Kanariestrandskata

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kanariestrandskata
Status i världen: Utdöd[1]
Canarian Oystercatcher.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Familj Strandskator
Haematopodidae
Släkte Haematopus
Art Kanariestrandskata
H. meadewaldoi
Vetenskapligt namn
§ † Haematopus meadewaldoi
Auktor Bannerman, 1913
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kanariestrandskata[2] (Haematopus meadewaldoi) är en utdöd fågel i familjen strandskator inom ordningen vadarfåglar. som förekom i Kanarieöarna.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kanariestrandskata var helsvart utom vita inslag på vingundersidan. Den var mycket lik sin nära släkting kapstrandskata (Haematopus moquini) och svår att skilja till och med i handen. Näbben var dock längre och vingarna kortare. Kapstrandskata förekommer inte norr om Lobito, Angola.

Utbredning och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln var endemisk för östra Kanarieöarna Fuerteventura, Lanzarote och utliggande skär (Islote de Lobos och Chinijoarkipelagen). Den var en stannfågel och sågs inte utanför östra Kanarieöarna. Den var välkänd bland lokalbefolkningen och kallades cuervo marino ("havskorp") på Fuerteventura, grajo ("råka", som inte förekommer i Kanarieöarna) och corvinoLa Graciosa.

Kanariestrandskatan levde med största sannolikhet utmed klippiga kuster snarare än på sandstränder.[4] Den åt den små mollusker och skaldjur, framför allt skålsnäckor och musselarten Perna perna.[5]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Som andra strandskator byggde den inte ett regelrätt bo utan lade äggen direkt på marken. Varken ägg eller bo har dock setts av vetenskapsmän.[6] Parningsritualen ska ha varit speciell, med två eller tre hanar som utför en dansuppvisning för en hona.[7] När väl honan valt en partner stannade de troligen med varandra livet ut, som andra strandskator. Troligen lade den endast ett ägg efter som grupper av tre men inte fyra fåglar ofta sågs.[4] Exakt när häckningssäsongen var är okänt, men utifrån observationer tros den ha inletts i april. I juni började fågeln ses igen i mer befolkade trakter.[4] Liksom andra strandskator tros denna art ha levt relativt länge, uppåt 20 eller till och med mer än 30 år.[5] Unikt var dock att de troligen ruggade efter häckningssäsongen.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tidigare har kanariestrandskatan kategoriserats som underart till kapstrandskata och fram till 1913 som bara en population av denna.[8] Hockey (1982) visade dock att den var en fullvärdig art.[9]

Utdöende[redigera | redigera wikitext]

Sista fågeln samlades in 1913. Lokala fiskare och fyrvaktare rapporterar att den försvann runt 1940 [5] Den verkar först ha försvunnit från Lanzarote. Tidigt 1900-tal sågs den inte utanför Chinijoöarna och Islote de Lobos.[4] Grundliga eftersökningar mellan 1956 och 1980-talet fann inga bevis för att kanariestrandskatan fortfarande var vid liv. Från och med 1994 kategoriserades den som utdöd av IUCN.[1]

Från Senegal har sammanlagt tre svarta strandskator rapporterats, men det anses osannolikt att det rör sig om kanariestrandskatan eftersom denna aldrig sågs utanför Kanarieöarna. Möjligen kan det röra sig om melanistiska vanliga strandskator som övervintrar i området. Två relativt övertygande observationer från Teneriffa kan dock tyda på att arten överlevde åtminstone till tidigt 1980-tal. Det finns nämligen andrahandsrapporter från Teneriffa från mitten på 1900-talet.

Arten tros ha försvunnit på grund av störningar från människor och utfiskning av dess föda.[6], även om också predation från katter och råttor kan ha påverkat. Äggen ska också sagts vara utsökta och plockades därför i stor utsträckning.[7] Även om strandskator ofta lägger ett nytt ägg om det första går förlorat påverkades artens fortplantning troligen starkt eftersom den bara lade ett ägg om gången. Vuxna fåglar jagades också tillsammans med andra övervintrande vadare.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Haematopus meadewaldoi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-02-10
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d e] Bannerman, David Armitage (1969): A probable sight record of a Canarian black oystercatcher. Ibis 111: 257.
  5. ^ [a b c] Hockey, Philip A. R. (1996): Family Haematopodidae (Oystercatchers). In: del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (editors): Handbook of Birds of the World, Volume 3: Hoatzin to Auks: 308-325, plate 29. Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-87334-20-2
  6. ^ [a b] Hockey, Philip A. R. (1987): The influence of coastal utilization by man on the presumed extinction of the Canarian black oystercatcher Haematopus meadewaldoi. Biological Conservation 39(1): 49-62. doi:10.1016/0006-3207(87)90006-1
  7. ^ [a b] Álamo Tavío, Manuel (1975): Aves de Fuerteventura en peligro de extinción. In: Asociación Canaria para Defensa de la Naturaleza (ed.): Aves y plantas de Fuerteventura en peligro de extinción: 10-32. Las Palmas de Gran Canaria. PDF
  8. ^ Bannerman, David Armitage (1913): Exhibition and description of a new subspecies of oystercatcher (Haematopus niger meade-waldoi) from the Canary Islands. Bull. B. O. C. 31: 33-34.
  9. ^ Hockey, Philip A. R. (1982): The taxonomic status of the Canary Islands oystercatcher Haematopus (niger) meadewaldoi. Bull. B. O. C. 102: 77-83.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]