Hoppa till innehållet

Karl-Johan Hedqvist

Från Wikipedia
Karl-Johan Hedqvist
Född18 juli 1917
Bodarna, Västerbottens län
Död27 december 2009
Bosatt iVallentuna[1]
MedborgarskapSverige
NationalitetSvensk
ForskningsområdeEntomologi
InstitutionerNaturhistoriska Riksmuseet, Stockholm
Skogshögskolan, Stockholm
Nämnvärda doktoranderGöran Nordlander[1]
Lars-Åke Janzon[1]
MakaMargit Hedqvist[1]
Barn2[1]

Karl-Johan Hedqvist, född den 18 juli 1917 i Bodarna i Degerfors församling, Västerbottens län, död den 27 december 2009, var en svensk entomolog.[1]

Hedqvists entomologiska bana tog sin början 1939[1] då han efter folkskola och folkhögskola fick ett arbete i Västerbotten som omfattade fältförsök med skadesinsekter och som leddes av professorerna i entolomologi Ivar Trägårdh och Viktor Butovitsch, båda från Statens skogsforskningsinstitut (senare Skogshögskolan).[1] Sysslan fick han på rekommendation från en jägmästare i trakten som hade uppmärksammat Hedqvists intresse och kunnande om insekter.[1] Hedqvist feriearbete ledde så småningom till en tjänst som fältentomolog vid Statens skogsforskningsinstitut i Stockholm.[1] Han hade då läst in realskolans kurser och kunde avlägga realexamen.

Arbetet vid Skogshögskolan fortsatte fram till år 1971 då han fick en tjänst inom zoologisk taxonomi för Naturvetenskapliga forskningsrådet.[1] Hedqvist kom genom den tjänsten, som var lokaliserad till Naturhistoriska Riksmuseet, att arbeta med inriktning mot klassificering av parasitsteklar.[1] Det var en tjänst som Hedqvist behöll till pensioneringen år 1984.[1]

Vetenskaplig gärning

[redigera | redigera wikitext]

Hedqvists vetenskapliga gärning bestod huvudsak i att upptäcka och beskriva nya arter, med undantag rörde det sig då om olika sorters steklar.[2] Totalt beskrev Hedqvist 240 arter, 66 släkten, fem tribi samt två underfamiljer.[2]

Hedqvist publicerade verk koncentrerades kring olika typer av steklar, från växtsteklar till olika grupper av parasitsteklar och rent geografiskt täcker de in stora delar av världen.[2] Med tiden blev han en erkänd och aktat auktoritet på sitt område, och han har fått fem stekelarter uppkallade efter sig.[2]

Hedqvist utsågs år 1977 till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet för sitt långa och hängivna arbete för parasitsteklarnas taxonomi.[1]

Stekelsamling

[redigera | redigera wikitext]

I sitt arbete för Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm byggde Hedqvist bland annat upp museets ansenliga stekelsamling.[3] Hedqvist hade även en privat stekelsamling, innehållande närmare 100 000 djurexemplar.[4]

Efter Hedqvists bortgång sålde dödsboet den privata samlingen till Natural History Museum i London för att den enligt Hedqvists vilja skulle kunna hållas tillgänglig för internationell forskning.[4] Försäljningen uppmärksammades i media i november 2011,[3][4] då även en del av Naturhistoriska Riksmuseets samling sålts till det brittiska museet utan att det svenska museet känt till detta.[3] När saken uppdagades återanskaffade Naturhistoriska Riksmuseet de delar av samlingen som tillhörde dem, sammanlagt uppgående till tusentalet djurexemplar.[4]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Hansson s. 137.
  2. ^ [a b c d] Hansson s. 138.
  3. ^ [a b c] ”Sällsynta steklar såldes i smyg”. DN.SE. 26 november 2011. Arkiverad från originalet den 11 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200711212732/https://www.dn.se/arkiv/stockholm/sallsynta-steklar-saldes-i-smyg/. Läst 11 juli 2020. 
  4. ^ [a b c d] ”Hätsk strid om unika steklar”. DN.SE. 8 december 2011. Arkiverad från originalet den 14 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200714190927/https://www.dn.se/arkiv/stockholm/hatsk-strid-om-unika-steklar/. Läst 11 juli 2020.