Jordbruk i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
"Bonden bröt för odling byggd". Detalj vid entrén till Nordiska museet.
Bruk av jord runt Arlanda
Ett jordbruk i Hakarps socken

Jordbruk i Sverige eller lantbruk är en näringsform av jordbruk som innefattar djurskötsel, odling av grödor med mera.

I Sverige är 8% av landarealen jordbruksmark, vilket består av åkermark och betesmark[1]. Det fanns år 2006 ca 70 000 registrerade lantbruksföretag i Sverige mot 90 488 år 1996.

Sveriges jordbrukspolitik bedrivs på FN-, EU- regerings- och riksdagsnivå.

Förutom odling av grödor och att hålla boskap, så bedrivs även annan verksamhet som hästverksamhet (turridning, ridskolor, ridupplevelser mm), gårdsbutiker med lokalproducerad mat, hantverk och energiproduktion.


Per region[redigera | redigera wikitext]

Sydsverige[redigera | redigera wikitext]

Skåne, Halland, Blekinge, Öland och Gotland. Vegetationsperioden är 8 månader. Här odlas framförallt vete, korn, raps och sockerbetor. Man odlar också mycket potatis, ärtor och andra grönsaker. Svinuppfödning är vanligt i Skåne och södra Halland. Mjölkkor, får och fjäderfä är vanligt på Gotland och Öland.[2]

Mellansvenska sänkan[redigera | redigera wikitext]

Västgötaslätten, Östgötaslätten, Närkeslätten och Mälardalen. Vegetationsperioden är cirka 6 månader. Området var havsbottnen efter istiden och jorden är därför väldigt bördig. Innan man fick ordentliga plogar på 1800-talet kunde man inte plöja den delvis hårda leran. Innan dess var dessa fält ängar som boskap betade på. Nu odlar man istället foder till djuren på ängarna. Detta är en typisk nordisk utveckling för alla länder utom Island. Gårdarna i mellansvenska sänkan är i regel större än i andra delar av Sverige. Här finns gårdar och slott som har haft tillhörande marker ända sedan 1600-talet. Många gårdar ägnar sig inte åt boskapsskötsel utan bara åt odling. Här odlar man vallväxter, potatis, korn, vinbär, vete och raps. Raps började man odla i Sverige under andra världskriget när man inte kunde importera mejeriprodukter från andra länder.

Norrlandskusten[redigera | redigera wikitext]

Norrlands kust har Sveriges högsta kustlinje. Åkrarna är därför gammal havsbotten. Älvarna som går genom området har också lämnat slam efter sig som också ger näring till åkrarna. Vegetationsperioden är kort, bara 3-4 månader.

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Den stora användningen av handelgödsel har påverkat framförallt Hallandskusten och Östersjön. Gödseln göder plankton som då växer och när de dör förbrukar de syre. Då sjunker syrehalten nere vid bottnen. Det gör att djuren där nere dör av syrebrist. En annan miljöpåverkan är ammoniak som uppstår vid lagring av gödsel. Detta kan försura och övergöda. Att först odla mat till slaktboskap är också miljöpåverkande. Om man istället äter spannmål så tjänar man in mycket energi eftersom väldigt mycket energi uppgår i värme vid varje steg i näringskedjan. Lustgas, en potent växthusgas, släpps även ut i samband med tillförseln av kvävegödsel. Med hjälp av precisionsodling kan skador skapta av kvävegödsel minimeras.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://jordbruketisiffror.wordpress.com/2014/02/06/8-av-sveriges-landareal-ar-jordbruksmark/
  2. ^ ”Lantbruk Skåne”. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/lantbruk-och-landsbygd/Pages/default.aspx. Läst 21/9/2016. 
  3. ^ ”Möjligheter att använda precisionsodling i EU”. http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/note/join/2014/529049/IPOL-AGRI_NT(2014)529049_EN.pdf. Läst 21/9/2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]