Song Guangzong
| Song Guangzong | |
|---|---|
| |
| Kejsare Song Guangzong | |
| Regeringstid | 1189–1194 |
| Företrädare | Song Xiaozong |
| Efterträdare | Song Ningzong |
| Gemål | Li Fengniang |
| Föräldrar | Song Xiaozong |
| Född | 1147 |
| Död | 1200 |
| Begravd | Sex Songmausoleum (宋六陵) Shaoxing, Zhejiang |
Song Guangzong (宋光宗), född 1147, död 1200, var den tolfte kejsaren under den kinesiska Songdynastin (960-1279) och regerade 1189–1194. Hans personliga namn var Zhao Dun (赵惇).[1][2]
Kejsar Guangzong tillträdde kejsartronen fyrtiotvå år gammal år 1189 efter att hans far kejsare Xiaozong abdikerat.[3] Kejsare Guangzong, liksom hans två kommande efterträdare har betraktats som enfaldiga och inkompetenta ledare.[3][4]
Efter att Guangzongs far avlidit 1194 var kejsaren oförmögen att leda landet och abdikerade samma år.[5] Han efterträddes av sin son kejsare Ningzong. Kejsare Guangzong avled år 1200 och begravdes liksom sex av Södra Songs kejsare i Shaoxing, Zhejiang.[6]
Staden Chongqing fick sitt namn betydande "dubbelt högtidlighållande" 1189, då kejsar Guangzong firade sin upphöjelse till kronprins (1171) och kejsare (1189).[7]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”南宋皇帝，南宋皇帝列表，南宋历代皇帝资料介绍” (på kinesiska). 古典文学网. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208082756/http://www.gudianwenxue.com/article/5098.html. Läst 5 december 2015.
- ^ Mote, F.W. (2003). ”The Southern Song and Chinese Survival” (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. sid. 309. ISBN 0674012127
- ^ [a b] Mote, F.W. (2003). ”The Southern Song and Chinese Survival” (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. sid. 310. ISBN 0674012127
- ^ 张, 英聘 (2003). ”The Southern Song: Being Contented to Retain Control Over Part of the Country” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 130-131. ISBN 7-5073-1360-3
- ^ Murck, Alfreda (2002) (på engelska). Poetry and Painting in Song China: The Subtle Art of Dissent. Harvard University Press. sid. 244. ISBN 0674007824. https://books.google.se/books?id=1eGqk66tvsQC&pg=PA244&lpg=PA244&dq=song+guangzong+abdicate+1194&source=bl&ots=n2UleQhWlb&sig=kh9CxIGLUh1fnhECm3x3Jpy80ig&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwic0dziqsrJAhXJWSwKHecQClMQ6AEIMjAD#v=onepage&q=song%20guangzong%20abdicate%201194&f=false
- ^ ”Six Song-Dynasty Mausoleums” (på engelska). Shaoxing Government. Arkiverad från originalet den 10 december 2015. https://web.archive.org/web/20151210200740/http://old.shaoxing.gov.cn/en/0306/10332.htm. Läst 7 december 2015.
- ^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 235.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Mote, F.W. (2003) (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. ISBN 0674012127. http://www.amazon.com/Imperial-China-900-1800-F-Mote/dp/0674012127
- 张, 英聘 (2003) (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. ISBN 7-5073-1360-3. http://www.amazon.com/History-Civilization-China-Zhang-Yingpin/dp/7507313603
- Murck, Alfreda (2002) (på engelska). Poetry and Painting in Song China: The Subtle Art of Dissent. Harvard University Press. ISBN 0674007824. http://www.amazon.co.uk/Poetry-Painting-Song-China-Harvard-Yenching/dp/0674007824/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1449511495&sr=1-1&keywords=9780674007826
| ||||||||||||||
