Kärnkraftsskatt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kärnkraftsskatt eller effektskatt (formellt skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktor) var en svensk punktskatt baserad på reaktorns termiska effekt som togs ut mellan 2000 och 2017.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kärnkraftsskatt betalades av den som har tillstånd att inneha och driva kärnkraftsreaktorn. Skatten infördes 1984-01-01[1] och uppgick då till 0,2 öre/kWh. Detta var alltså redan före de sista reaktorerna var färdigbyggda. Skatten höjs i flera omgångar[2] och byter namn och skepnad 2000-07-01 till Effektskatt i och med lagen (SFS 2000:466) av Regeringen Persson (S) under finansminister Bosse Ringholm. För varje kalendermånad var skatten 5 514 kr per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten. Skatten höjdes vid tre tillfällen:

  1. Regeringen Persson (S) under finansminister Pär Nuder höjde skatten med 85% (SFS 2005:963) från om med 1 januari 2006 till 10 200 kr per megawatt och månad.
  2. Regeringen Reinfeldt (M/KD/L/C) under finansminister Anders Borg höjde skatten med 24% (SFS 2007:1389) från om med 1 januari 2008 till 12 648 kr per megawatt och månad.
  3. Regeringen Löven (S/MP) under finansminister Magdalena Andersson höjde skatten med 17% (SFS 2015:471) från om med 1 augusti 2015 till 14 770 kr per megawatt och månad. I budgetpropositionen 2014/15:1 där höjningen föreslås avstyrker en rad remissinstanser från höjningen, däribland: Ringhals AB, Forsmark Kraftgrupp och Projekt Basindustririket. Svenska Kraftnät (SVK) framför följande (se sida 277): "Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4)." Konjunkturinstitutet anför följande (se sida 278): "Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förlängningen industrins konkurrenskraft."

Skatten sänktes två år senare med 90% av Regeringen Löven (S/MP) (SFS 2017:401) under finansminister Magdalena Andersson till 1 500 kr per megawatt och månad från om med 1 juli 2017.

En blocköverskridande energiöverenskommelse nåddes den 10 juni 2016 som bland annat innebar att kärnkraftsskatten slopades från och med 1 januari 2018.[3][4] (SFS 2017:402) Totala intäkter till staten blev 38,5 miljarder.[5]

Översikt[redigera | redigera wikitext]

I tabellen anges effektskattens storlek vid olika tidpunkter, samt en ungefärlig omräkning till skattens storlek per producerad kilowatt-timme. I den ungefärliga omräkningen antas kraftverket ha en tillgänglighet på 80 procent, samt en termisk verkningsgrad på 33 procent.

Översikt termisk effekt i kärnkraftsreaktor
Datum Skattesats

(SEK/(MW,månad))

Ungefärlig skatt

(öre/kWh)

2000-07-01 5 514 2,9
2006-01-01 10 200 5,3
2008-01-01 12 648 6,6
2015-08-01 14 770 7,7
2017-07-01 1 500 0,8
2018-01-01 Slopad 0,0

Olika uppfattningar om skattens inverkan på kärnkraftens lönsamhet[redigera | redigera wikitext]

Två månader efter sista höjningen meddelade OKG den 14 oktober 2015 beslut om nedläggning av kärnkraftsreaktorerna O1 och O2 i Oskarshamn. Dagen efter 15 oktober 2015 kom avvecklingsbeslutet av reaktorerna R1 och R2 vid Ringhals.[6] Vid det tillfället utgjorde effektskatten drygt en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.[7]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Förslag till Lag om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk”. lagen.nu. https://lagen.nu/prop/1983/84:62. Läst 1 oktober 2022. 
  2. ^ ”Lag (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk | Lagen.nu”. lagen.nu. https://lagen.nu/1983:1104. Läst 1 oktober 2022. 
  3. ^ ”Energiuppgörelse klar mellan fem partier”. Sveriges Radio. 10 juni 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6450597. 
  4. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Svensk författningssamling 2000:2000:466 t.o.m. SFS 2017:401 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2000466-om-skatt-pa-termisk-effekt-i_sfs-2000-466. Läst 19 augusti 2018. 
  5. ^ ”Totala miljöskatter i Sverige 1993–2021”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/tabell-och-diagram/miljoskatter/totala-miljoskatter-i-sverige/. Läst 26 augusti 2022. 
  6. ^ ”Sverige – Nybyggnation, energiöverenskommelse och stängningar”. energiforsk.se. https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/sverige-nybyggnation-energioverenskommelse-och-stangningar/. Läst 19 augusti 2022. 
  7. ^ Sweden strikes deal to continue nuclear power”. The Local. 10 juni 2016. http://www.thelocal.se/20160610/sweden-agrees-to-continue-nuclear-power.