Koprofagi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hon av Chrysomya megacephala som äter fekalier.

Koprofagi innebär att konsumera avföring. Ordet härstammar från grekiskans κόπρος copros, "avföring" och φαγεῖν phagein, "att äta". Koprofagi refererar till många olika sorters konsumtion av avföring, inklusive att äta andra arters (heterospecifics), sina artfränders (allocoprophagy) eller sin egen (autocoprophagy) – antingen taget direkt från anus eller efter att värddjuret defekerat.[1] Koprofagi bör inte förväxlas med koprofili.

Hos människan har koprofagi observerats hos mentalt sjuka personer, men även som en icke-konventionell sexakt. De flesta djur, utöver människan, som äter avföring gör det som en naturlig del av livet, som näringsintag eller exempelvis för att underlätta matsmältning men det förekommer också att koprofagi är ett symptom på att djuret mår dåligt eller är sjukt. Även näringsintag hos vissa köttätande växter från avföring har beskrivits som koprofagi.

Ryggradslösa djur[redigera | redigera wikitext]

Två fjärilar av arten Lysandra bellargus äter på en liten klump avföring.
En hona av Physiphora alceae som äter avföring.

Många insekter äter andra större djurs avföring som ofta innehåller stora delar föda som värddjuret inte helt lyckats spjälka, speciellt bland växtätare. Två typiska exempel på detta är vissa arter av flugor och dyngbaggar. Dyngbaggar lever främst av fuktiga komponenter som är rika på mikroorganismer medan de använder fiberrikt fekaliskt material för att lägga sina sina ägg i.[2]

Termiter äter varandras avföring för att få i sig de protister som lever symbiotiskt i termiternas nedre tjocktarm och som är en förutsättning för att termiterna ska kunna spjälka cellulosan i deras föda.[3]

Ryggradsdjur[redigera | redigera wikitext]

Domectiserade och vilda djur äter ibland avföring, och hos vissa arter utgör det en viktig del för matsmältningen.

Hundar kan äta sin avföring, förmodligen för att balansera tarmflora eller för att få i sig saknade näringsämnen.[4]

Arter inom gruppen Lagomorpha, som harar, kaniner och pipharar, producerar två olika typer av avföring - hårda och mjuka - där de mjuka kallas cecotrofer. Denna mjuka avföring konsumerar djuren för att utvinna extra näringsämnen. Cecotrofer består av tuggat växtmaterial som ansamlas i blindtarmen där det finns stora mängder av bakterier som hjälper till att spjälka cellulosa men även producerar B-vitaminer. Efter defekation sväljer djuret åter den mjuka cecotrofen hel som då spjälkas i en speciell del av magen. Denna process tillåter djuret att få i sig all näring som annars hade gått förlorad men ger även djuret näringsämnen som skapats av dess egna mikrobiotiska aktivitet.[5] Denna process fyller samma funktion som idissling hos vissa djur.[6] Även hamstrar, marsvin, chinchillor och kalråttor äter sin egen avföring på ett liknande sätt.[7]

Ungar av elefanter, pandor, koalor och flodhästar äter avföring från sina mödrar, eller från andra individer i flocken, för att få i sig viktiga tarmbakterier för att kunna spjälka den vegetation som finns i det egna habitatet.[8] Även hästföl äter avföring, förmodligen av samma orsak. Även vuxna hästar observeras ibland äta avföring, förmodligen för att få i sig näringsämnen.[9]

Gorillor har sällsynt observerats äta sin egen avföring - men orsaken är oklar.[10] Grisar äter ibland avföring från växtätare, inklusive sin egen.

Människan[redigera | redigera wikitext]

Koprofagi har obseverats hos patienter med schizofreni[11] och pica.[12]

Växter[redigera | redigera wikitext]

Vissa köttätande växter, som några arter inom släktet Nepenthes, får i sig näringsämnen från avföringen av arter som de lever i symbios med.[13][14]

Noter[redigera | redigera wikitext]

texten bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Coprophagia, läst 2018-07-20
  1. ^ Hirakawa, H (2001). ”Coprophagy in leporids and other mammalian herbivores”. Mammal Review 31 (1): sid. 61–80. doi:10.1046/j.1365-2907.2001.00079.x. http://www.ingentaconnect.com/content/bsc/mam/2001/00000031/00000001/art00005. 
  2. ^ Nichols, E.;Spector, S.;Louzada, J.;Larsen, T.;Amezquita, S.;Favila, M.E. (2008) Ecological functions and ecosystem services provided by Scarabaeinae dung beetles, Biological Conservation, vol:141, nr.6, sid:1461–1474.
  3. ^ Noda, S.; Kitade, O.; Inoue, T.; Kawai, M.; Kanuka, M.; Hiroshima, K.; Hongoh, Y.; Constantino, R.; et al. (2007). ”Cospeciation in the triplex symbiosis of termite gut protists (Pseudotrichonympha spp.), their hosts, and their bacterial endosymbionts.”. Molecular Ecology 16 (6): sid. 1257–1266. doi:10.1111/j.1365-294x.2006.03219.x. PMID 17391411. http://www.unboundmedicine.com/medline/citation/17391411/Cospeciation_in_the_triplex_symbiosis_of_termite_gut_protists__Pseudotrichonympha_spp___their_hosts_and_their_bacterial_endosymbionts_. 
  4. ^ Brogan, Jacob (4 november 2016). ”Everyone Poops. Some Animals Eat It. Why?”. Smithsonian. http://www.smithsonianmag.com/science-nature/everyone-poops-some-animals-eat-it-why-180961020/. Läst 10 november 2016. 
  5. ^ ”rabbit”. Encyclopædia Britannica (Standard). Chicago: Encyclopædia Britannica, Inc.. 2007. 
  6. ^ The Private Life of the Rabbit, R. M. Lockley, 1964. Chapter 10.
  7. ^ Hörnicke H., Björnhag G. (1980) Coprophagy and related strategies for digesta utilization. Ur: Ruckebusch Y., Thivend P. (eds) Digestive Physiology and Metabolism in Ruminants. Springer, Dordrecht
  8. ^ ”BBC Nature — Dung eater videos, news and facts”. Bbc.co.uk. http://www.bbc.co.uk/nature/adaptations/Coprophagia. Läst 27 november 2011. 
  9. ^ https://www.smartpakequine.com/content/horse-coprophagy
  10. ^ ”Nutritional Aspects of the Diet of Wild Gorillas”. http://pages.nycep.org/rothman/6PWUnutr.pdf. Läst 29 juni 2013. 
  11. ^ ”Effective treatment of coprophagia in a patient with schizophrenia with the novel atypical antipsychotic drug perospirone”. Pharmacopsychiatry 39 (3): sid. 113. 2006. doi:10.1055/s-2006-941487. PMID 16721701. 
  12. ^ Rose, E.A.; Porcerelli, J.H.; Neale, A.V. (2000). ”Pica: Common but commonly missed”. The Journal of the American Board of Family Practice 13 (5): sid. 353–358. PMID 11001006. 
  13. ^ ”BBC - Earth News - Giant meat-eating plants prefer to eat tree shrew poo”. http://news.bbc.co.uk/earth/hi/earth_news/newsid_8552000/8552157.stm. 
  14. ^ ”How Hungry Pitcher Plants Get the Poop They Need”. http://www.livescience.com/51501-pitcher-plants-lure-pooping-bats.html.