Kontraposition

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kontraposition är en regel i klassisk logik med vilken en villkorssats kan skrivas om med en omkastning, kontraposition, och negering av för- och eftersats. Regeln säger, att satsen A → B är tautolog med satsen ¬B → ¬A.

A B A → B ¬B → ¬A
F F S S
F S S S
S F F F
S S S S

Kontraposition är nära förbunden med den logiska slutledningsregeln, Modus tollendo tollens.

I det naturliga språket har regeln tillämpbarhet i vissa kontexter, till exempel två-värda, medan den fallerar i andra. Särskilt vid tillämpning i icke-två-värda kontexter skapar dess användning ofta paradoxer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Patrick Suppes, Introduction to Logic, Van Nostrand, New York, 1957.