Kastellaun

Kastellaun
Stad
Kastellauns vapensköld
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Rheinland-Pfalz
Kreis Rhein-Hunsrück-Kreis
Förvaltningsgemenskap Kastellaun
Höjdläge 450 m ö.h.
Koordinater 50°4′N 7°26′Ö / 50.067°N 7.433°Ö / 50.067; 7.433
Yta 8,47 km² ()[1]
Folkmängd 5 732 ()[2]
Befolkningstäthet 677 inv./km²
Postnummer 56288
Riktnummer (+49) 06762
Registreringsskylt SIM
Kommunkod 07 1 40 064
Geonames 6557877
OSM-karta 1116484
Kastellaun i Tyskland
Kastellaun i Tyskland
Kastellaun i Tyskland
Läget för Kastellaun i Rhein-Hunsrück-Kreis
Läget för Kastellaun i Rhein-Hunsrück-Kreis
Läget för Kastellaun i Rhein-Hunsrück-Kreis
Webbplats: Kastellaun

Kastellaun är en medeltida stad i det tyska förbundslandet (delstaten) Rheinland-Pfalz. Det ligger i Hunsrück, cirka 11 km nordväst om Simmern/Hunsrück och 35 km sydväst om Koblenz. Här är landskapet kuperat med gamla städer och en tusenårig historia vilket är något som kännetecknar just området Hunsrück. Staden ingår i kommunalförbundet Verbandsgemeinde Kastellaun tillsammans med ytterligare 18 kommuner.[3]

I dag utgörs främst huvudattraktionen av medeltidsslottet Sponheim som ligger mitt i stadskärnan. Det byggdes 1226 och förstördes 1689. Slottet blev först säte för Greve Simon II av Sponheim. Slottet förstördes 1689 i ett krigsslag. I dag kan man ta en guidad nattlig tur till slottsruinerna eller även ta sig på tur till de intilliggande slotten i Balduinseck och Waldeck.

På detta slott som kom att kallas slottet Kastellaun vistades bland andra prinsessan Cecilia Vasa med sin make Kristoffer II av Baden-Rodemachern. Här föddes 17 september 1565 deras första barn, sonen Edvard som kom att kallas Edvard Fortunatus av Baden

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kastellaun ligger i östra delen av Hunsrück på ungefär samma avstånd från floderna Rhen, Mosel och Nahe. Stadens centrum är beläget mellan en dalgång i norr och platån Hunsrück, på vilken Bundesstraße 327 (den så kallade Hunsrückhöhenstraße, “Hunsrückhöjdvägen”, en naturskön väg över Hunsrück som ursprungligen byggdes som militärväg på order av Hermann Göring) går.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 9 november 2020.