Karl Schwarzschild

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karl Schwarzschild
Schwarzschild.jpg
Född9 oktober 1873[1][2][3] ​eller ​1873[4]
Frankfurt am Main[5]
Död11 maj 1916[6][1][2] ​eller ​1916[4]
Potsdam[5]
BegravdStadtfriedhof Göttingen[7]
kartor
MedborgarskapKejsardömet Tyskland och Konungariket Preussen
Utbildad vidMünchens universitet,
Strasbourgs universitet,
Lessing-Gymnasium Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, universitetslärare, matematiker
ArbetsgivareKuffner-observatoriet (1896–1899)[8]
Münchens universitet (1899–1901)[8]
Göttingens universitet (1901–1906)[8]
Leibniz Institute for Astrophysics Potsdam (1906–1914)[8]
MakaElse Schwarzschild
BarnMartin Schwarzschild (f. 1912)
Redigera Wikidata

Karl Schwarzschild, född 9 oktober 1873 i Frankfurt am Main, död 11 maj 1916 i Potsdam till följd av sjukdom ådragen i krigstjänst, var en tysk astronom och astrofysiker som givit namn åt Schwarzschildradien.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Schwarzschild, som redan som skolyngling författade arbeten om banbestämningar, studerade i Strassburg och München, blev 1896 assistent vid Kuffner-Sternwarte i Wien-Ottakring, 1899 docent i München, 1901 professor och direktor för observatoriet i Göttingen samt 1909 direktor för astrofysikaliska observatoriet vid Potsdam.

Schwarzschilds arbeten berör såväl den praktiska som särskilt den teoretiska astronomin, astrofysiken, optiken m.m. Under påverkan av sin lärare, Hugo von Seeliger i München, ägnade han sig med stor framgång åt teoretiska undersökningar, såsom angående "Henri Poincarés teori för jämvikten hos roterande vätskemassor" och "ljusets tryck på små klot och Svante Arrhenius teori för kometsvansarna", och åt undersökningar om temperaturfördelningen i en himlakropp på grund av strålningen. Hit hör även hans skrifter om rummets krökning och om fixstjärnornas egenrörelser, i vilka senare han berör Jacobus Kapteyns stjärndrifter. Han författade även ett arbete om stjärnornas fotografiskt uppmätta ljusstyrka samt några populära och praktiska arbeten, såsom Über das System der Fixsterne (1909) och Tafeln zur astronomischen Ortsbestimmung im Luftballon bei Nacht (1909).

Karl Schwarzschild-observatoriet i Tautenburg är uppkallat efter honom.

Även asteroiden 837 Schwarzschilda är uppkallad efter honom[9].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schwarzschild, Karl, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6ms3vd6, omnämnd som: Karl Schwarzschild, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: schwarzschild-karl, omnämnd som: Karl Schwarzschild.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, www.biografiasyvidas.com.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шварцшильд Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  7. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  9. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (837) Schwarzschilda. Springer Berlin Heidelberg. sid. 77. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_838. Läst 2 november 2018 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]