Konflikten i Makedonien 2001

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Konflikten i Makedonien
Ägde rum januari 2001 - december 2001
Plats nordvästra Makedonien
Utfall Vapenvila, rebeller avväpnade
Stridande
Flag of Macedonia.svg Makedonien UÇK
Befälhavare/ledare
Boris Trajkovski
Ljube Boškoski
Ali Ahmeti
Förluster
63 döda, sårade och tillfångatagna 64 döda, sårade och tillfångatagna
Civila döda: 70

Konflikten i Makedonien syftar på den militära konflikt som rådde i Makedonien 2001. Den utspelades mellan makedonskalbanska styrkor och makedonskslavisk militär[1] och räknas som ett av de jugoslaviska krigen.

Förlopp[redigera | redigera wikitext]

Konflikten startade i januari 2001 då de albanska separatiststyrkor från gerillarörelsen Nationens Befrielse Armé (UÇK) och makedonsk militär och säkerhetsstyrkor kom i konflikt med varandra. UÇK:s mål var inte att splittra Makedonien, utan att bedriva gerillakrig tills de hade vunnit sina basala rättigheter, tills de är accepterade som jämbördiga i Makedonien. Makedoniska slaviska armén angrep UÇK:s (Ushtria Çlirimtare Kombëtares) ställningar vid gränsen till Kosovo.[2].

Ett eldupphör ingicks den 8 juli 2001 och en fredsöverenskommelse upprättades den 14 augusti 2001.[3] Konflikten slutade i samband med att samlingsregeringens fyra partier, varav två etniskt albanska, i januari 2002 signerade ett ramavtal i Ohrid som kallas för Ohridavtalet. I detta avtal uppfylldes de flesta av NBA: s krav och NBA utlovades amnesti mot att de överlämnade alla sina vapen, gav upp aspirationer på en ny albansk stat på Makedoniens territorium samt erkände Makedoniens alla institutioner.

Den makedonska regeringen konstaterade att cirka 70 000 flydde sina hem som resultat av konflikten, medan internationella övervakare sade att det var betydligt mindre mängd[källa behövs]. Det konstaterades även att mest skada mot civila vållades av den makedoniska armén samt makedoniska säkerhetsstyrkor.[4] Albanskan kom till att bli officiellt språk i Makedonien när konflikten avslutades.

Makedoniens etniska sammansättning i varje kommun 2002-03. Gult = makedonsk majoritet, orange = albansk majoritet, grönt = turkisk majoritet, blå = blandat.

Orsaker till konflikten[redigera | redigera wikitext]

Enligt den albanska sidan hade man lämnats i skuggan i den makedoniska staten, man var inte jämlika medborgare. Därför ansågs de militära aktionerna nödvändiga av UÇK.[4][5] Officiellt var aktionerna gjorda av UÇK endast av nedanstående orsaker, medan kritiker menar att man ville splittra Makedonien och ansluta de av albaner bebodda områden till Albanien och Kosovo. Enligt den albanska sidan ville man att:

  • de skulle vara jämställda medborgare i landet
  • de skulle ha rätt att använda albanskan som officiellt språk
  • det skulle finnas jämställd statlig representation
  • det skulle finnas samma chans att få arbete inom den offentliga sektorn oberoende av etnicitet
  • staten skulle finansiera högre utbildning på albanska
  • det skulle finnas betydelsefulla lokala myndigheter samt offentlig finansiering av vardagliga problem
  • det skulle finnas internationell övervakning och inblandning som ska försäkra friheten och säkerheten noggrant
  • frihet skulle finnas för albaner att fritt få använda den albanska flaggan och diverse kulturella symboler

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Ulf B. ””Vi underskattade risken för krig i Makedonien””. Amnesty Press. http://www2.amnesty.se/ap.nsf/0/72D74CBCECB42C9AC1256ADB006CA1FC?opendocument. Läst 27 januari 2015. Publicerat 4 oktober 2001. 
  2. ^ Who are the rebels? BBC 20 mars 2001
  3. ^ ”Macedonia: fears of a new Balkan conflict”. BBC. http://news.bbc.co.uk/2/hi/1519891.stm. Läst 24 november 2015. Publicerad den 3 september 2001.. 
  4. ^ [a b] Is There a Good Terrorist? av Timothy Garton Ash
  5. ^ "Why Are Albanians Upset?" från National Albanian American Council

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]