Karl-Magnus Fredriksson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karl-Magnus Fredriksson
Karl-Magnus Fredriksson-3.jpg
Karl-Magnus Fredriksson 2013.
FödelsenamnKarl-Magnus Teodor Fredriksson
Födelsedatum6 februari 1968 (51 år)
FödelseortStockholm
BakgrundStockholm
Genreopera
Rollbaryton
År som aktiv1991–idag
WebbplatsFredrikssonthesinger.com

Karl-Magnus Teodor Fredriksson, född 6 februari 1968 i Stockholm, är en svensk operasångare (baryton). Han är även verksam som konsertsångare och sångpedagog.

Han är utbildad vid bland annat musiklinjen på Södra Latin och sedan Operahögskolan, där han hade Erik Saedén som lärare. Han har även studerat för Dietrich Fischer-Dieskau.

Han är sedan 1998 anställd på Kungliga Operan där han gjort ett stort antal huvudroller, men har även framträtt på ett flertal andra scener runtom i världen. Han har även gjort ett 30-tal skivinspelningar som soloartist. Under våren 2015 producerade han en ny romansskiva. Han sjöng en av huvudrollerna i Daniel Börtz nyskrivna opera Medea, som hade premiär på Kungliga Operan den 23 januari 2016.[1]

Karl-Magnus Fredriksson har framträtt med dirigenter som Sir Colin Davies, Andrew Davies, Sir John Eliot Gardiner, Frans Brüggen, Alan Gilbert, Jesús López-Cobos, Sakari Oramo, Herbert Blomstedt, Leif Segerstam, Pier Giorgio Morandi, Andrew Manze och Lawrence Renes tillsammans med flera av världens förnämsta orkestrar. Han besöker regelbundet olika länder i Europa med opera- och romanskonserter, orkestersånger och sakrala verk.[2]

Karl-Magnus Fredriksson har ofta framträtt i TV och radio där han, förutom i traditionella musikprogram, medverkat i nyinspelningar av nutida musik och tidigare oinspelat material. Han arbetar ständigt med att framföra och sprida romanssången runt om i världen. Gärna genom att blanda nordiska romanser, tyska lieder, visor, franska, italienska, engelska sånger och sakral repertoar i sina konserter. Egna kompositioner och arrangemang för sång, piano och instrumentalensemble och personliga talade poetiska reflektioner är ett led i hans vilja att nå nya uttrycksformer och åhörare med sin mångfacetterade sångkonst.[3]

Fredriksson är sedan 2012 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

År 2005 tilldelades han O'Neill-stipendiet och år 2007 Litteris et Artibus.

År 2018 tilldelades han Gunn Wållgren-stipendiet med motiveringen:
När ordet sammansmälter med tonen, när den musikaliska frasen fylls med det själsliga uttrycket, när klangen har myriader av schatteringar och skönheten i dess innersta kärna berör lyssnaren på djupet, när den vokala tekniken blir ett otvunget redskap som endast har till uppgift att bära dessa övriga komponenter utan åthävor fram till mottagaren, då talar vi om en konstnär som är beredd att trotsa alla tyngdlagar och alla motstånd.[4]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]


Scen[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Stefan Larsson operadebuterar”, Svenska Dagbladet 9 december 2014.
  2. ^ ”Karl-Magnus Fredriksson och Reine Brynofsson - årets Gunn Wållgren-stipendiater”. Kungliga Operan. http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_operan/pressreleases/karl-magnus-fredriksson-och-reine-brynofsson-aarets-gunn-waallgren-stipendiater-2798831. Läst 17 november 2018. 
  3. ^ ”Karl-Magnus Fredriksson och Reine Brynofsson - årets Gunn Wållgren-stipendiater”. Kungliga Operan. http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_operan/pressreleases/karl-magnus-fredriksson-och-reine-brynofsson-aarets-gunn-waallgren-stipendiater-2798831. Läst 17 november 2018. 
  4. ^ ”Karl-Magnus Fredriksson och Reine Brynofsson - årets Gunn Wållgren-stipendiater”. Kungliga Operan. http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_operan/pressreleases/karl-magnus-fredriksson-och-reine-brynofsson-aarets-gunn-waallgren-stipendiater-2798831. Läst 17 november 2018. 
  5. ^ Nyinvalda ledamöter (pdf), Kungl. Musikaliska Akademiens verksamhetsberättelse 2012, sidan 65.
  6. ^ Åsa Mälhammar (5 oktober 1999). ”Sångmässigt bra men tröttsamt lång”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/kultur/9910/05/am.html. Läst 28 juni 2015. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]