Kapuschongskogssångare

Från Wikipedia
Kapuschongskogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteSetophaga
ArtKapuschongskogssångare
S. citrina
Vetenskapligt namn
§ Setophaga citrina
Auktor(Boddaert, 1783)
Utbredning
Synonymer
Wilsonia citrina

Kapuschongskogssångare[2] (Setophaga citrina) är en nordamerikansk fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kapuschongskogssångaren är med en kroppslängd på 13 centimeter en medelstor skogssångare med enfärgat olivgrön eller grönbrun ovansida, gul undersida och vita inslag på yttre stjärtpennorna.[4] Hanen är karakteristiskt med svart huva runt det gula ansiktet. Honan har istället en olivgrön hätta som inte sträcker sig fram till pannan. Ungfåglarna är lika honan.[5]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Hanen sjunger en högljudd, klar och ringande serie med fyra till fem toner: "weeta-weeta-weet-tee-o". På engelska har den ofta återgetts med ramsan: "Richie Rich, I'm right here". Från båda könen hörs ett metalliskt "chip".[6]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kapuschonskogssångaren häckar i östra USA och övervintrar från Mexiko till Panama.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Fågeln är en mycket sällsynt gäst i Europa med endast fem fynd i Azorerna och två i Storbritannien.[7][8]

     Utbredning häckningstid     Utbredning vinter

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placerades tidigare i släktet Wilsonia tillsammans med svarthättad skogssångare och kanadaskogssångare. DNA-studier visar dock att de inte alls är nära släkt. Istället ingår den i en grupp med skogssångare tidigare i Dendroica.[9] Det gör även rödstjärtad skogssångare (Setophaga ruticilla). Eftersom Setophaga har prioritet före Dendroica inkluderas numera alla Dendroica-arter i Setophaga, samt även kapuschongskogssångaren.[3][10]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kapuschongskogssångaren är vanlig i skuggig undervegetation inuti högvuxen lövskog, där den ses hoppa runt med spridd och rest stjärt.[11] Den lever huvudsakligen av insekter. Fågeln häckar lågt i en buske där den lägger tre till fem ägg i ett skålformat bo. Kapuschongskogssångare boparasiteras ofta av brunhuvad kostare.[4]

Hona kapuschongskogssångare på bo.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 5,2 miljoner häckande individer och tros ha fördubblats sedan 1970.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Setophaga citrina . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] ”Hooded Warbler”. All About Birds. Cornell Lab of Ornithology. http://www.allaboutbirds.org/guide/Hooded_Warbler/lifehistory. 
  5. ^ Burns, Frank L. (1898). ”Hooded Warbler” (PDF). Wilson Bulletin 10 (5): sid. 70. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/wilson/v010n05/p0070-p0070.pdf. 
  6. ^ Hooded Warbler Faktablad om kapuschongskogssångare på allaboutbird.org
  7. ^ Tarsiger.com Fynd av kapuschongskogssångare i Västpalearktis
  8. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6 
  9. ^ Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.
  10. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  11. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X 
  12. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]