Kopparhaj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kopparhaj
Status i världen: Nära hotad
Carcharinus brachyurus.jpg
Kopparhaj
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Broskfiskar
Chondrichthyes
Underklass Hajar och rockor
Elasmobranchii
Överordning Hajar
Selachii
Ordning Gråhajartade hajar
Carcharhiniformes
Familj Gråhajar
Carcharhinidae
Släkte Carcharhinus
Art Kopparhaj
C. brachyurus
Vetenskapligt namn
§ Carcharhinus brachyurus
Auktor (Günther, 1870)
Utbredning
Carcharhinus brachyurus distmap.png
Hitta fler artiklar om djur med

Kopparhaj (Carcharhinus brachyurus) är en art av rekviemhaj, tillhörande familjen gråhajar (Carcharhinidae), den enda medlemmen i sitt släkte som huvudsakligen återfinns i tempererade breddgrader.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Kopparhajen är en lång art som kan nå 3,5 meter i längd och kan vara svår att skilja från andra stora rekviemhajar. Den kännetecknas av sina smala, krokformade övre tänder, avsaknaden av en framstående rygg mellan ryggfenorna och sin bronsfärg.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Kopparhajen återfinns i ett antal separata populationer i nordöstra och sydvästra Atlanten, utanför södra Afrika, i nordvästra och östra Stilla havet, samt runt Australien och Nya Zeeland, med spridda rapporter från ekvatorn. Denna art finns i allt från bräckta floder och flodmynningar till grunda vikar och hamnar och vatten utanför kusten på 100 meters djup eller mer. Honorna lever avskilda från handjuren under större delen av året och gör vandringar under vissa årstider.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Födan består i huvudsak av bläckfisk, benfiskar och andra broskfiskar. Den är ett snabbt simmande rovdjur som ofta jagar i stora grupper och utnyttjar övertaget i antal till sin fördel. I Sydafrika är arten förknippad med den årliga sardinleken, som involverar miljontals sardiner (Sardinops sagax).

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra rekviemhajar föder kopparhajen levande ungar. Då embryona utvecklas får de huvudsakligen näring genom anslutning till livmodern, som bildas från den kraftigt reducerade gulesäcken. Vartannat år bär honorna kullar med 7 till 24 ungar i kustnära uppväxtområden, efter en dräktighetsperiod på 12 till 21 månader. Kopparhajen växer mycket långsamt; honorna och hanarna når inte vuxen ålder förrän vid 13-19 respektive 19-20 års ålder.

Förhållande till människor[redigera | redigera wikitext]

Även om arten inte anses vara särskilt farlig för människor är kopparhajen ansvarig för ett antal icke-dödliga attacker, i synnerhet på spjutfiskare och badare. Arten är uppskattad inom det kommersiella fisket och fritidsfisket och används som föda. De riskerar utarmning på grund av den låga ökningen av populationen och reproduktiva priser, och dess antal tros ha minskat i vissa områden. Som ett resultat har Internationella naturvårdsunionen bedömt kopparhajen som nära hotad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia