Joseph Gallieni

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Joseph Gallieni
Joseph-Simon Gallieni.jpg
Född24 april 1849[1][2][3]
Saint-BéatFrankrike[4]
Död27 maj 1916[1][3][5] (67 år)
Versailles[4]
Begravdcimetière Alphonse-Karr
MedborgarskapFrankrike
Utbildad vidprytanée national militaire
École spéciale militaire de Saint-Cyr Arbcom ru editing.svg
SysselsättningOfficer, militär, politiker
BefattningGuvernör (1896–1905)
Gouverneur militaire de Lyon (1906–1908)
Military governor of Paris (1914–1915)
Frankrikes krigsminister (1915–1916)
UtmärkelserStorkors av Hederslegionen
Marskalk av Frankrike
Parrain de promotion de l'École spéciale militaire de Saint-Cyr
Redigera Wikidata

Joseph Simon Gallieni, född 24 april 1849 i Saint-Beat i Haute-Garonne, död 27 maj 1916, var en fransk militär och minister under första världskriget.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gallieni deltog i tysk-franska kriget 1870-71. Han utnämndes till löjtnant 1873 och kapten 1878. Han skickades till Afrika och deltog i koloniala expeditioner.

Efter tjänstgöring på Martinique utsågs Gallieni till guvernör i Franska Sudan, där han slog ner ett sudanesiskt uppror. Åren 1892-96 var han divisionschef i Franska Indokina och därefter guvernör på Madagaskar till 1905.

1906 blev han arméchef och 1908 inspektör för kolonialtrupperna och medlem av högsta krigsrådet.[6]

Gallieni var påtänkt som chef för generalsstaben 1911, men avböjde till förmån för Joseph Joffre på grund av hög ålder och svag hälsa.

Första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Galliene pensionerades i april 1914, men återkallads i tjänst i augusti för att 26/8 bli militärguvernör i Paris under den kritiska tid då staden hotades av de Tyska trupperna. 1 september ställdes 6:e armén under hans befäl, och tillsammans med andra delar av Paris garnison bidrog han verksamt till de franska framgångarna i slaget vid Marne 6-11 september.[6] Joffre höll distans till Gallieni för att inte hans inflytande skulle bli för stort. Många[vilka?] anser dock att Gallienis energi och förutseende spelat en stor roll i segern vid Marne, som räddade Paris.

Gallieni såg en möjlighet att med den nyuppsatta sjätte armén anfalla flanken på den tyska första armén när den svängde österut tidigt i september. Under slaget inträffade den berömda trupptransporten när Paris taxibilar körde reserver från Paris till fronten. Vid åsynen av detta yttrade Gallieni de ofta citerade orden: "Eh bien, voilà au moins qui n'est pas banal!" ("Nåja, här har vi i ändå något ovanligt!"). Denna troligen första stora motoriserade truppinsats hade stor betydelse för slagets utgång. Störst ära för segern fick emellertid Joffre.

Gallieni blev krigsminister i oktober 1915 men avgick av hälsoskäl i mars 1916. Samarbetet med Joffre var konfliktfyllt, speciellt angående Verdun. Hans hälsa återhämtade sig inte och Joseph Gallieni dog i maj 1916. Postumt utsågs han till Marskalk av Frankrike 1921.

Gallieni har bland annat författat Trois colonnes au Tonkin 1894-95 (1899), Neuf ans à Madagascar (1907) och Mémoires du général Galliéni; défense de Paris (1920, utgiven av hans efterlevande).[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Léonore-databasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH/1061/67, omnämnd som: Joseph Simon Gallieni, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Comité des travaux historiques et scientifiques, CTHS person-ID: 105189, omnämnd som: Joseph Simon Gallieni, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Галлиени Жозеф Симон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015, (Källa från Wikidata)
  5. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6865b80, omnämnd som: Joseph Gallieni, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932