Korm

Från Wikipedia
Korm
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamHexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningTvåvingar
Diptera
UnderordningFlugor
Brachycera
FamiljStyngflugor
Oestridae
UnderfamiljHypodermatinae
SläkteHypoderma
ArtKormfluga
H. tarandi
Vetenskapligt namn
§ Hypoderma tarandi
AuktorLinné, 1758
Synonymer
Oedemagena tarandi, Oestrus tarandi
Hitta fler artiklar om djur med

Kormfluga, renstyngsfluga eller renstyng ("Korm", av samiskans kurhmä [1]) (Hypoderma tarandi) är den största arten[1] i gruppen styngflugor och är en av de vanligaste parasiterna hos ren, där den orsakar bulor i renens hud allteftersom den växer.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Den befruktade honan fäster efter parningen 300–500 ägg[2] i sommarpälsen runt renens ljumske, gärna hos kalvarna. Äggen kläcks efter ett par dygn, varefter larven gör ett hål i skinnet och borrar sig in under huden på renens rygg där den bosätter sig under vintern. Den lever på lymfvätska. I juni när larven är färdig för förpuppning, utvecklas den till en fluga lika stor som en humla.[3][4] Det latinska namnet på korm, Hypoderma tarandi, betyder under huden (på) ren.

Kroppen är tätt täckt med långa, gröngula, svarta och rödgula hår; huvudet är "sammetssvart" baktill. Dess ben har fullkomligt cylindriska lår.[1]

Kormflugans ägg och larver finns enbart i renens hud och ska inte förväxlas med renens nässtyng Cephenemyia trompe, i äldre zoologisk systematik benämnd nosstyng Oestrus trompe, som lägger sina ägg i renens näsborrar.[5][6]

Nordisk familjebok skriver om kormen att "Detta styng förföljer under Juli och Augusti renhjordarna, som af dess angrepp blifva såsom om de voro besatta, i det hela hjorden skakar hufvudena och slår med fram-fötterna i luften och mot marken."[1]

Renstyng hos människan[redigera | redigera wikitext]

Renstynget parasiterar normalt på renar men den kan mycket väl lägga ägg på andra djur och i människohår.[7] Parasiten är dock inte anpassad till att fullfölja hela sin livscykel i människan[8] Ur äggen, som kan fästas på människans huvudhår, kläcks 0,6mm stora larver som sedan kan ta sig in under huden och orsaka bulor.[9] I allvarliga fall kan parasiten sedan krypa in i ögat och i vissa fall till och med orsaka blindhet.[9][10]

Till de vanliga symtomen räknas bland annat bulor i huvudregionen, till exempel kring ögon, ansikte, panna och hjässa samt svullna lymfkörtlar.[9][11][12] Hudsvullnaderna kan migrera, det vill säga de kan försvinna inom några dagar eller timmar och sedan dyka upp igen någon annanstans.[13] Svullnaden behöver inte nödvändigtvis betyda att parasiten befinner sig precis vid själva svullnaden, utan svullnaden kan även vara ett uttryck för immunförsvarets reaktion mot främmande organismer.[14]

Infektionen har betraktats som ovanlig så den kan därför lätt förbises av medicinsk personal.[9] Även om man upptäcker renstyngets ägg kan de förväxlas med huvudlusens ägg, som är vanliga fynd hos barn.[9][10][11] I vissa fall har man förbisett parasiten och istället försökt behandla det man tolkat som allergiska reaktioner.[15]

Även kortvarig vistelse i renskötselområden kan leda till att man drabbas av renstyng.[9] Människor som vistas i riskområden kan skydda sig mot angrepp från renparasiten genom att se till att bära huvudbonad under kalvmärkningstiden då renskötare ofta vistas i närheten av renarna[15] samt rent generellt under perioden juni-augusti i renskötselområden när flugan är aktiv och av misstag kan lägga ägg på människor.[8][9][10] Renstynget är framförallt aktiv under varma sommardagar medan kraftig vind, regn och kallt väder (<10-12 °C) anses dämpa renstyngets flygaktivitet och äggläggning.[11]

Renstynget kan flyga långt, upp till 90 mil, och den kan därför tänkas sprida sig söderut i Sverige.[7] Således behöver man inte nödvändigtvis ha haft närkontakt med renar för att ha oturen att drabbas.[16]

Man behöver inte använda skyddsglasögon då flugan inte lägger ägg direkt i ögonen.[8] Parasiten smittar inte heller mellan människor då enda sättet att drabbas är om man utsatts för renstyng och deras ägg.[16] Den svenske barnläkaren Jörgen Landehag rekommenderar att den som känner en knöl i ansiktet eller någon annanstans utan att finna orsak till den har skäl att söka vård för att ta reda på om det kan röra sig om renstyngsflugan.[7] I Finland förefaller det officiella antalet drabbade människor vara färre än i Sverige och Norge,[15][17] och samtidigt konstaterar man även att renarna medicineras storskaligt mot parasiter i de finska renskötselområdena.[17]

Namnvarianter[redigera | redigera wikitext]

Referens:[5][a]

  • Bland samer i Torne lappmark används följande benämningar:
Spehta, patte påske, patta påskeje [b], pattok = bakstickare.
 När larverna i maj blivit fullvuxna kallas de kurbma, gurbme, kurmut eller kormot.

Samma benämningar används även för det ärr efter styngets angrepp som syns i beredda renskinn.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Patt, patta betyder anus, säte.

Larvbenämningarna Kurbma med flera är besläktade med finska kärmet = orm och kermeinen, kärmehinen = full av ormar.

Påsketeje betyder stickande, den som sticker. Ordets rot är påsketet = stinga.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ På sidan 209 i [5] finns även en längre utläggning om besläktade ord på en rad levande och döda språk.
  2. ^ Sammandragning av påsketeje

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] [1] Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström
  2. ^ Ågren, E. & Chirico, J. (2005) Reindeer warble fly larvae (Hypoderma tarandi) in a moose (Alces alces) in Sweden. Acta Vet Scand. 2005;46(1-2):101-3. Department of Wildlife, Fish, and Environment, National Veterinary Institute, Uppsala, Sweden
  3. ^ Nordkvist, M. (1960)
  4. ^ Renens sjukdomar kort översikt. – Lappväsendet Renforskningen Småskrift 4.
  5. ^ [a b c] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862—1862, faksimilutgåva Malmö 1962, sidorna 208 och 209 [2]
  6. ^ ”TROMPE”. SAOB. https://www.saob.se/artikel/?unik=T_2555-0091.82sq. Läst 11 april 2021. 
  7. ^ [a b c] Parasit från renar angriper människor Dagens Nyheter, 2013-06-16, (läst 2013-06-19).
  8. ^ [a b c] Svårförklarad svullnad i ansiktet kan vara renstyngsparasit Sveriges Radio: Rádio Sápmi, 2013-06-17, (hört 2013-06-19).
  9. ^ [a b c d e f g] Misstänkta lusägg i pojkes hår avslöjade farlig parasit Arkiverad 9 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läkartidningen, 2010-06-29 (läst 2013-06-19).
  10. ^ [a b c] Bulorna hade kunnat göra pojken blind Arkiverad 22 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. Forskning & Framsteg, 2010:8, 2010-11-17, (läst 2013-06-19).
  11. ^ [a b c] Reindeer Warble Fly–associated Human Myiasis, Scandinavia Emerging Infectious Diseases,vol 19/no 5 2013, (läst 2013-06-19)
  12. ^ Oväntad spridning av renstyngsflugan Sveriges Radio: Rádio Sápmi, 2013-06-17, (läst 2013-06-19)
  13. ^ Forsker på lumsk parasitt som smitter barn i Finnmark Arkiverad 18 september 2013 hämtat från the Wayback Machine., Forskning.no, 2013-05-10, (läst 2013-06-19)
  14. ^ Slik så Jøran (12) ut etter å ha blitt smittet av reinbrems Nordlys, 2013-04-27, (läst 2013-06-19)
  15. ^ [a b c] – Har selv opplevd at reinbrems er farlig, NRK Sápmi, 2013-04-26, (läst 2013-06-19)
  16. ^ [a b] Flere barn angrepet av reinbrems, 2013-01-14, (läst 2013-06-19)
  17. ^ [a b] Poron loiset sairastuttavat lapsia Pohjois-Norjassa, Yle, 2013-01-16, (läst 2013-06-19)
  18. ^ Svenska Akademiens ordbok: Korm (tryckår 1937)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Korm&oldid=54239723”