Hoppa till innehållet

Karin Fjällbäck-Holmgren

Från Wikipedia
Karin Fjällbäck-Holmgren
FöddKatarina Helena Fjällbäck
31 juli 1881[1][2]
Jakob och Johannes[2], Sverige
Död22 april 1963[1][2] (81 år)
Engelbrekts församling, Stockholm, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige[4]
Utbildad vidStockholms universitet
Uppsala universitet
SysselsättningPolitiker, rösträttsaktivist
Befattning
Stadsfullmäktigeledamot, Stockholms stad (1919–1923)[5][6]
Politiskt parti
Sveriges liberala parti[6]
Frisinnade landsföreningen[6]
MakeNils Holmgren
BarnPia Hård af Segerstad (f. 1909)
FöräldrarJohan Fjällbäck
Anna Karolina Fjällbäck
SläktingarLisa Fjällbäck-Velander (syskon)
Lars Fjällbäck (syskon)
Redigera Wikidata

Karin Helena Fjällbäck-Holmgren, född 31 juli 1881 i Stockholm, död 22 april 1963 i Stockholm, var en svensk politiker. Hon var från 1906 gift med Nils Holmgren och mor till Pia Hård af Segerstad.

Efter studentexamen 1899 studerade Fjällbäck vid Stockholms högskola och i Uppsala. Hon var sekreterare och vice ordförande i styrelsen för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm 1911–1920, ledamot av styrelsen för föreningen Frisinnade kvinnor 1915–1923 och ledamot av Stockholms frisinnade valmanförenings centralstyrelses arbetsutskott 1917–1923.

Fjällbäck var ledamot av styrelsen och föreståndare för Centralförbundet för Socialt Arbete 1918–1930, tillhörde Stockholms stadsfullmäktige 1919–1923, var ledamot av Frisinnade landsföreningens verkställande utskott 1920–1923, av Sveriges liberala partis förtroenderåd 1923 och dess verkställande utskott 1925–1928. Hon var ledamot av Stockholms folkskoledirektion 1924, ordförande för Stockholms stads yrkesskola för hattmodister 1922–1937, vice ordförande i Stockholms stads barnavårdsnämnd 1931–1937, ledamot av styrelsen för Fredrika Bremer-förbundet 1930–1941, styrelsen för Socialinstitutet 1920–1945 (vice ordförande 1938), i statens sinnessjuknämnd 1930–1951, av sällskapet Nya Iduns nämnd 1930–1938. Hon tilldelades Illis Quorum av femte storleken 1930 och av åttonde storleken 1951.

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 14 september 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 juli 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nils Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet : porträtt och biografier, 1924, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] svenskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]