Julius Lindström

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Julius Lindström
Julius Lindström.jpg
Född6 maj 1825[1][2]
Göteborgs Kristine församling[1][2], Sverige
Död24 december 1904[1][2] (79 år)
Gustavi församling[1][2], Sverige
MedborgarskapSverige
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1866)[2]
Andrakammarledamot (1867–1872)[1][2]
Förstakammarledamot, Örebro läns valkrets (1878–1881)[1][2]
Politiskt parti
Ministeriella partiet ()[2]
Redigera Wikidata

Bernhard Julius Lindström, född 6 maj 1825 i Göteborg, död 24 december 1904Nolhaga i Alingsås landsförsamling, var en svensk grosshandlare, kommunalpolitiker, riksdagsman och filantrop.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lindström blev efter avslutade studier vid Göteborgs handelsinstitut 1840 anställd vid faderns kontor, samt 1847 delägare i den av fadern grundade tobaksfabriken Lindström & Brattberg och var ensam innehavare av denna 1849-1895. Han arbetade dessutom mycket för ett rationellt lantbruk på sina egendomar Trystorp i Örebro län och Nolhaga i Alingsås.

Han valdes av Göteborgs stad till ledamot av borgarståndet för riksdagarna 1862-1863 och 1865-1866 och till ledamot av andra kammaren 1867-1872 samt var ledamot av första kammaren för Örebro län 1878-1881. Lindström var särskilt anlitad i finansiella frågor och var medlem av bankoutskottet 1862-1863 och 1865-1869 samt suppleant i statsutskottet 1879-1881. I riksdagen skrev han två egna motioner en om ändringar i konkurslagen[3] och en om upphävande av förbudet mot förskrivning av högre ränta än efter sex procent[4].

I Göteborgs stadsfullmäktige intog Lindström 1862-1878 en framskjuten ställning i det kommunala livet. Han donerade också till staden, med anledning av representationsreformens genomförande och till minne av sin fader, Göteborgs gymnastik- och exercishus. Han inrättade även Julius Lindströms stiftelse, avsedd för bostäder åt pauvres honteux. Lindström blev 1896 medlem av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var son till politikern och affärsmannen Eric Gustaf Lindström och Karolina Johanna Lindström, född Linderot.[5] och gifte sig första gången den 14 maj 1850 i Göteborg med Amanda Fredrika Wahlgren (1826–1870), dotter till handlanden Karl Fredrik Wahlgren och Anna Fredrika Segerdahl. Efter att ha blivit änkeman gifte han sig andra gången den 8 augusti 1871 i Släp i Halland med Christine Zachau (1848–1930), dotter till handlanden Karl Kristoffer Zachau och Gustava Stenberg.[5]

Lindström blev far till Ivar och Albert Lindström samt farfar till äventyraren Eva Dickson.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] B Julius Lindström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10700, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, s. 116, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfThA, omnämnd som: Lindström i Göteborg, B Julius, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagsdokument C12O254 / txt filformat - Motion 1868:254 Andra kammaren , år 1868 - Af Herr J. Lindström: Med förslag till ändringar i åtskillige §§ af gällande Konkurslag.
  4. ^ Riksdagsdokument C02O50 / txt filformat - Motion 1867:50 Andra kammaren , år 1867 - Af Herr Lindström: Om upphäfvande af det i 0 Kap. 6 § Handels-balken gifna förbud mot förskrifning af högre ränta än efter sexprocent.
  5. ^ [a b] Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 : II, Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963, s. 22ff

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1897). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk  : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 1, Göteborg. Göteborg: Bonnier. Libris 1902901 
  • Förteckning å vällofliga Borgareståndets ledamöter vid lagtima riksdagen i Stockholm år 1865, borgarståndets protokoll 21/10 1865
  • Lindström, Julius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)