Skattelängd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

De äldsta svenska skattelängderna (skattskrivningslängderna, skatteböckerna) upprättades vid Gustav Vasas skattläggningar eller tiondesättningar (förrättningar och beslut om att beskatta hemman och jord som tidigare inte varit beskattade[1]), 1530, 1535 och 1540.[2] Skattläggningarna har varit viktiga i ortnamnsforskningen då skattläggningsakterna innefattar tidiga förteckningar över alla orter (byar och bruksorter) i varje socken.

Tidiga exempel på skattelängder var också Älvsborgs lösen 1571 och 1613.[3]Då fick svenska folket betala extra skatt för att man skulle lösa tillbaka fästningen Älvsborg av danskarna.

Skattelängderna kan kategoriseras i följande typer:[4]

Skattelängderna används idag bland andra av släktforskare som söker kompletterande källor i sin forskning. Man kan förenklat säga att skattelängderna ger en ögonblicksbild över Sverige och befolkningens ekonomi.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ skattlägga i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: skattlägga
  3. ^ Karin Bendixen, Sekler av skatter; Skattematerial i landsarkivet, Riksarkivet, reviderad 2008
  4. ^ Skattelängder, Arkivguiden