La finta giardiniera

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wolfgang Amadeus Mozart

La finta giardiniera, K. 196, är en komisk opera (opera buffa) i tre akter med musik av Wolfgang Amadeus Mozart. Libretto troligen av Raniero da Calzabigi och reviderat av Marco Coltellini.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mozart skrev La finta giardiniera för karnevalen i München där den uruppfördes den 13 januari 1775 på Salvatortheater. Mozart skrev hem till modern och berättade:

I går gick min operan över scenen och gjorde en sådan lycka att jag omöjligt kan beskriva larmet för mamma. För det första var teatern så packad med folk att många måste avvisas, och efter varje aria var det ett förfärligt oväsen med applåder och rop: Viva maestro! Även deras högheter kurfurstinnan och änkefurstinnan ropade bravo åt mig. När operan var slut och under pausen, då det brukar vara tyst tills baletten börjar, gjorde man ingenting annat än klappade händerna och skrek bravo...

Operan var en stor framgång med alls ingen avgörande. I Italien togs stycket aldrig upp igen. 1780 omarbetade Mozart den till ett tyskt sångspel med talad dialog med titeln Die verstellte Gärtnermädchen för ett kringresande tyskt teatersällskap. Denna bearbetning har använts på olika tyska scener på 1900-talet, oftast med titeln Die Gärtnerin aus Liebe.

Den svenska premiären ägde rum på Drottningholmsteatern den 23 juni 1988. Den uppfördes där även under våren och sommaren 2010. Operan har haft svårt att hålla sig kvar på repertoaren och det beror främst på det tillkrånglade librettot.

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Podesta, länsherre i Lagonera (tenor)
  • Sandrina, i verkligheten grevinnan Violante Onesti (sopran)
  • Belfiore (tenor)
  • Arminda, adelsdam från Milano (sopran)
  • Ramiro (mezzosopran)
  • Zerpetta, Podestas tjänsteflicka (sopran)
  • Nardo alias Roberto, Violantes tjänare (baryton)

Handling[redigera | redigera wikitext]

Operan utspelar sig på Podestas lantgods i Lagonera omkring år 1750.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Gammond, Peter (1982). Opera-handbok. Göteborg: Wezäta. sid. 129. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8 
  • Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 141-142. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X 
  • Franzén, Nils-Olof (1991). Mozarts brev. Stockholm: Natur och Kultur. sid. 61. ISBN 91-27-02757-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]