Kärnkraftsskatt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kärnkraftsskatt eller effektskatt (formellt skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktor) var en svensk punktskatt baserad på reaktorns termiska effekt. Skatten betalades av den som har tillstånd att inneha och driva kärnkraftsreaktorn. För varje kalendermånad var skatten 10 200 kr per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten (2007), och höjdes senare till 12 648 och slutligen i augusti 2015 till 14 770 kr per månad. Med antagande om en tillgänglighet på 80 procent och en verkningsgrad på 33 procent motsvarade detta cirka 7 öre per kWh.[a]

Skatten infördes i slutet på 1990-talet.[1] En blocköverskridande energiöverenskommelse nåddes den 10 juni 2016 som bland annat innebar att kärnkraftsskatten slopades efter 2018.[2][3] Vid det tillfället utgjorde effektskatten drygt en tredjedel av kostnaden för kärnkraftsel.[4]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ För en reaktor med termisk effekt på 3 000 MW blev effekskatten 531 720 000 kronor per år, medan elproduktionen var cirka 6,9 TWh/år. Effektskatten blev då 7,7 öre/kWh

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nuclear Energy in Sweden - World Nuclear Association”. www.world-nuclear.org. https://www.world-nuclear.org/information-library/country-profiles/countries-o-s/sweden.aspx. Läst 26 november 2020. 
  2. ^ ”Energiuppgörelse klar mellan fem partier”. Sveriges Radio. 10 juni 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6450597. 
  3. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Svensk författningssamling 2000:2000:466 t.o.m. SFS 2017:401 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2000466-om-skatt-pa-termisk-effekt-i_sfs-2000-466. Läst 19 augusti 2018. 
  4. ^ Sweden strikes deal to continue nuclear power”. The Local. 10 juni 2016. http://www.thelocal.se/20160610/sweden-agrees-to-continue-nuclear-power.