Konkurrens
Konkurrens (latin: "sammanlöpande" från con, "tillsammans" och currens, "springa", "löpa") är ett begrepp som främst används inom ekonomi, biologi, politik och sociologi. Det är en situation som uppstår där det finns ett flertal oberoende och med varandra på något vis tävlande aktörer inom en given sektor. En sådan sektor kan exempelvis utgöras av en ekonomisk marknad, en idrottsgren, eller en biologisk biotop. Konkurrens kan sägas vara en form av urvalsförfarande, där de aktörer som är snabbast/starkast/rikast/mest anpassningsbara och så vidare normalt har de bästa förutsättningarna.
Ekonomisk konkurrens
Den mest omtalade typen av konkurrens är säljkonkurrens, även om det också finns exempel på köpkonkurrens. Konkurrens är gynnsamt för aktörernas motpart, eftersom pris och villkor för varan eller tjänsten kommer att hamna på gränsen för ekonomisk lönsamhet för aktörerna. Så kallad perfekt konkurrens är sällsynt, och för att en perfekt konkurrens skall kunna uppstå finns en rad förutsättningar som först måste uppfyllas:[1]
- tillräckligt stort antal säljare och köpare
- ingen samverkan bland parterna i marknaden
- varorna ska vara enkla så att de kan handlas med i stora kvantiteter
- konsumenterna ska ha fullständig information om marknadens utbud och priser
- tillverkarna ska ha fullständig information om den senaste tekniken
- det ska vara lätt och smidigt för företag att ta sig in på marknader
- stordriftsfördelar får inte förekomma
- snabb anpassning till nya villkor
- marknaden får inte på något vis regleras
Geometrisk konkurrens
Inom geometrin betecknar konkurrens att tre eller flera linjer sammanstrålar (skär varandra) i samma punkt. Sådana linjer är konkurrenta. Inom projektiv geometri är konkurrens dual till kollinearitet i två dimensioner och i tre dimensioner är konkurrens dual till koplanaritet
Referenser
- ^ Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. 2005, ISBN 91-7227-435-2, s. 89
Se även
| |||||||||||