Kortnäbbat myrpiggsvin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kortnäbbat myrpiggsvin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Wild shortbeak echidna.jpg
Kortnäbbat myrpiggsvin
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
UnderklassProtheria
OrdningKloakdjur
Monotremata
FamiljMyrpiggsvin
Tachyglossidae
SläkteTachyglossus
Illiger, 1811
ArtKortnäbbad myrpiggsvin
T. aculeatus
Vetenskapligt namn
§ Tachyglossus aculeatus
AuktorShaw, 1792
Utbredning
Short-beaked Echidna area.png
Utbredningskarta
Hitta fler artiklar om djur med

Kortnäbbat myrpiggsvin eller australiskt myrpiggsvin (Tachyglossus aculeatus) är en art i familjen myrpiggsvin och den enda arten i släktet Tachyglossus. Den lever i stora delar av Australien och i södra Nya Guinea.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Liksom igelkotten kan arten rulla ihop sig när den känner sig hotad.
En forskare håller en unge i handen.

Arten når en kroppslängd mellan 35 och 53 centimeter samt en vikt mellan 2,5 och 7 kilogram. Djurets viktigaste kännetecken är de gula eller svartgula taggarna som gör att djuret påminner om igelkotten, men de är inte närmare släkt med varandra. Dessutom har kortnäbbat myrpiggsvin en långdragen rörformig nos som dock är kortare än hos långnäbbiga myrpiggsvin. Pälsen har en brunaktig färg och täcker ibland taggarna.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten är främst aktiv i gryningen, förekommer i olika habitat och lever utanför parningstiden ensam. Födan utgörs nästan uteslutande av myror och termiter som arten upptar med hjälp av sin klibbiga tunga. Sedan äts bytet med hjälp av hornplattor vid gommen och tungan. Kortnäbbat myrpiggsvin saknar tänder.

Efter en komplicerad parningslek (se artikel kloakdjur) sker kopulationen i juli eller augusti. Efter tre till fyra veckor lägger honan ett ägg (i sällsynta fall två eller tre) i en särskild utbildad pung vid buken. Sedan ruvar hon ungefär tio dagar. Efter kläckningen stannar ungdjuret cirka åtta veckor i honans pung. När taggarna börjar växa måste ungdjuret lämna pungen och sedan göms ungen på ett skyddat ställe. Honan sluter att ge di när ungdjuret är ungefär sju månader gammalt. Individer i fångenskap har blivit upp till 50 år gamla.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Vanligen skiljs mellan fem underarter:

Populationen på Tasmanien listas ibland som egen art.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 15 november 2008.
  1. ^ Tachyglossus aculeatusIUCN:s rödlista, auktor: Aplin, K. et. al. (2008), besökt 16 november 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]