Konkani

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Konkani
RegionKonkan
SpråkfamiljIndoeuropeiska språk
devanagari (officiellt)
arabisk skrift, kanaresiska skriften
Officiell status
Officiellt språk iIndien Indien
Språkkoder
ISO 639-3kok
Konkanispeakers.png
Området där konkani talas i.

Konkani är ett av Indiens officiella språk, egentligen en dialekt av marathi.[1] Det talas företrädesvis i delstaten Goa.[2] På grund av Goas koloniala historia innehåller konkani många portugisiska lånord, men språket har också påverkats av dravidspråket kannada, som talas i näraliggande delstaten Karnataka och av det stora indiska språket hindi. Vid sidan av marathi är konkani huvudspråk i Goa.[3]

Talad konkani

Traditionellt delas konkani i två olika varianter: Goas konkani och Maharashtras konkani. Dessa två delas vidare till olika dialekter.[4]. Konkanis andra namn är bl.a. kunabi, katvadi, cugani och bankoti.[5]

Historia och skriftsystem[redigera | redigera wikitext]

Namnet konkani kommer från kukkana-folket och betyder ungefär "världens hörn". Enligt en hinduistisk myt sköt Parashurama (en av Vishnus inkarnation) en pil till havet och kukkuna-folket flyttade till denna kustregionen som fick namnet Konkan.[6].

Ordet "konkani" skrivet på devanagari, kanaresiska och latinska.

Konkani skrivs främst med devanagarialfabetet. Andra möjliga skriftsystem är malajalam, kannada och arabiska skrift. Speciellt muslimer i Konkan använder arabiska skriften.[7]. Det första skriftliga bevis på konkani kommer från året 1187.[8]

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Främre Central Bakre
Sluten i u
Halvsluten e o
Halvöppen æ
Öppen ɐ ~ a:

Vokalen [ɐ] realiseras som [a:] om den är lång.

Källa:[7]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Labial Alveodental Retroflex Palatal Velar Glottal
Klusil Norm. p | b t | d ʈ | ɖ k | g
Asp. pʰ | bʰ tʰ | dʰ ʈʰ | ɖʰ kʰ | gʰ
Affrikat Norm. ts | dz ʧ | ʤ ~ c | ɟ
Asp. dzʰ ʧʰ | ʤʰ ~ cʰ | ɟʰ
Frikativ s ʂ ʃ ~ ɕ ɦ
Nasal m n ɳ ɲ
Likvida Norm. l ~ r ɽ
Asp. ɭʰ
Approximant ʋ j

Källa:[7]

Källa[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]