Freiburg im Breisgau

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den schweiziska staden Freiburg im Üechtland, se Fribourg.
Koordinater: 47°59′N 7°51′Ö / 47.983°N 7.850°Ö / 47.983; 7.850
Freiburg im Breisgau
Stad
Flygbild över staden.
Flygbild över staden.
Flag of England.svg
Flagga
Wappen Freiburg im Breisgau.svg
Stadsvapen
Land  Tyskland
Delstat Baden-Württemberg
Regierungsbezirk Freiburg
Region Südlicher Oberrhein
Koordinater 47°59′N 7°51′Ö / 47.983°N 7.850°Ö / 47.983; 7.850
Area 153,06 km²[1]
 - storstadsområde 863,78 km²[1]
Folkmängd 221 924 (31 december 2009)[1]
 - storstadsområde 388 583 (31 december 2009)[1][2]
Befolkningstäthet 1 450 invånare/km²
 - storstadsområde 450 invånare/km²
Borgmästare Dieter Salomon (Allians 90/De gröna)
Postnummer 79098–79117
Riktnummer 761
Registreringsskylt FR
Freiburg im Breisgaus läge i Tyskland.
Freiburg im Breisgaus läge i Tyskland.
Webbplats: http://www.freiburg.de

Freiburg im Breisgau är med cirka 220 000 invånare den fjärde största staden i den tyska delstaten Baden-Württemberg.

Freiburgs gamla stad och kyrka besöks årligen av över tre miljoner människor. Staden ligger i Tysklands sydvästra hörn, vid kanten av det stora skogs- och bergsområdet Schwarzwald, omkring 30 kilometer från gränsen mot Frankrike och omkring 60 kilometer från gränsen mot Schweiz. Många tyska turister som ska semestra i Schwarzwald har Freiburg som sin utgångspunkt.

Freiburgs vapen är ett rött kors på en vit bakgrund, Sankt Görans symbol. Sankt Göran är stadens skyddspatron. Stadens flagga är liknande till Englands flagga.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Freiburg, som tillhörde huset Zähringen, blev stad 1120, kom 1218 under grevarna av Urach, och 1368 till huset Habsburg. Från 1600-talet var staden mycket omstridd och erövrades ett flertal gånger, bland annat av svenskarna. Freiburg lydde under olika herrar, tills det 1806 tillföll Baden. Under revolutionen i Baden 1848-49 var Freiburg säte för revolutionsregeringen.[3]

Historiska byggnader[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta stadsdelen, vid foten av Schlossberg, har bevarat sin medeltida prägel. Här ligger stadens främsta byggnad, domkyrkan med sitt höga torn. Kyrkan påbörjades omkring 1200, och tvärhuset är byggt i romansk stil. Huvudprägeln är dock gotisk från ombyggnader under 1300-talet. Västpartiet är särdeles rikt på bildverk från både vid portalens yttre och i förhallen. Tornet har en hög genombruten spira, som blev fullbordad redan under medeltiden. Byggnadens inre smyckas av glasmålningar, altarverk och monument. Högaltaret har en målning av Hans Baldung.[3]

Freiburg har vidare flera offentliga civila byggnader från medeltiden slut och renässansen. Kaufhaus visar en intressant övergång mellan gotik och renässans. Vidare märks det gamla och nya rådhsuet samt det ståtliga Schwabentor. [3]

Stadens universitet grundades 1457, och Freiburg är även säte för en katolsk ärkebiskop. [3]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Freiburg har ett gynnsamt läge ur kommunikationssynpunkt omedelbart intill motorvägen A5, som förbinder de norra delarna av Tyskland med i första hand Frankrike och Schweiz men också med Italien. Detta har medfört att turismen är en viktig näring i staden, som framför allt är inriktad på tjänstesektorn.

Näringar och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Den största arbetsgivaren i staden är Albert-Ludwig-universitetet, som med 13 000 anställda och över 30 000 studenter i stor utsträckning påverkar livet i staden. Universitetet, som grundades 1457, är ett av Tysklands namnkunnigaste.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Stadens största fotbollsklubb heter SC Freiburg. Ishockeyspelaren Dany Heatley, som spelat i kanadensiska landslaget och sedan 2009 i NHL-klubben San Jose Sharks, är född i staden.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Statistisches Bundesamt Deutschland; Gemeindeverzeichnis GV 2000, Gebietsstand: 31.12.2009 (Jahr) (excelfil) Läst 23 december 2010.
  2. ^ Avser Freiburg im Breisgau plus 33 andra städer och kommuner, vilka utgör Freiburg im Breisgaus centrala storstadsområde samt närmaste pendlingsorter. Freiburg im Breisgaus yttre pendlingsområde omfattar ytterligare 34 städer och kommuner, vilket gör att den fulla pendlingsregionen omfattar cirka 600 000 invånare, enligt 2008 års definitioner från Bundesinstitut für Bau-, Stadt- und Raumforschung.
  3. ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]