Gullbergsvass

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gullbergsvass, nr 3
Stadsdel
Vy över stadsdelen mot öster, med Hultmans holme till vänster och i mitten tillfartslederna till Götatunneln.
Vy över stadsdelen mot öster, med Hultmans holme till vänster och i mitten tillfartslederna till Götatunneln.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Centrum
Koordinater 57°42′49.83″N 11°58′45.18″Ö / 57.7138417°N 11.9792167°Ö / 57.7138417; 11.9792167
Area 156 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 3
Gullbergsvass. Utsikt från Skansen Lejonet.
Övergivet fartyg vid Gullbergskajen

Gullbergsvass är en stadsdel[1] i centrala Göteborg, som domineras av järnvägar, trafikleder, godshantering och en postterminal.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Området har fått sitt namn av Gullberget där Skansen Lejonet ligger, men har också kallats Fattigförsörjningsvassen.[2] Stadsdelen har en areal på 156 hektar.[3]

Mellan Göta Älv och Mårten Krakowgatan ligger Hultmans holme med kontor och verksamheter samt Swedish Match snusfabrik. Av det gamla gasverket vid Gullbergskajen återstår bara Gasklockan. Kajen benämns också Drömmarnas kaj och där ligger en mängd äldre fartyg under renovering. Längs kajen finns även ett flytande hotell.

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen Gullbergsvass har ett statligt byggnadsminne och två byggnadsminnen:

Historia[redigera | redigera wikitext]

Torrläggningen[redigera | redigera wikitext]

Vassar sträckte sig ända från Gullbergsåns mynning och fram till nuvarande Hultmans holme. En vik i vassen gick ända in till Gullbergsklippan. Totalt omfattades 275 tunnland, där cirka 200 stod under vatten. Kring år 1841 beslöt Kongl. Direktionen för Göteborgs Hamn och Elfarbeten att vassen skulle torrläggas. Under några få år inpålades området, en sträcka på 2 400 meter, och när segelrännan skulle muddras till 15 fots djup tjänade muddermassorna som utfyllnad. Ansvarig för torrläggningen blev chalmersprofessorn Edvard von Schoultz, som hämtat teknik och utrustning från Holland. En 25-hästkrafters ångmaskin tömde därefter vassen på bara tre veckor. Kostnaden för arbetena uppgick till 6 666 riksdaler.[4]

Vattenkällan[redigera | redigera wikitext]

År 1645 upptäcktes en "saltbrunn", en hälsokälla på den då sanka marken mellan staden och Gullbergs skans. "Källan låg invid nordvästra hörnet av det då nya pumpverkets maskinistbostad. Ungefär 10 meter därifrån låg den i ett brett dike, där en trappa ledde ned till en brygga av plank. I ytterkanten av denna brygga stack det upp tre rör, varur klart salt vatten rann." Åren 1889-1890 utförde Göteborgs vattenverk djupborrningar i området, och en privatperson intresserade sig då för möjligheten att utnyttja vattnet till en badinrättning, som skulle placeras mittemot Stora Teatern, i nuvarande Bältesspännarparken alternativt på Heden. Det visade sig dock att vattenmängden inte var tillräcklig, varför projektet lades ned. Ända fram på 1910-talet hämtade man vatten från källan, som värmdes upp till badvatten. I samband med påfyllning av marken på 1920-talet fylldes källan igen.[5]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Under 2020-talet planeras stora förändringar ske. Västlänkens underjordiska järnvägsstation ska byggas vid Nils Ericssonterminalen. Mellan den och E45 ska stora mängder nya moderna byggnader byggas. Godsterminalen ska rivas. E45 ska sänkas ned och täckas över fram till nära E6, för att skapa en trivsam stadsmiljö. Götaälvbron ska ersättas av Hisingsbron, en lägre bro alldeles norr om Götaälvbron.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
  2. ^ Plan af Götheborg med Nya Utvidgningen, [plankarta], Geo. Löwegren 1815
  3. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  4. ^ Vägen till Göteborg: en krönika och bokfilm om den långa vägen till Älvsborgsbro och Tingstadstunnel, Sven Schånberg & Carl-Axel Moberg, Göteborgs gatunämnd 1968, s. 59-61
  5. ^ Renströmska baden : 1876-1956, Sven Schånberg, utgiven av Renströmska Badanstalterna, Göteborg 1956 s. 16-17

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Berglund, Elsa; Jadelius, Sara Britta (2005). Bland blomlådor och styrhytter : bilder av Gullbergskajen i ljuset av stadens gentrifieringsprocess. Göteborg: Göteborgs univ. Etnololgiska inst  - B-uppsats.
  • Karlsson, J. H. (1951). Gullbergsvass - Hultmans holme: stadsdelshistoria. Göteborg: Föreningen Gamla Holmepojkar. Libris 1454504 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]