Jonas Frisén
| Jonas Frisén | |
 | |
| Född | 4 oktober 1966 (57 år) Högsbo församling, Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Karolinska Institutet, läkarexamen, Karolinska Institutet, filosofie doktor,  |
| Sysselsättning | Forskare, läkare |
| Befattning | |
| Professor (2001–) | |
| Arbetsgivare | Princeton University (1995–1997) Karolinska Institutet (1997–) |
| Utmärkelser | |
| Medicine Doktor Axel Hirschs pris (2001)[1] Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (2002) Eric K. Fernströms Nordiska Pris (2017)[2] | |
| Webbplats | ki.se/people/jonfri |
| Redigera Wikidata | |
Jonas Kristoffer Frisén, född 4 oktober 1966 i Högsbo församling i Göteborg, är en svensk läkare och professor i molekylärbiologi, specifikt stamcellsforskning vid Karolinska Institutet.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Frisén avlade läkarexamen 1991 och disputerade sedan 1993 vid Karolinska Institutet inom ämnet neurovetenskap på en avhandling om skador i kroppens nervsystem.[3] Han blev legitimerad läkare 1995 och fortsatte därefter ett par år som postdoktorand vid Mariano Barbacids lab på Princetonuniversitetet. Efter hemkomsten till Sverige arbetade han som forskarassistent på Karolinska och var även med och grundade Neuronova AB 1998. Sedan 2001 innehar han Tobiasstiftelsens professur i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet..[4]
Hans forskargrupp har fokuserat på stamceller i vuxna organ, särskilt hjärnan. De har utvecklat en metod för att uppskatta omsättningen av celler i ett visst organ genom att mäta cellers ålder med hjälp av bland annat kol-14-metoden.[4]
Han är medförfattare till över 140 vetenskapliga publikationer som har citerats totalt över 25 000 gånger med ett h-index (2021) på 72.[5]
Tillsammans med makan Louise Frisén har han 3 barn.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 2002 - Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi.[6]
- 2005 - Invald i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.
- 2010 - Hilda och Alfred Erikssons pris i medicin med motiveringen ”Jonas Friséns forskargärning kännetecknas av stor kreativitet och nydanande metodutveckling som kan få stor betydelse för förståelse av nervsystemets sjukdomar.”[7]
- 2011 - AkzoNobel Science Award Sweden.
- 2011 - Invald i Kungliga Vetenskapsakademien med nummer 1622, i klassen för medicinska vetenskaper.[6]
- 2017 - Fernströmpriset (Nordiska priset).[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ läs online, www.svd.se , läst: 26 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.med.lu.se , läst: 8 november 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Frisén, Jonas (1993). Chronic injuries in the nervous system studies on peripheral nerve injuries and lesion induced sprouting in the spinal cord. ISBN 91-628-1043-X. OCLC 1068117245. https://www.worldcat.org/oclc/1068117245. Läst 15 januari 2021
- ^ [a b] ”Jonas Frisén - Professorer och deras forskning - Karolinska Institutet”. web.archive.org. 3 november 2012. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103060305/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2384&l=sv. Läst 15 januari 2021.
- ^ ”Scopus preview - Friśen, Jonas - Author details - Scopus”. www.scopus.com. https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=7005653175. Läst 16 januari 2021.
- ^ [a b] ”Jonas Frisen”. KVA. https://www.kva.se/sv/om-oss/kontakt/jonas-frisen. Läst 16 januari 2021.
- ^ ”Belöningar och medaljer från Kungl. Vetenskapsakademien”. pressmeddelande. Kungl. Vetenskapsakademien. 18 mars 2011. Arkiverad från originalet den 30 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160130234706/http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/14/28/95/wkr0005.pdf. Läst 18 mars 2011.
- ^ ”Stamcellsforskare får miljonpris”. Lunds universitet. 25 september 2017. https://www.lu.se/article/stamcellsforskare-far-miljonpris. Läst 6 januari 2020.
|