Ketamin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Strukturformel för ketamin.

Ketamin (varumärkesnamn: Ketalar) är ett läkemedel som historiskt sett främst används inom akutmedicin samt anestesi och intensivvård. Det har ATC-kod N01AX03 (samma undergrupp som esketamin, lustgas och propofol).[1]

Sedan den 1 juli 2005 är ketamin klassificerat som narkotika i Sverige. Orsaker är bland annat ett ökat antal signaler om missbruk. Bland missbrukare kallas ketamin ibland för Special K. Substansen ingår i förteckning IV i Sverige men finns för närvarande inte upptagen i förteckningarna i internationella narkotikakonventioner.[2]

Inom somatisk sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från de flesta andra anestetika ger inte ketamin någon blodtryckssänkning, utan tvärtom är läkemedlet sympatikomimetiskt och höjer därför i regel blodtrycket. Till följd av detta kan ketamin anses att föredra vid induktion av narkos hos patienter med hypovolemi och chock. Dessutom kan substansen ge en potent smärtlindrande effekt vilket gör den användbar inom akutsjukvården, även prehospitalt. Användningen begränsas dock av potentiella biverkningar bland annat i form av mardrömsliknande hallucinationer och för de patienter där tryckökningen bedöms ogynnsam.[3]

Inom psykiatrin[redigera | redigera wikitext]

I Sverige förekommer ketaminbehandling för depression i varierande grad, framförallt erbjuds det till patienter som lider av svår terapiresistent depression som alternativ till ECT. I en kommentar från SBU till två systematiska litteraturöversikter från Cochrane Collaboration fann man att ketamin som engångsinjektion kunde vara effektiv som behandling vid medelsvår och svår depression, men att det vetenskapliga underlaget än så länge var begränsat. Det saknades evidens för antidepressiva effekter av ketamin på längre sikt. Det vetenskapliga stödet för behandling av depression med ketamin vid bipolär sjukdom ansågs otillräckligt, och det är i dagsläget inte känt om ketaminbehandling kan utlösa maniska-episoder. Över 100 kliniska pågående studier var registrerade år 2017 med målsättning att undersöka effekten av ketamin på depression, bipolär sjukdom, och en rad andra psykiatriska tillstånd.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ketamin (substans) - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/substance?userType=0&substanceId=IDE4POE4U9YEAVERT1. Läst 14 januari 2021. 
  2. ^ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1
  3. ^ Lundberg, Dag (2011). Anestesiologi (3., [rev.] uppl). Studentlitteratur. sid. 82-83. ISBN 978-91-44-06973-9. OCLC 767573989. https://www.worldcat.org/oclc/767573989. Läst 14 januari 2021 
  4. ^ ”Ketamin vid svårbehandlad depression”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/ketamin-vid-svarbehandlad-depression/. Läst 26 juni 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]