Freiburg im Breisgau

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 47°59′N 7°51′Ö / 47.983°N 7.850°Ö / 47.983; 7.850
Freiburg im Breisgau
Stad
Flygbild över staden.
Flygbild över staden.
Flag of England.svg
Flagga
Wappen Freiburg im Breisgau.svg
Stadsvapen
Land  Tyskland
Delstat Baden-Württemberg
Regierungsbezirk Freiburg
Region Südlicher Oberrhein
Kreis Kretsfri stad
Koordinater 47°59′N 7°51′Ö / 47.983°N 7.850°Ö / 47.983; 7.850
Area 153,06 km²[1]
 - storstadsområde 1 079,90 km²[1]
Folkmängd 218 043 (31 december 2012)[1]
 - storstadsområde 453 041 (31 december 2012)[1][2]
Befolkningstäthet 1 425 invånare/km²
 - storstadsområde 420 invånare/km²
Borgmästare Dieter Salomon (Allians 90/De gröna)
Postnummer 79098–79117
Riktnummer 761
Registreringsskylt FR
GeoNames 2925177
Freiburg im Breisgaus läge i Tyskland.
Freiburg im Breisgaus läge i Tyskland.
Webbplats: http://www.freiburg.de

Freiburg im Breisgau är med cirka 220 000 invånare den fjärde största staden i den tyska delstaten Baden-Württemberg.

Freiburgs gamla stad och kyrka besöks årligen av över tre miljoner människor. Staden ligger i Tysklands sydvästra hörn, vid kanten av det stora skogs- och bergsområdet Schwarzwald, omkring 30 kilometer från gränsen mot Frankrike och omkring 60 kilometer från gränsen mot Schweiz. Många tyska turister som ska semestra i Schwarzwald har Freiburg som sin utgångspunkt.

Freiburgs vapen är ett rött kors på en vit bakgrund, Sankt Görans symbol. Sankt Göran är stadens skyddspatron. Stadens flagga är liknande till Englands flagga.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Freiburg, som tillhörde huset Zähringen, blev stad 1120, kom 1218 under grevarna av Urach, och 1368 till huset Habsburg. Från 1600-talet var staden mycket omstridd och erövrades ett flertal gånger, bland annat av svenskarna. Freiburg lydde under olika herrar, tills det 1806 tillföll Baden. Under revolutionen i Baden 1848-49 var Freiburg säte för revolutionsregeringen.[3]

Efter Tysklands enande 1871 upplevde Freiburg ett ekonomiskt uppsving genom att Elsass blev en del av Tyskland. Freiburg förbands nu genom järnväg med Colmar. Staden byggdes under slutet av 1800-talet ut kraftigt och antalet invånare fördubblades. 1901 fick staden elektrisk spårväg. Stadens bombades återkommande under första världskriget av flygplan och luftskepp. Efter kriget tappade Freiburg ekonomisk kraft när Elsass blev franskt och Freiburg låg i en demilitariserad zon som även förbjöd industrier.

1933 tog nazisterna makten i staden. 1938 brann stadens synagoga ner under Kristallnatten. 1940 deporterades stadens kvarvarande judar till interneringslagret Gurs i Frankrike. 1940 bombade det tyska flygvapnet av misstag Freiburg. 1944 bombade det brittiska flygvapnet Freiburg och 2800 invånare dödades. Freiburgs gamla stad förstördes. I april 1945 ockuperade franska styrkor Freiburg och i oktober samma år deltog General Charles de Gaulle i en segerparad genom staden. 1946 blev Freiburg huvudstad i den nya delstaten Baden som 1951 gick upp i delstaten Baden-Württemberg.

Den gröna staden[redigera | redigera wikitext]

Solarschiff i Vauban.

1960-talets studentuppror och nya strömningar gjorde avtryck på Freiburg. Freiburg blev plats för en autonom scen och ekologiskt tänkande. Staden blev en av det tyska miljöpartiet Allians 90/De grönas starkaste fästen. Under 1970-talet engagerde sig många invånare i stoppandet av kärnkraftverket i Wyhl. Stadens gröna profil märks genom marknadsföringen av staden internationellt som "Green city" och "SolarCity".[4]

1986 arrangerade staden Landesgartenschau Baden-Württemberg som blev en viktig injektion för utvecklingen av stadens västliga stadsdelar. En kraftig befolkningstillväxt gjorde att staden byggdes ut, bland annat genom utvecklingen av Vauban på ett före detta fransk garnisonsområde. 1993 började stadsdelen Rieselfeld byggas. Ett annat internationellt uppmärksammat bostadsprojekt är Sonnenschiff (Solarsiedlung) av arkitekten Rolf Disch.[5] 1996 hade Freiburg 200 000 invånare.

Historiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Schwabentor och Freiburg Bächle.

Den äldsta stadsdelen, vid foten av Schlossberg, har bevarat sin medeltida prägel. Här ligger stadens främsta byggnad, domkyrkan med sitt höga torn. Kyrkan påbörjades omkring 1200, och tvärhuset är byggt i romansk stil. Huvudprägeln är dock gotisk från ombyggnader under 1300-talet. Västpartiet är särdeles rikt på bildverk från både vid portalens yttre och i förhallen. Tornet har en hög genombruten spira, som blev fullbordad redan under medeltiden. Byggnadens inre smyckas av glasmålningar, altarverk och monument. Högaltaret har en målning av Hans Baldung.[3]

Freiburg har vidare flera offentliga civila byggnader från medeltiden slut och renässansen. Kaufhaus visar en intressant övergång mellan gotik och renässans. Vidare märks det gamla och nya rådhuset samt det ståtliga Schwabentor.[3] Martinstor är det större av de två kvarvarande stadsportarna i Freiburg, porten byggdes ut till sin nuvarande form 1901.[6] Freiburgs universitet, Albert-Ludwigs-Universität, grundades 1457, och Freiburg är även säte för en katolsk ärkebiskop. [3] I Freiburg finns Tysklands äldsta existerande gästgiveri, Zum Roten Bären.[7]

I innerstaden finns små bäckar som går längs med gatorna, de så kallade Freiburg Bächle. Floden Dreisam går genom staden.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Freiburg är delat i 29 stadsdelar som tillhör till staden Freiburg. Delar som Freiburg-Gundelfingen tillhör till Freiburg men har sin egen statistik[8].

Namn Antal invånare Yta (hA)
Altstadt 7600 118,7929
Neuburg 4648 163,6385
Herdern 11365 429,4803
Zähringen 8595 312,8245
Hochdorf 5158 1.010,6516
Brühl 7046 1096,5254
Waldsee 5631 483,1316
Littenweiler 7737 412,0591
Ebnet 2602 686,8342
Kappel 2698 1.382,1674
Oberau 6763 128,2196
Oberwiere 11430 454,1415
Unterwiere 12574 269,7133
Günterstal 1755 1.510,3550
Beurbarung 2621 51,3272
Stühlinger 15815 173,9371
Mooswald 7628 162,8374
Betzenhausen 13918 216,2661
Landwasser 7053 124,5799
Lehen 2421 361,3267
Waltershofen 2280 758,3388
Haslach 18730 341,9894
St. Georgen 11642 1066,5884
Opfingen 4236 1.462,4255
Tiengen 3283 838,1604
Munzingen 2779 677,0360
Weingarten 10592 163,0499
Rieselfeld 9588 537,6480
Vauban 5381 41,2812

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Freiburgs spårväg.

Freiburg har ett gynnsamt läge ur kommunikationssynpunkt omedelbart intill motorvägen A5, som förbinder de norra delarna av Tyskland med i första hand Frankrike och Schweiz men också med Italien. Detta har medfört att turismen är en viktig näring i staden, som framför allt är inriktad på tjänstesektorn.

Inom staden är spårvägen en viktig del av kollektivtrafiken, den började trafikera i staden 1901. 1980 började staden bygga ut nätet och Freiburg ses som en föregångare för den renässans som ägt rum för spårbunden kollektivtrafik i Tyskland. Freiburger Verkehrs AG ansvarar för stadens kollektivtrafik.

Näringar och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Fraunhofer ISE

Den största arbetsgivaren i staden är Albert-Ludwig-universitetet, som med 13 000 anställda och över 30 000 studenter i stor utsträckning påverkar livet i staden. Universitetet, som grundades 1457, är ett av Tysklands namnkunnigaste. I universitet ingår Universitätsklinikum Freiburg, Tysklands tredje största sjukhus.

Universitet har också lett till att en rad viktiga forskningsinstitutioner etablerat sig i staden. I staden finns Fraunhofers avdelning för solcellsutveckling Fraunhofer-Institut für Solare Energiesysteme (Fraunhofer ISE) som är Europas största forskningsinstitution för solceller med 1300 anställda.[9] Kopplat till solenergi finns här även Kiepenheuer-Institut für Sonnenphysik. Fraunhofer har ytterligare fyra institutioner i Freiburg. Max-Planck-Gesellschaft har två institutioner i Freiburg.

Bland större privata arbetsgivare hör Micronas, LITEF och Solvay Acetow. Det största bryggeriet är Brauerei Ganter och en stor arbetsgivare är mejeriet Schwarzwaldmilch. Sedan 1962 har medicinbolaget Gödecke tillverkning i Freiburg och en viktig tillverkare av medicinsk apparatur är Hellige som ingår i GE Healthcare. Raimann är stadens äldsta industri. Freiburg är även en viktig mediestad med förlagen Herder och Haufe och som utgivningsort för regionaltidningen Badische Zeitung.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Stadens största fotbollsklubb heter SC Freiburg, och de spelar på Mage Solar Stadion som har 14 500 platser och ligger i stadsdelen Littenweiler. 2018 börjar man bygga en ny stadion med omkring 35 000 platser i västra Freiburg. Freiburgs största ishockeylag heter EHC Freiburg. Deras arena ligger i västra delen av Freiburg och heter Eisstadion. Ishockeyspelaren Dany Heatley, som spelat i kanadensiska landslaget och sedan 2009 i NHL-klubben San Jose Sharks, är född i staden. Dessutom finns det ett dambasketlag som heter Eisvögel Freiburg. Varje år[förtydliga] genomförs det ett stort maraton som heter Freiburger Laufnacht, vilket hålls mitt i natten och har omkring 10 000 deltagare.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung; Referenz Gemeinden bzw.Gemeindeverbände, Großstadtregionen, Stand 2012 (excelfil) Läst 15 augusti 2015.
  2. ^ Avser Freiburg im Breisgau plus 40 andra städer och kommuner, vilka utgör Freiburg im Breisgaus centrala storstadsområde samt närmaste pendlingsorter. Freiburg im Breisgaus yttre pendlingsområde omfattar ytterligare 32 städer och kommuner, vilket gör att den fulla pendlingsregionen omfattar cirka 620 000 invånare, enligt 2012 års definitioner från Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung.
  3. ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  4. ^ The Solar Economic Factor
  5. ^ Rolf Dischs webbplats
  6. ^ Martinstor
  7. ^ Zum Roten Bären
  8. ^ ”Online-statistik, Stad Freiburg”. http://wiki.stadt.freiburg.de/webkatalog/index.php?ea=ea31&eb=eb29896&ec=ec29897&selectD=1. Läst 16.08.2015. 
  9. ^ Freiburgs stad

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]