Stim (upphovsrättsorganisation)

	Stim
Typ	Ekonomisk förening
Syfte	Företräda kompositörer, textförfattare och verkarrangörer samt musikförlag
Sätesort	Stockholm
Grundad	1923
Medlemsantal	Över 113 000 anslutna upphovspersoner och musikförlag (2024)
Styrelse
Ordförande	Carina Brorman
Övriga nyckelpersoner
Verksamhetschef	Fredrik Tumegård (vd)
Valberedning	https://www.stim.se/om-oss/arsredovisning#tabs-3
	www.stim.se

Stim är en svensk ekonomisk förening, som grundades 1923 med namnet Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM), för att förvalta den ekonomiska delen av upphovsrätten till främst svensk musik för dess medlemmars – kompositörer, textförfattare och verkarrangörer, samt musikförlag – räkning.

Genom avtal med liknande organisationer i andra länder förvaltar Stim också utländsk musiks rättigheter och ersättningsavtal i Sverige. I praktiken sker detta med hjälp av "Stimpengar" – en ersättning som alla som framför musik offentligt enligt upphovsrättslagen betalar till Stim för vidare fördelning till verkens upphovsrättsinnehavare.

Stim är delansvarig för Nordisk Copyright Bureau (NCB) och Export Music Sweden och driver också Svensk Musik, som dokumenterar och informerar om upphovsrättsligt skyddad svensk musik. Den driver även skivbolaget Phono Suecia och musikförlaget Edition Suecia.

Stim har sedan 2012 sitt säte på Hornsgatan i Stockholm.

Historik

År 1851 bildades i Frankrike det första upphovsrättssällskapet (SACEM), efter att världens första upphovsrättslagstiftning också författats där i samband med Franska revolutionen år 1791. I Bern upprättades 1886 ett internationellt regelverk för likahantering av upphovsrätt internationellt, Bernkonventionen, till vilket Sverige anslöt sig 1904, för att 1919 stifta den första svenska upphovsrättslagen. I denna undantogs dock sällskapsdans.

År 1923 bildades Stim med knappa resurser, ideellt arbete och sitt första kontor i dess förste ordförandes, Natanael Bergs, bostad. Intresset från restauranger och biografer att betala ersättning för musikverk var svalt inledningsvis. Redan 1924 blev Kurt Atterberg ny ordförande och 1927 innefattades även ersättning för sällskapsdansen i verksamheten. År 1943 blev Stim en av grundarna av Nordisk Copyright Bureau (NCB) för skivproduktionshanteringen. År 1944–2003 tillsatte på Stim:s begäran svenska staten föreningens ordförande och två andra styrelseledamöter.

Stim är ansluten till flera internationella paraplyorganisationer inom området, såsom CISAC (Paris-baserat globalt samarbetsorgan sedan 1926), GESAC (europeiskt samarbetsorgan sedan 1990), BIEM (förhandlingsorganisation för internationella inspelningsrättigheter) och WIPO (FN-organ för rättighetsfrågor).

Stims verksamhet

Stim är en kollektiv förvaltningsorganisation som förvaltar ekonomiska rättigheter till musikaliska verk med eller utan text. Rättigheterna upplåts till Stim av upphovspersoner och musikförlag, varefter organisationen kan ge musikanvändare tillstånd att använda den musik som ingår i Stims repertoar.^[2]

Genom anslutningen får Stim i uppdrag att licensiera användningen av de anslutnas verk och samla in ersättning när musiken används, exempelvis vid konserter, i radio och tv, på restauranger och andra verksamheter samt genom digitala musiktjänster. Stim fördelar därefter intäkterna till de rättighetshavare vars musik har använts. ^[3]

Stim är en medlemsorganisation som styrs genom föreningsdemokrati. Stimanslutna upphovspersoner och musikförlag kan ansöka om medlemskap med rösträtt och därigenom delta och rösta vid föreningsstämmor.^[4]

Licensiering

En central del av verksamheten är licensiering av musik. Företag, organisationer och andra verksamheter som använder musik kan teckna licens med Stim, som samlar in ersättning för användningen. Licensieringen omfattar olika former av musikanvändning, bland annat offentliga framföranden, radio och tv, digitala musiktjänster och annan överföring av musik till allmänheten.^[2] Stim fördelar därefter intäkterna till de musikskapare och musikförlag vars verk har använts.^[5]

Rättighetskategorier

Stims förvaltning är indelad i olika rättighetskategorier. Dessa omfattar bland annat livemusik, offentligt framförande av bakgrundsmusik, radio och tv, digital musikanvändning, mekaniska rättigheter samt vissa rättigheter kopplade till AI-modeller och AI-tjänster. En rättighetshavare kan välja vilka kategorier som ska ingå i det förvaltningsuppdrag som lämnas till Stim.^[6]

Musikfrämjande verksamhet

Utöver rättighetsförvaltningen bedriver Stim musikfrämjande verksamhet. Genom bland annat stipendier, projektstöd och finansiering av verksamheter som främjar upphovsrätten arbetar organisationen för musikalisk mångfald och återväxt. Stim beskriver även rådgivning, utbildning, nätverksbyggande och marknadsfrämjande insatser som delar av det musikfrämjande arbetet.^[4] Sedan 1925 har Stim delat ut stipendium, så kallat Stimstipendium, till upphovspersoner. 2025 delades en summa om drygt 4 miljoner kronor ut till 144 musikskapare.^[7]

Intäkter

År 2025 hade Stim rättighetsintäkter på drygt 3 miljarder SEK. 46% av intäkterna kom från Sverige, 56% från utlandet. 2,6 miljarder SEK betalades ut.

Av Stims drygt 113 000 anslutna upphovspersoner fick 78 134 anslutna fick utbetalning under 2025. 2515 av dessa upphovspersoner fick sin första utbetalning. 3525 personer anslöt sig till Stim under 2025.^[8]

Anslutning till Stim

Upphovspersoner till musikaliska verk, med eller utan text, samt musikförlag kan ansluta sig till Stim och ge organisationen i uppdrag att förvalta deras ekonomiska rättigheter. Anslutningen är kostnadsfri.

Anslutningen sker genom ett avtal där upphovspersonen eller musikförlaget ger Stim mandat att förvalta vissa rättigheter. Efter godkänd anslutning kan upphovspersoner registrera sina musikaliska verk och rapportera framföranden. Den som är ansluten kan begränsa eller utöka förvaltningsuppdraget eller säga upp det.

Exempel på Stimanslutna upphovspersoner

Ersättning och avdrag

Storleken på den ersättning som betalas ut beror bland annat på hur och var ett verk har använts, vilka intäkter användningen har genererat samt hur rättigheterna till verket är fördelade mellan upphovspersoner och eventuella musikförlag. Även verkets speltid kan påverka ersättningen.

För att Stim ska kunna identifiera rättighetshavare och fördela intäkter behöver anslutna upphovspersoner registrera sina verk och ange bland annat vilka som har medverkat till verket och hur rättighetsandelarna är fördelade.

Stim gör avdrag från rättighetsintäkterna för att finansiera förvaltningen och administrationen av rättigheterna. Därutöver görs avsättningar till Stims musikfrämjande verksamhet.

Stim och artificiell intelligens (AI)

Stim arbetar med frågor som rör artificiell intelligens (AI) och musik utifrån upphovsrättslagstiftningen och organisationens uppdrag att förvalta musikskapares och musikförlags rättigheter. Arbetet omfattar bland annat frågor om upphovsrättsligt skydd för musik som skapats med hjälp av AI, registrering av musikaliska verk samt hur musikskapares rättigheter ska hanteras när generativ AI används.

Den som registrerar ett musikaliskt verk hos Stim ansvarar för att uppgifterna om verkets upphovspersoner och fördelningen av rättigheterna är korrekta. Vid användning av AI i skapandeprocessen kan det därför finnas behov av att kunna dokumentera hur verket har tillkommit och vilka delar som har skapats av en människa.

2025 lanserade Stim världens första kollektiva AI-licens.^[9]