Krig som metafor
Användningen av krig som metafor är sedan länge en vanlig litterär och retorisk trop. Politiskt används krigsmetaforer för att hantera ett uppfattat samhällsproblem. I krigsmetaforen är det ett koncept som utpekas som fienden, istället för en stat som är fiende i ett riktigt krig.
Filosofen James Childress beskriver användandet av krig som metafor som ett dilemma: "När vi debatterar socialpolitik med krigets språk glömmer vi ofta krigets moraliska verklighet."[1] Ett grundläggande problem är att det ofta är oklart när "kriget" är över.[2]
Kulturrevolutionen i Kina kan användas som varnande exempel för andra länder och deras krig mot "-ismer".[2]
Exempel[redigera | redigera wikitext]
- "War on Crime" ("Kriget mot brottsligheten") på 1930-talet deklarerat av J. Edgar Hoover
- Kulturrevolutionen i Kina (1966−1976) lanserades som ett "Krig mot revisionismen"[2]
- "Culture war" ("kulturkrig"), kan syfta på olika konflikter och demografiska trender i USA:s historia
- Jimmy Carters tillämpning av ordet "krig" som metafor för oljekrisen 1973 beskrevs i Metaphors We Live By av George Lakoff och Mark Johnson
- "War on Poverty" ("Kriget mot fattigdomen")
- "War on Cancer" ("Kriget mot cancer")
- "War on Drugs" ("Kriget mot droger")
- "War on Gangs" ("Kriget mot gäng")
- "War on Women" ("Kriget mot kvinnor")
- "War on Christmas" ("Kriget mot julen")
- "War on Terrorism" eller "War on Terror" ("Kriget mot terrorismen"), myntat av George W. Bush efter 11 september-attackerna år 2001.
- "War on Graffiti" ("Kriget mot graffiti"), Torontos borgmästare Rob Ford
- "War on Cars" ("Kriget mot bilar"), Torontos borgmästare Rob Ford
- "War on Want", en London-baserad välgörenhetsorganisation som arbetar mot fattigdom
- War on Whistleblowers ("Kriget mot visselblåsare"), en dokumentär från 2013 av Robert Greenwald
- "Makrillkriget" mellan EU och Island på 2000-talet om hur makrillkvoter skulle fördelas[3]
- Ett "inrikespolitiskt fortsättningskrig", Sveriges Radios inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach i december 2022, rörande ansvarsfrågan för nedläggningen av Ringhals kärnkraftverk[4]
- "Nu är det krig", Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar efter att tredje vice talmansposten gått till Centerpartiet i stället för Vänsterpartiet, september 2022.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, War as metaphor, 16 maj 2016.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ "In debating social policy through the language of war, we often forget the moral reality of war." − James F. Childress "The War Metaphor in Public Policy Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine." (s.181). Åtkomst den 23 maj 2016.
- ^ [a b c] "Vad har Kina lärt av kulturrevolutionen?", Godmorgon världen!, Sveriges Radio, 18 maj 2016. Åtkomst den 23 maj 2016.
- ^ "Möte i Nordiska Rådets om hur haven ska räddas", sverigesradio.se, 10 april 2018. Åtkomst den 8 maj 2018.
- ^ "Furtenbach: Ett inrikespolitiskt fortsättningskrig – ett blame game", Sveriges Radio, 9 december 2022.
- ^ Daniel Ivarsson. "V:s ilska mot S efter nederlagen: 'Sköt ert eget parti'" (arkiverad), SVT, 4 december 2022.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Steinert, Heinz. 2003. "The Indispensable Metaphor of War: On Populist Politics and the Contradictions of the State's Monopoly of Force," Theoretical Criminology 7.3 (2003) s. 265–291.
- Thomas, Ruth P. 1984. "War as metaphor in La Princesse de Montpensier", Forum for Modern Language Studies 20.4 s. 323–332.