Karl Vennberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karl Vennberg
Karl Vennberg omkring 1960
Karl Vennberg omkring 1960
Född 11 april 1910
Blädinge, Småland
Död 12 maj 1995 (85 år)
Spånga
Yrke Författare, översättare, kritiker
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 19371995
Make/maka Anna-Lisa Lindegren (1938)
Ingegärd Martinell (1965)
Barn Inger Vennberg Nordmark
Hanna Vennberg Tolander

Karl Gunnar Vennberg, född 11 april 1910 i Blädinge, Kronobergs län, död 12 maj 1995 i Spånga[1], var en svensk författare, översättare och kritiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Karl Vennbergs far var torpare under Lästa som i sin tur lydde under Huseby. Torpet hette Gåvotorp. Karl fick göra dagsverk som barn och så småningom flyttade familjen till en liten gård i Össlöv.[källa behövs] Karl Vennberg skulle aldrig glömma sin fattiga uppväxt.[källa behövs] Han var väldigt beläst och redan vid åtta års ålder hade han läst ut hela skolbiblioteket. Han kunde hela Tegners Frithiofs saga utantill samt även Runebergs Fänrik Ståls sägner och Snoilskys Svenska bilder.[källa behövs] Han läste in hela realexamenHermods brevskola.[källa behövs]

Föräldrarna ville att han skulle bli präst och han började på gymnasiet i Lund (Spyken), men sista året började hans tro att vackla och han beskrev sig därefter som agnostiker.[källa behövs] Någon fortsatt prästutbildning var det därefter inte tal om. Karl Vennberg hade stort A i så gott som alla ämnen, däribland matematik, grekiska och latin.[källa behövs] På Spyken träffade han Rut Hillarp och de kom att betyda mycket för varandra.[källa behövs]

Efter Spyken började Vennberg vid Lunds universitet, men det blev bara en termin där och sedan fortsatte han vid Stockholms universitet.[källa behövs]

Karl Vennberg var vapenvägrare och gjorde sin värnplikt vid Statens Vattenfallsverk.[källa behövs]

Vennberg var medarbetare i Horisont, BLM, Vi och 40-tal. 1941–1944 var han litteraturkritiker i Arbetaren och bidrog till att uppmärksamma denna tidning även som ett kulturorgan. Arbetaren är en syndikalistisk veckotidning som tidigt kämpade mot nazismen. Vennberg var kulturredaktör i socialdemokratiska Aftontidningen 1946–1947 och Kulturredaktör i socialdemokratiska Aftonbladet 1957–1975. Han blev ledamot av Samfundet De Nio 1962.[källa behövs]

Karl Vennberg debuterade som kritiker 1930 i tidningen Smålänningen med en artikel om Dan Andersson.[källa behövs]

Som poet debuterade Vennberg 1937 med Hymn och hunger som främst kretsar kring kristna motiv. 1944 släppte han Halmfackla och där ingick diktsviten Requiem som han tillägnat sin bortgångne vän, Holger Ståhle, som tagit sitt liv.[källa behövs]

Senare blev han som både poet och engagerad kritiker en av de mest tongivande och inflytelserika representanterna för fyrtiotalismen. Skepsis och ironi, tidskritik och existentiella frågeställningar är framträdande inslag i hans diktning. Som översättare har han bland annat översatt Franz Kafkas romaner Förvandlingen och Processen. Det var Vennberg som introducerade Kafka i Sverige och på Kafkas museum i Prag ligger Karl Vennbergs översättning till beskådan.[källa behövs] Den första artikel som Karl fick publicerad i en stor stockholmstidning var 1936 i tidningen Socialdemokraten. Artikeln hette ” Franz Kafka – en judisk diktare”.[källa behövs] Han översatte även T.S. Eliot, Thomas Mann och János Pilinszky.

Karl hade också ett mångårigt medarbetarskap i Bibelkommissionen, ett uppdrag som han fick genom Alva Myrdal.[källa behövs]

Karl Vennberg läste och inspirerades av Edith Södergran, Franz Kafka, Thomas Mann, Hermann Hesse, Viktor Rydberg och Jane Austen. Han var filosofiskt intresserad och läste gärna de stora existentialisterna Kierkegaard, Sartre och Camus. 1980 blev Karl filosofie hedersdoktor i Stockholm.[källa behövs]

Karl Vennberg var medlem i Clarté och där lärde han känna Karin Boye. De var båda intresserade av psykoterapi och Karin Boye reste 1932 till Berlin för att genomgå psykoanalys.[källa behövs]

Karl Vennberg hade ett stort intresse för natur och växter och hade avsevärda botaniska kunskaper.[källa behövs]

Under kalla kriget företrädde Vennberg den så kallade tredje ståndpunkten, som sade sig förorda ett neutralt ställningstagande mellan de bägge stormakterna USA och Sovjetunionen.[källa behövs]

Karl Vennberg var noggrann och kontrollerade fakta, han var en samvetsgrann och ärlig kritiker som läste på och vägde för och emot innan han fattade sin ståndpunkt.[källa behövs]

Som kritiker fick Karl Vennberg en del fiender. Somliga [vem?] har försökt att måla ut Karl som nazist, genom att feltolka dikter eller ta citat ur sitt sammanhang.[källa behövs] Karl Vennberg var en stor ironiker så ett lösryckt citat kan naturligtvis påskina något som inte alls stämmer med verkligheten. Att han var nazist stämmer inte alls.[källa behövs] Vennberg hade flera judiska vänner, bland annat skribenten Günter Dallmann med familj samt även kompositören Moses Pergament. Under kriget tog Karl in en judinna som barnsköterska, hon var den enda överlevande i sin familj.[källa behövs]

Efter sin död utsattes Vennberg för en förtalskampanj där han anklagas för att ha varit nazist.[källa behövs]Spånga betydde mycket för Karl Vennberg och han bodde där under många år.1999 sattes en skylt upp på Spångavägen 353 med början av dikten Vägen till Spånga Folkan och 2010 uppkallades en gata i Spånga efter Karl Vennberg.[källa behövs]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Vennberg var son till lantbrukaren Olof Wennberg och dennes hustru Johanna, född Karlsson. Han gifte sig första gången 1938 med Anna-Lisa Lindegren, syster till poeten Erik Lindegren[2], och andra gången 1965 med Ingegärd Martinell.[3] Vennberg hade två döttrar, Inger Vennberg Nordmark (född 1939), präst i svenska kyrkan och Hanna Vennberg Tolander (född 1968), astrolog och författare.[4][5][6]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskt lyrikindex: ett datorbaserat index. Karl Vennberg 1976-1987. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1989:76. Borås. 1989. Libris 403170 
Antologier

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Lars Bäckström, Erik Lindegren, Bonniers 1962.
  3. ^ Vem är det - Svensk biografisk handbok 1995 (Stockholm 1994), sidan 1161.
  4. ^ "Stadens krav kan krossa deras trygghet" i Dagens Nyheter 2009-09-20
  5. ^ Spångabygden nr 56, sidan 18.
  6. ^ extrakoll.se

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Elleström, Lars (1992). Vårt hjärtas vilt lysande skrift: om Karl Vennbergs lyrik. Litteratur, teater, film, 0347-7770 ; N.S., 8. Lund: Lund Univ. Press. Libris 1491133. ISBN 91-7966-202-1 
  • Johansson, Anders (2000). Poesins negativitet: en studie i Karl Vennbergs kritik och lyrik. Stockholm studies in history of literature, 0491-0869 ; 43. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223509. ISBN 91-22-01865-4 
  • Lagerlöf, Karl Erik (1967). Den unge Karl Vennberg. Stockholm: Bonnier. Libris 8198167 
  • Lindqvist, Sigvard (1997). Karl Vennbergs kluvenhet: iakttagelser under studier och brevväxling. Jönköping: Wettern. Libris 7796263. ISBN 91-972127-1-7 
  • Litterär kalender. 2005. Karl. Stockholm: Norstedt. 2005. Libris 9964703. ISBN 91-1-301540-0 
  • Ramnefalk, Marie Louise (1974). Tre lärodiktare: studier i Harry Martinsons, Gunnar Ekelöfs och Karl Vennbergs lyrik = [Three didactic poets] : [studies of Harry Martinson, Gunnar Ekelöf and Karl Vennberg]. Staffanstorp: Cavefors. Libris 7401858. ISBN 91-504-0369-9 
  • Röster om Karl Vennberg: från ABF Stockholms litteraturseminarium i mars 1990, Stockholm. Stockholm: ABF - Arbetarnas bildningsförb.:s avd. i Stockholm. 1990. Libris 7642283. ISBN 91-7448-595-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]