Julius von Sachs

Från Wikipedia
Julius von Sachs
Född2 oktober 1832[1][2][3]
Breslau, Kungariket Preussen
(nuvarande Wrocław, Polen)
Död29 maj 1897[1][2][3] (64 år)
Würzburg[4][5][6]
Medborgare iKonungariket Preussen[6] och Tyska riket[6]
Utbildad vidKarlsuniversitetet[5]
Elisabet-Gymnasium, [5][6]
SysselsättningBotaniker[5][6], författare[7], universitetslärare[5], växtfysiolog[5][6]
ArbetsgivareForstliche Hochschule Tharandt (1859–1861)[5][6]
Bonns universitet (1861–1867)[5][6]
Freiburgs universitet (1867–1868)[5]
Würzburgs universitet (1868–1897)[5]
MakaJohanna Sachs
(g. 1861–)[5]
BarnFelix Sachs (f. 1862)
Richard Sachs (f. 1867)[5]
Maria Sachs (f. 1869)[5]
FöräldrarChristian Gottlieb Sachs[5]
SläktingarSimon Sachs (syskon)
Utmärkelser
Adlande (1877)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1888)[5]
Utländsk ledamot av Royal Society (1888)[8]
Hedersdoktor vid universitetet i Bologna[5][6]
Hedersdoktor vid Bonns universitet[5][6]
Redigera Wikidata

Julius von Sachs, född 2 oktober 1832 i Breslau, död 29 maj 1897 i Würzburg, var en tysk växtfysiolog. Han var far till affärsmannen Felix Sachs och bror till Simon Sachs.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sachs växte upp i enkla förhållanden. Hans far var gravören Christian Gottlieb Sachs (död 1848) och hans mor var Maria Theresia Hofbauer (död 1849). Paret fick sju barn.[9] Sachs blev docent i Prag 1857, professor i naturhistoria vid Poppelsdorfs lantbruksakademi 1861, i växtfysiologi där 1863, i botanik i Freiburg im Breisgau 1867 och i Würzburg 1868. Han var en nydanare inom växtfysiologin, framförallt genom införandet av experimentella metoder, för vilka han själv uppfann flera instrument. Under hans ledning blev Würzburgs fysiologiska institut det mest berömda, och dess publikationer "Arbeiten des botanischen Institutes in Würzburg" blev av det största gagn för vetenskapen.

De viktigaste föremålen för hans egna undersökningar var dels växternas tillväxt, rörelser, riktning och ställning under yttre krafters påverkan, dels också ämnesförflyttningen i groende frön och växter på olika stadier. Han undersökte även klorofyllkropparnas fysiologiska förhållanden och stärkelseproduktionen genom dem samt klargjorde cellernas anordning i växtkroppen. Hans läroböcker för den högre undervisningen var av största betydelse för den vetenskapliga botaniken. I Geschichte der Botanik (1875), en framställning av botanikens historia, begick han dock misstaget att nedvärdera Carl von Linnés vetenskapliga livsgärning, en följd av hans ensidigt fysiologiska synpunkt och otillräckliga källstudier.

Auktorsnamnet Sachs kan användas för Julius von Sachs i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Untersuchungen über die Keimung der Schminkbohne (1859)
  • Vegetationsversuche mit Ausschluss des Bodens... von Mais, Bohnen etc. (1860)
  • Zur Keimungsgeschichte der Gräser (1862)
  • Zur Keimungsgeschichte der Dattel (1862)
  • Untersuchungen über das Verhalten von Starke, Zucker und eiweissartigen Stoffen bei der Entwickelung der Maispflanze (1862)
  • Ueber den Einfluss des Tageslichtes auf Neubildung und Entfaltung verschiedener Pflanzenorgane (1863)
  • Handbuch der Experimentalphysiologie der Pflanzen (1865)
  • Wirkung des Lichtes auf die Blütenbildung unter Vermittelung der Laubblätter (1865)
  • Ueber Wachsthum und Geotropismus aufrechter Stengel (1873)
  • Lehrbuch der Botanik (1868; fjärde upplagan 1874)
  • Geschichte der Botanik (1875)
  • Ueber orthotrope und plagiotrope Pflanzenteile (1879)
  • Ueber die Wirkung der ultravioletten Strahlen auf die Blüthenbildung (1887)
  • Vorlesungen über Pflanzenphysiologie (två delar, 1882; ny upplaga 1887)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Julius von Sachs, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, J. von Sachs, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Deutsche Biographie, Bayerische Staatsbibliothek och Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, läst: 25 april 2022, licens: Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 2, unknown value, s. 262-275, Sachs, Julius von, läs online, läs online, läs online och läs online, läst: 26 april 2022 .[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 312, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Sachs, Julius von (bayerischer Personaladel 1877).
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Julius_von_Sachs&oldid=47025923”