Kjell Höglund

Från Wikipedia
Version från den 12 maj 2016 kl. 22.43 av Kyllo (Diskussion | Bidrag) (Specificerar bildmall)

Kjell Örjan Höglund, född 8 december 1945 i Östersund, är en svensk sångare, författare och låtskrivare.

Biografi

Höglund bodde först i Klövsjö i södra Jämtland, men växte huvudsakligen upp i Rossön, fyra mil öster om Strömsund, och gick realskolan i Backe. Han gick på Strömsundsgymnasiet, numera Hjalmar Strömerskolan, där han bodde på elevhem och bildade ett gitarrband, Elevhemsgänget eller The Fairlines, som spelade musik av The Shadows, The Spotnicks och liknande grupper. I Strömsund fanns då en aktiv förening för ungdomar, Sällskapet Lajbanerna, som arrangerade konserter, visaftnar och konsthappenings. 1960-talets svenska visvåg kom även till Strömsund. Många kända trubadurer sjöng på Lajbanernas viskvällar[1] och där började Höglund så småningom sjunga egna visor. Efter studentexamen började han studera vid Stockholms universitet 1967 och avlade en fil. kand.-examen i sociologi, pedagogik och praktisk filosofi. Han har även gått Poppius journalistskola.

Kjell Höglund bor sedan 1990 i Västerås. Förutom skivor har han även gett ut en rad böcker med huvudsakligen esoteriskt innehåll. Höglund turnerade länge sparsamt,[källa behövs] men mellan 1999 och 2008 turnerade han flitigt.[2] Liveframträdandena under 2000-talet var ofta ackompanjerade av Johan Johansson. 2011 medverkade Höglund på en hyllningsskiva till honom kallad Världens bästa Johansson. Där framför artister egna versioner av Johanssons sånger och Höglund framför "Till dig som överhuvudtaget bryr dig".

Höglund spelar inte offentligt sedan 2008, men på Visfestivalen i Västervik 2013 gjorde han ett bejublat framträdande då han framförde "Genesarets sjö" tillsammans med Johan Johansson. I en intervju med TT 2015 meddelade Höglund dock att han var "färdig" med musiken, och uppgav bland annat sin epilepsi som ett skäl till att han slutat framträda.[3]

Musiken

År 1971 gav Höglund ut skivan Undran, en låtsamling till enkelt ackompanjemang som följdes upp av skivan Blomstertid 1972. Båda albumen gavs ut på eget bolag.

Höglunds nästa skiva, Häxprocess från 1973, gavs ut på skivbolag och skivan utmärkte sig bland annat på grund av titellåten som var över femton minuter lång. Han etablerade sig vid den här tiden som en av den svenska musikrörelsens, proggens, särlingar. Till skillnad från proggens markant vänsterpolitiska budskap fokuserade han ofta på egna betraktelser präglade av filosofi, litteratur och andligt sökande.

Under 1980-talet förde Höglund ett kringflackande liv och hans många resor gav inspiration till nya teman. Skivorna Vägen mot Shangri-La (1980) och Tidens tecken (1984) är tydliga tecken på denna inspiration,[källa behövs] bland annat med låten "Genesarets sjö".

I början av 1990-talet fick han en ny och yngre publik, som bland annat ledde till nyinspelningar av låtarna Jag hör hur dom ligger med varandra i våningen ovanför och Man vänjer sig. Ett stort folkligt genomslag fick han samtidigt med slagdängan En stor stark. År 1992 nominerades Kjell Höglund till en Grammis.

Skivan Inkognito från 1995 var ett exempel på Höglunds intresse för olika musikstilar, till exempel hiphop och hårdrock. Albumet Kryptonit från 2001 hade samma kännetecken som föregångaren, medan Pandoras ask (2006) var betydligt mer återhållsam än de två föregående skivorna.

Utmärkelser

Diskografi

Bibliografi

Filmografi

Referenser

Tryckta källor

Webbkällor

Noter

Externa länkar