riksdagsman
 
 
 
 
 
Nils Gyllenstierna
(1826-1905) Godsägare
Far till Axel Carl Sten Göran och Christoffer
Axel f.t. Mogens Nils
Sten f.t. Nils Joakim
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nils Gyllenstierna
(1855-1926) hovjägmästare
1865-1926 Fideikommissarie till
Krapperup och Bjersgård
 
Johan Gyllenstierna (politiker)
(1857-1931)
hade söner Knut och Johan
Johan far till Karl och Jan
 
Erik Gyllenstierna
hade sönerna
Sten och Stig
Stig far till skådespelerskan
Mary-Anne Gyllenstierna
 
Göran Gyllenstierna af Lundholm
(1876-1968)
Far till Bo och Ebbe
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eric Gyllenstierna
(1882-1940) envoyé
1926-1940 fideikommissarie
Krapperup och Bjersgård
 
Carl Gyllenstierna
(1883-?}
1940-1951 fideikommissarie
Krapperup och Bjersgård
 
Gustav Gyllenstierna
(1891-1976) Friherre
Gyllenstierna af Lundholm
siste fideikommissarien till
Krapperup 1951-1967
Överlät slottet
1967 till den
Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wanda Gyllenstierna
(1917-1982)
1976-1982
till Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen

Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg[redigera | redigera wikitext]

Friherrliga ätten
Gyllenstierna af Ulaborg
Förgrenad ur Friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm
Upphöjd 1651
Sätesgård Ulaborg (Uleåborg)
Utgrenad i 1687 utgrenade sig i utdöda grevliga ätterna Gyllenstierna af Ericsberg nr 24 och Gyllenstierna af Steninge nr 34.
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1651
Grad friherrlig ätt nr: 18
† Utslocknad
Utslocknad 1709
Svärdssidan Eric Gyllenstierna till Nynäs död 1709 i slaget vid Poltava

Vinstorpsgrenen af Ulaborg[redigera | redigera wikitext]

Stamfadern Erik Karlsson Gyllenstierna (1602-1657), var sonsons son till Vintorpsgrenens stamfader Karl Eriksson (Gyllenstierna) och son till Carl Gyllenstierna af Lundholm, föddes 1602 och blev militär, riksråd 1636, generalguvernör 1642, Herre till Nynäs i Balinge socken och Ericsberg i Stora Malms socken, båda i Södermanland, samt Åras, Liminared, Gällenäs och Yxelshoff.

Erik Karlsson var volontär vid Konung Ludvig XIII:s Livgarde 1627, kung Gustav II Adolfs kammarherre 1630; sändebud till Ryssland 1634; riks-Kammarråd 1636; Landshövding över Karelen, Wiborg, Nyslott och Kymenegård 1637; Lantmarskalk på riksdagen i Stockholm 1641 och 1642, häradshövding i Jöskis härad i Finland samt Generalguvernör över Ingernanland, Kexholms län, Narva och Alentaka; riksråd 1645, och upphöjdes till friherre av Uleåborg i Ulo (Uleå) socken (Uleåborg) i Finland 1651 med nummer 18.

Hans son Konrad Gyllenstierna (1638-1684), var riddare och ämbetsman, friherre till Ulaborg, herre till Nynäs, Arta, Gimo, Räfvelstad, Knroeti, Johannisberg och Vartofta.), samt landshövding i Viborgs och Nyslotts län.

Konrad Gyllenstiernas son Eric Gyllenstierna till Nynäs var major och dog ogift 1709 i slaget vid Poltava och slöt ätten på svärdssidan.

Dessförinnan hade Konrads bröder upphöjts, hans bror [[Christoffer till greve Gyllenstierna af Ericsberg, och brodern Carl Gyllenstierna till greve Gyllenstierna af Steninge.

Fast ätten utslocknade efter tre generationer gav den upp till två utgrenade grevliga ätter, vilka båda två idag är utdöda.

 
 
 
 
Erik Karlsson Gyllenstierna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Konrad Gyllenstierna
friherre till Ulaborg
herre till Nynäs, Årås, Gimo
Rävelstad, Kurön
Johannisberg och Vartofta.
 
Christopher Gyllenstierna
Greve
Gyllenstierna af Ericsberg
 
Gustaf
friherre till Ulaborg
Död ogift 1672
 
Carl Gyllenstierna
Greve
Gyllenstierna af Steninge
 
 
 
 
Erik Konradsson
till Nynäs
Stupade ogift 1709 i slaget vid Poltava
Med honom utgick ätten
Gyllenstierna af Ulaborg
på svärdssidan.
 

Grevliga ätten Gyllenstierna af Ericsberg[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna af Ericsberg
Förgrenad ur Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
Upphöjd 1687
Synonym Vinstorpsgrenen
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1687
Grad grevlig ätt nr: 24
† Utslocknad
Utslocknad 1733
Svärdssidan Carl Adolf till Ericsberg, död 1733

Grevlig ätt nr: 24, tillhör den ursprungliga riddarklassen. Utslocknad år 1733.[4]

Kristofer Gyllenstierna.

Stamfadern Kristofer Gyllenstierna af Ericsberg (1639-1705), var militär, riksråd 1681, överståthållare 1682, Friherre till Strömsbro i Svinstads socken, Östergötlands län samt herre till Ericslund, Tyresö, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup, Örja och Resitza.

Han föddes 1639 på Viborgs slott och var son till son Erik Karlsson Gyllenstierna, vilken tillhörde friherrliga Gyllenstierna af Ulaborg.

Gyllenstierna var guvernör över Västernorrland, kungligt råd 1681, överståthållare 1682 samt medlem av förmyndarregeringen 1697.

Han deltog förtjänstfullt i skånska kriget och tjänstgjorde bland annat under slaget vid Lund, där han ådrog sig inte färre än 19 blödande sår, och slaget vid Landskrona (1677). Han var med i slagen vid Halmstad och Lund, i vilket senare han fick nitton svåra blessyrer och låg så länge bland de fallna på slagfältet, att blodet nästan var förrunnet.

Kristofer Gyllenstierna upphöjdes 1687 i grevligt stånd med Ericsberg som grevskap. och introducerades 1689 under nr 24 med namnet Gyllenstierna af Ericsberg.

Han gifte sig 1696 med prinsessan Katarina av Pfalz-Zweibrücken, dotter till pfalzgreven Adolf Johan och kusin till kung Karl XI.

Kristofer Gyllenstierna dog 1705 i Stockholm, begraven i Tyresö kyrka Stockholms län.

Hans son Carl Adolf till Ericsberg, Strömsbro, Erikslund, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup och Örja föddes 1699 i Stockholm blev som ogift ihjälstucken i Karlskrona 1733 av kaptenlöjtnanten friherre Vilhelm Krassow.

Han begravdes samma år i Tyresö kyrka och slöt ätten på svärdssidan.

Grevliga ätten Gyllenstierna af Steninge[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna af Steninge
Förgrenad ur Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
Upphöjd 1687
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1687
Grad grevlig ätt nr: 34
† Utslocknad
Utslocknad 1723

Grevlig ätt nr: 34. Utslocknad år 1723.[4]

Karl Gyllenstiernas vapen i Ytterselö kyrka

Karl Gyllenstierna af Ulaberg (1649-1723), var son till friherre Erik Karlsson Gyllenstierna af Ulaborg.

Född 1649 var han friherre till Limmared i Tranemo socken, Älvsborgs län, herre till Algö i Överselö socken, Södermanlands län, Bjälkesta i Giresta socken, och Örnäs i Västra Ryds socken, samt Yxkullshof.

Han blev hovstallmästare 1672, riksråd, överstemarskalk och rikskammarråd 1687.

Samma år upphöjdes han till greve och erhöll grevskapet Steninge i Ärlinghundra-Husby socken, i Stockholms län.

Han introducerades 1689 under nr 34 och namnet greve Gyllenstierna af Steninge.

Gyllenstierna var ledamot av defensionskommissionen 1700, avgick från rikskammarrådsämbetet 1711, var president i Svea hovrätt 1718, Åbo akademis kansler 1719.

Karl Gyllenstierna var gift 1706 på Ulriksdals slott med friherrinnan Anna Maria Soop af Limingo, men dog barnlös 1723 i Stockholm och slöt själv sin grevliga ätt.

Han jordfästes samma år i Riddarholmskyrkan, och är begraven i Wachtmeisterska graven i Ytterselö kyrka i Södermanlands län, där hans vapen uppsattes.

Grevliga ätten Gyllenstierna af Björkesund och Helgo[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna
af Björkesund och Helgo
Vapen för den grevliga grenen Gyllenstierna af Björkesund och Helgo
Upphöjd 1674 på Stockholms slott av kung Karl XI
Stamfar Göran Göransson Gyllenstierna och Johan Göransson Gyllenstierna
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1719
Grad grevlig ätt nr: 45
† Utslocknad
Utslocknad 1799

Grevlig ätt nr: 45. Utslocknad år 1799.[4]

En av de mest inflytelserika Gyllenstiernorna var Johan Göransson som hade Karl XI:s öra och spelade en viktig roll under Skånska kriget.

Två bröder blev gemensamt stamfäder för denna ätt, Riksrådet friherre Göran Göransson Gyllenstierna af Lundholm (1632–1686) och hans bror riksrådet friherre Johan Göransson Gyllenstierna af Lundholm (1635–1680), söner till landshövdingen i Uppland, friherre Göran Göransson Gyllenstierna den äldre och friherrinnan Anna, född Skytte.

Göran Göransson Gyllenstierna var Karl X Gustavs kammarherre (1655), och 1657 utnämndes Gyllenstierna till landshövding i Kronobergs län och i Uppland 1664, och han upphöjdes 1666 till riksråd. Samma år utnämndes han till hovrättsråd i Svea hovrätt samt kommissarie i reduktionskollegium och blev 1668 president i samma ämbetsverk. Han blev guvernör över drottning Kristinas underhållsländer 1674.

Brodern Johan Göransson Gyllenstierna af Lundholm, född 18 februari 1635Älvsjö gård i Brännkyrka socken vid Stockholm, död 10 juni 1680, var riksråd och Karl XI:s gunstling vilket gjorde honom till en av Sveriges mäktigaste män vid sin död.

Båda bröderna upphöjdes till grevlig värdighet på Stockholms slott av kung Karl XI år 1674. De introducerades först 1719 under nr 45, med namnet Gyllenstierna af Björksund och Helgö.

Johan slöt själv sin ättegren redan 10 juni 1680, Jörans ättegren utgick på svärdssidan 17 maj 1799.

 
 
 
 
 
Göran Gyllenstierna d.ä.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Gyllenstierna
Greve av Björksund och Helgö
Död ogift 1680
 
Göran Gyllenstierna d.y.
Greve av Björksund och Helgö
Död 1686
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nils Gyllenstierna
Greve av Björksund och Helgö
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Göran
greve till Björksund
friherre till Lundholm
herre till Almarestäk, Torönsborg och Örby
(1721-1799)
Riksråd, Riksmarskalk
Död barnlös 1799
han slöt ätten och
den sista greven med namnet Gyllenstierna

Gyllenstierna af Björksund och Helgö[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna af Fogelvik[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna af Fogelvik
Förgrenad ur Gyllenstierna af Lundholm
Upphöjd 1706 grevlig
Stamfar Nils Gyllenstierna af Lundholm
Sätesgård Fågelvik
Sverige Sveriges Riddarhus
Introducerad 1719 (1713)
Grad grevlig ätt nr: 47
† Utslocknad
Utslocknad 1720
Nils Gyllenstierna

Grevlig ätt nr: 47. Utslocknad år 1720.[4]

Riksrådet och generalen av kavalleriet sedermera fältmarskalken och presidenten i Krigskollegium friherre Nils Karlsson Gyllenstierna af Lundholm (1648–1720), Han var son till Carl Gyllenstierna af Lundholm.

Han blev kungligt råd 1705, och upphöjdes i grevlig värdighet 20 juni 1706, i Huvudkvarteret Jaroslavice i Wolhynien av kung Karl XII.

Han introducerades 17 december 1713 (vilket senare skulle räknas som 1719 p.g.a bytet till Gregoriansk kalender 1753) under nr 47 med namnet greve Gyllenstierna af Fogelvik.

Han slöt själv ätten Gyllenstierna af Fogelvik på svärdssidan 30 mars 1720, och hans dotter ärvde Fågelvik.

Karl Knutsson (Bonde) tycks ha gett bort Fågelvik till sin dotter Kristina omedelbart efter hennes bröllop (1446) med riddaren Erik Eriksson till Fågelvik, stamfader för svenska ätten Gyllenstierna, i vars ägo Fågelvik var till början av 1700-talet, då det genom greve Nils dotters giftermål (1711) med greve Arvid Horn senare kom till ätten Horn af Kanckas.

Kända Gyllenstierna[redigera | redigera wikitext]

Vapen, grevliga grenar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ Svenska adelns ättar-taflor
  4. ^ [a b c d] Riddarhusets info
Källförteckning

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]