Jurist i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jurist i arbete, teckning av Theodor Kittelsen till en dikt av J.H. Wessel.

En jurist, i Sverige i strikt mening en person som avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, är utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem samt tolka lagar och andra författningar, lagförarbeten, rättsavgöranden och avtal. En jurist kan t.ex. arbeta i domstol, på advokat- eller juristbyrå, i kommunal eller statlig förvaltning, i intresseorganisationer, banker, försäkringsbolag eller industri- / tjänsteföretag.

För de flesta jurister ingår i arbetet att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material såsom lagtexter, förordningar, avtal och praktiska tillämpningar för att finna de rättsregler och den praxis som är tillämplig på det problem som ska lösas. Ofta presenterar juristen lösningen skriftligt och redovisar vad man kommit fram till vid en föredragning eller förhandling.

Att förhandla och företräda någon är ett viktigt inslag i juristers arbete. Bolagsjuristen företräder sitt företag när avtal och kontrakt skall tecknas med kunder eller andra företag.

Utbildning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

För att erhålla juristexamen, motsvarande den tidigare juris kandidatexamen (jur.kand.), krävs studier omfattande 270 högskolepoäng. I Sverige kan denna examen uteslutande erhållas vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Umeå, Örebro och Uppsala universitet, samt från höstterminen 2017 även från Karlstads universitet. Därtill finns det svenskspråkiga juristutbildningar vid Helsingfors Universitet, upp till och med Juris Magister, samt vid Åbo Akademi, upp till och med kandidatexamen som rättsnotarie.[1] [2][3]

Juristutbildningarna i Sverige kvalitetssäkras löpande av Universitetskanslersämbetet för att säkerställa att utbildningarna håller tillräckligt hög nivå. Sådan granskning sker specifikt för rätten att utfärda juristexamen och separerat från den generella examensrätt (högskole,- kandidat,- och masterexamen) som alla högskolor och universitet i Sverige har. Sjunker kvalitén på juristutbildningen kan det aktuella lärosätet förlora rätten att utfärda juristexamen, men kan i de flesta fall fortsätta att utfärda de mer generella examina.

Vissa yrken är exklusivt förbehållna sökande med juristexamen, eller jur.kand. Några exempel på sådana är; domare, åklagare, advokat, kronofogde, dispaschör eller notarius publicus. Juristexamen ger behörighet till samtliga juristyrken i Sverige.

Den engelska översättningen av den svenska juristexamen är Master of Laws[4] (LL.M.).

Övriga utbildningar med rättsvetenskapligt och juridiskt fokus[redigera | redigera wikitext]

Andra utbildningar, med tonvikt inom juridikens fält, finns. Dessa utbildningar ger inte en juristexamen utan en generell examen, så som YH,- högskole,- filosofie kandidat,- (fil.kand.), filosofie magister,-(fil.mag.) eller masterexamen.[5] Dessa generella examina kan till exempel ges efter allmänna studier av juridik eller rättsvetenskap vid flertalet högskolor och universitet i landet. Notera att en generell examen, även om fokus ligger på juridik, inte är att jämställa med en juristexamen med därtill hörande behörigheter, så som möjlighet till notarietjänstgöring. En generell examen kan alltså inte ge karriär i rättsväsendet men inte heller möjlighet att arbeta som advokat, kronofogde, åklagare, dispaschör eller auditör. De affärsjuridiska byråerna rekryterar också företrädesvis för att inte säga exklusivt studenter som avlagt jur. kand. eller juristexamen.[1]Därmed inte sagt att en juridisk karriär är utesluten, jurist är inte en skyddad titel och med en generell examen i juridik är den utexaminerade fri att söka sig till utredningsarbete i stat och kommun, juristbyråer, redovisningsbyråer och liknande arbetsplatser med behov av juridiskt skolade tjänstemän.

Exempel på utbildningar som ger en generell examen är; Paralegal, YH-utbildning, 400 YH-poäng, vid Yrkeshögskolan Mitt, Påhlmans handelsinstitut, Nordic Business Institute (NBI) samt vid Göteborg Stad Utbildning, Magisterprogram i rättsvetenskap: Affärsjuridik, 60 hp, vid Karlstads universitet, Affärsjuridisk kandidatexamen, 180 hp, vid Linköpings universitet eller, tidigare, vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (utbildningen nerlagd år 2013). Rättsvetenskapliga program finns även i Luleå och i Örebro, dessa har en internationell inriktning (Legal Science Programme with International Approach) där majoriteten av kurserna hålls på engelska.

Debatt om instiftande av ny juridisk examen[redigera | redigera wikitext]

År 2006 väckte Linköpings universitet debatt gällande om det i Sverige borde införas en ny juridisk examen som skulle vara inriktad mot affärsjuridik. Universitetet hade arbetat fram riktlinjer för en ny yrkesexamen som de valde att kalla för affärsjuristexamen. Denna examen skulle erhållas efter kursfodringar om 300 högskolepoäng. Enligt en bedömargrupp vid Högskoleverket[6] skiljde sig denna föreslagna examen så pass mycket att det inte kunde rymmas under samma tak som den traditionella juristutbildningen som ger en juristexamen. För de som önskar erhålla en juristexamen med affärsjuridisk inriktning erbjuder Handelshögskolan i Göteborg, vid Göteborgs universitet, en juristutbildning med inriktning mot affärslivet.[7]

Juristyrken[redigera | redigera wikitext]

Jurister är yrkesverksamma i de flesta delar av yrkeslivet och återfinns inom både offentlig såväl som privat sektor, och då inte endast i renodlade juristyrken så som domare och advokat. Jurist är inte en skyddad titel, men vissa för vissa tjänster och titlar krävs det i lag en avlagd juristexamen.

Juristyrken som genom lag kräver juristexamen eller en jur. kand-examen är;

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Studera juridik – juristen.fi” (på sv-SE). juristen.fi. http://juristen.fi/studera-juridik-i-finland/. Läst 30 november 2017. 
  2. ^ Studier | Helsingfors universitet” (på sv). Helsingfors universitet. 26 september 2016. https://www.helsinki.fi/sv/juridiska-fakulteten/studier. Läst 30 november 2017. 
  3. ^ ”Åbo Akademi - Rättsnotarie”. www.abo.fi. https://www.abo.fi/ansok/rattsnotariesok. Läst 30 november 2017. 
  4. ^ Universitets- och högskolerådets föreskrifter och allmänna råd om översättning till engelska av svenska examina (UHRFS 2013:6, senast ändrad genom UHRFS 2014:3. https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/bedomning/diploma-supplement/uhrfs-2013-6.pdf. Läst 20 september 2016 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 september 2013. https://web.archive.org/web/20130907094912/http://realtid.se/ArticlePages/201305/27/20130527092924_Realtid120/20130527092924_Realtid120.dbp.asp. Läst 28 maj 2013. 
  6. ^ (PDF) Utvärdering av juris kandidatutbildningar samt grund- och forskarutbildningar i juridik, rättsvetenskap, handelsrätt och affärsrätt vid svenska universitet och högskolor. Högskoleverkets rapportserie; 2007:18 R. Stockholm: Högskoleverket. 2007. sid. 74-75. ISSN 1400-948X Libris 10487655. http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80002115/0718R.pdf [död länk]
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 september 2012. https://web.archive.org/web/20120922202414/http://www.law.gu.se/utbildning/juristprogrammet. Läst 17 maj 2013. 
  8. ^ http://www.advokatsamfundet.se/Att-bli-advokat/
  9. ^ http://www.dispaschor.se/Om.aspx
  10. ^ ”Justitiekanslerns ställning och uppgifter från 1800-talet till våra dagar”. https://johanhirschfeldt.files.wordpress.com/2014/01/justitiekanslerns-stc3a4llning.pdf. Läst 23 juni 2016. 
  11. ^ Förordning (1982:327) om notarius publicus

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Yrkesexamen Juristexamen (tidigare Jur kand)[redigera | redigera wikitext]

Generell examen inom rättsvetenskap[redigera | redigera wikitext]