Jordebok

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Jordabok)
Hoppa till: navigering, sök

Jordebok är en förteckning över jordegendomar som underlag för beskattning med uppgifter om gårdens läge, storlek, avkastning, ägarens namn med mera.

De äldsta bevarade är från Frankrike på 700-talet och kallas polyptyker. Mest känd är Domesday Book från 1085 i England. I Norden fanns dessa från 1240 i Danmark (Valdemars jordebok) och 1400-talet i Norge (Biskop Eysteins "Röda bok" och Aslaks Bolts jordebok).

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta kända svenska jordeboken är Vårfruberga klosters jordebok vars äldsta avsnitt är från 1100-talets slut och från 1400-talet finns flera exempel, Vadstena klosters jordebok från omkring 1500, Arvid Trolles jordebok från 1490-talet och Erik av Pommerns från 1413. Gustav Vasas lät med början från tidigt 1530-tal upprätta årliga jordeböcker över sina och Kronans egendomar som senare kom att uppta även skatte- och frälsehemman. På 1690 utökades listan med ytterligare egendomar och blev då ett fullständigt fastighetsregister. Nya större revideringar skedde 1825 och 1884.

När grundskatterna avskaffades i Sverige miste förteckningen det mesta av sin betydelse och beslut fattades 13 juni 1908 att ersätta dessa med jord- och stadsregistret (från 1917 fastighetsregistret). Uppläggandet av jordregistret färdigställdes 1931.[1] Formellt ersattes jordeböckerna 1 juli 1936 av jordregistret, och jordebokssocknen ersattes då av en jordregistersocken.[2]

Jordeboken förvarades i Kammarkollegium för hela riket och lantmäterikontoren för länen, med äldre i landsarkiven.

Statliga jordeböcker[redigera | redigera wikitext]

Ordinarie jordeböcker[redigera | redigera wikitext]

De så kallade ordinarie jordeböckerna upprättades av Kronan och var liggare över jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden mantal, grundskatt, rotering mm. De användes för att driva in rätt skatt från varje hemman. Ibland finns också uppgift om brukarens namn. Jordeboken upprättades av häradsskrivaren i tre exemplar. Dessa kan sägas vara våra äldsta fastighetsregister.

Geometriska jordeböcker[redigera | redigera wikitext]

De så kallade geometriska jordeböckerna upprättades av Lantmäteriet från år 1630 med syfte att ge en kartläggning av byar och hemman och deras ägor. Man upprättade kartor över åker och äng och redogjorde för avkastning och andra förhållanden av ekonomisk natur. Huruvida den ursprungliga avsikten var att dessa kartor skulle ligga till grund för beskattning är oklar, men kartorna kan hur som helst betraktas som föregångare till dagens ekonomiska kartor.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stads jordebok; äldsta volymen för perioden 1420-1470 bevaras på Stockholms stadsarkiv

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gunnar Carlquist, red (1947–1955). ”Jordebok”. Svensk uppslagsbok (2:a omarbetade och utvidgade upplagan). Malmö: Baltiska förlaget. Libris 11112. http://web.archive.org/web/20150819190335/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_15/0125_0126-0063.jpg 
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. Sid. 1. http://www.webcitation.org/6TCcNWXzt. Läst 2014-10-09 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Wirsell, Om kronans jordeböcker 1541-1936 (Stockholm 1968).