Toronto

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 43°42′59.72″N 79°20′26.47″V / 43.7165889°N 79.3406861°V / 43.7165889; -79.3406861
Toronto
Stad
Torontos skyline.
Torontos skyline.
Toronto Flag.svg
Flagga
Blason ville ca Toronto (Ontario).svg
Stadsvapen
Motto: Diversity Our Strength
Land  Kanada
Provins Ontario
Höjdläge 76 m ö.h.
Koordinater 43°42′59.72″N 79°20′26.47″V / 43.7165889°N 79.3406861°V / 43.7165889; -79.3406861
Area 630 km²
 - tätort 1 749 km²
 - storstadsområde 7 125 km²
Folkmängd 2 503 281 (2006)
 - tätort 4 753 120
 - storstadsområde 5 555 912
Befolkningstäthet 3 972 invånare/km²
Grundad 1793
Datum 27 augusti
Borgmästare Rob Ford
Torontos geografiska läge i Kanada.
Torontos geografiska läge i Kanada.
Webbplats: http://www.toronto.ca

Toronto är den största staden i Kanada och provinshuvudstad i Ontario. 2006 hade Toronto 2 503 281[1] invånare och totalt 5 113 149[2] i storstadsregionen. Staden är ett av de viktigaste finans- och handelcentrumen i Kanada och Nordamerika. Staden har mer än 80 etniska tillhörigheter och över 100 skilda språk, vilket även gör staden till en av de mest multikulturella i världen.

Fram till 1970-talet var Toronto Kanadas näst största stad, efter Montréal. Torontos ekonomiska tillväxt stärktes av Saint Lawrence Seaway 1959 vilket gjorde det möjligt för större skepp att ta sig till de Stora sjöarna.

I Toronto finns världens näst högsta fristående byggnad CN Tower.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Torontos historia

Den första europeiska närvaron i Toronto etablerades av franska handelsmän vid Fort Rouillé år 1750. Den första stora inströmningen av européer var av lojalister som flydde den amerikanska revolutionen under mitten till slutet av 1780-talet. Toronto växte sakta under de kommande åren och användes av britterna främst som en krigsbas. När viceguvernören John Graves Simcoe flyttade huvudstaden i Upper Canada från Newark till Toronto år 1793 döpte han om staden till York. Runt 1800-talet, var staden fortfarande mycket liten, mindre än Kingston, och bestod troligtvis inte av mer än hundra invånare. York erövrades av amerikanerna under 1812 års krig. Stadens kapitulation, som framförhandlades av John Strachan, ledde till att stadens främsta byggnader brändes ner av amerikanska soldater. Efter kriget växte staden fortare vilket höll i sig under 1800-talet då det blev en av huvuddestinationerna för immigranter till Kanada. Den 6 mars 1834 tog staden York tillbaka namnet Toronto. Stadens bebyggelse blev hjälpt av gasdrivna gatulampor och kloaker. Staden växte ännu snabbare när den länkades med järnväg till övre Stora sjöarna år 1854. Under 1870-talet nådde industrialiseringen staden och hjälpte Toronto att försäkra sin plats som en huvudort i den nya kanadensiska konfederationen. Under den andra halvan av 1900-talet strömmade immigranter in i staden, och efter 1970 gick staden om Montréal som Kanadas mest folkrika stad. Under denna tid gick stadens banker och växelkontor om dem i Montréal.

Geografi och klimat[redigera | redigera wikitext]

Staden Toronto täcker en area på 630,18[3] km² och avgränsas av Ontariosjön i söder, Etobicoke Creek och Highway 427 i väst, Steeles Avenue i norr och Rouge River i öst. Förutom Etobicoke Creek och Rough River, skärs staden av de två största floderna och deras biflöden, Humber River i väst och Don River strax öster om stadskärnan. Flodravinerna är skyddade och utgör centralt belägna skogsområden för rekreation. Toronto är en rutnätsstad, men många av de öst-västliga gatorna avbryts av ravinerna, bland annat de stora genomfarterna Finch Avenue, Leslie Street, Lawrence Avenue, St. Clair Avenue och Keele Street. Många andra som Bloor StreetDanforth Avenue kräver stora broar för att komma över de stora ravinerna.

Torontos klimat är dämpat av den sydliga belägenheten i Kanada vid Ontariosjön; klimatet är bland de mildaste i hela Kanada öster om Klippiga bergen. Det dagliga vädret är mycket varierande, speciellt under vintermånaderna. Milda perioder inträffar ofta under vintern (temperaturer som ändras mellan 5-10 °C, fast varmare är inte ovanligt) vilket gör att snön smälter på marken. Därför finns det även under vintern snöfria perioder. Det är vanligtvis två eller tre riktigt kalla perioder varje år, där de högsta temperaturerna ligger mellan –10 °C till –20 °C, och de lägsta kan nå ner till –30 °C, vilket ofta inträffar i samband med vindar. Den lägsta temperaturen någonsin registrerades vid Pearson International Airport och var –31,3 °C den 4 januari 1981, och den kallaste vindkylan var –44,7 °C samma dag. Medeltemperaturen i januari är som högst –2,1 °C och den lägsta är –10,5 °C. Inne i stadscentrum är medeltemperaturen –7,3 °C.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Toronto är ett kommersiellt, distributionellt, finansiellt och industriellt centrum. Staden är bank- och växlingcentrum i landet, och är Kanadas främsta grosshandels- och distributionsplats. Dess betydelse som hamn ökade efter öppnandet av Saint Lawrence Seaway, men har sedan avsmalningen har hamnen blivit obrukbar. Ontarios rikedom på råmaterial och vattenkraft har gjort Toronto till en ledande industristad.

Fram till 1970-talet hade Toronto den näst största ekonomin i Kanada, efter den Montréal. Den ekonomiska tillväxten i Toronto stimulerades främst av den politiska instabiliteten i provinsen Québec, kombinerat med utvecklingen av den automatiserade industrin, exploateringen av de stora mineralresurserna i inlandet och byggandet av Saint Lawrence Seaway år 1959, vilket tillät skepp åka till Stora sjöarna från Atlanten via Montréal.

Som företagsstad och finansiell huvudstad är Toronto ett av världens största finansiella centrum. I staden finns Toronto Stock Exchange (TSX), den tredje största börsen i Nordamerika, och den sjätte största i världen. TSX har lett Nordamerikas börser genom att vara den andra att handla elektroniskt och den första som själv börsnoterades; under det senaste årtiondet, har den även gått om flera stora börser i världen. Torontos finansiella industri är baserad i Bay Street, landets motsvarighet till Wall Street i New York.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Nattlig vy över staden.

Toronto är en av de mest multikulturella städerna i världen, enligt FN. År 2004, rankade UNDP Toronto som nummer två, efter Miami, på "Lista över världens städer med högsta procentenhet för utlandsfödda invånare"[4]. Dock är Toronto mer multikulturell än Miami, eftersom de flesta som bor där är hispano. Toronto rankades också före Los Angeles, Vancouver, New York, Singapore och Sydney. Resultaten efter detta har gjort att flera etniska kvarter har uppstått i staden.

Toronto har en multikulturell mosaik. Folkräkningen 2001 bedömde att 42,8 procent av Torontos befolkning tillhör en synlig minoritet. I mars 2005 förutsade Statistics Canada att den synliga minoriteten kommer både vara en majoritet i Toronto och Vancouver år 2012.

År 1900 kom Torontos invånare främst från Storbritannien och Irland. Under 1900-talet har en stor andel invandring ändrat stadens demografi och det finns nu personer från många etniska och nationella tillhörigheter i staden. Områden som Koreatown, Malta Village, Chinatown, Little Jamaica, Little India, Greektown, Portugal Village, Corso Italia, Augusta Avenue (latino/portugisiskt), Little Mogadishu och Little Italy är några exempel på stora förändringar i invånarnas ursprung.

Religiösa tillhörigheter är romerska katoliker (33,4 procent), anglikaner (6,9 procent), United Church of Canada (6,9 procent) pingstvänner, baptister, sjundedagsadventister och Church of God (15 procent), muslimer 5,5 procent, judar 4,2 procent, hinduer (4,1 procent), sikhister (3 procent), buddhister 3 procent, rastafari mindre än 1 procent. Tolv procent av befolkningen anser sig inte ha någon tro.

Engelska är det största talade språket i Toronto, men även kinesiska, portugisiska, tamil, persiska, spanska, punjabi och italienska talas. Italienska är nummer två, efter engelska, på listan över språk talade på jobbet.

Eftersom staden har så många olika kulturer svarar 911 på många språk.

Stad och storstadsområde[redigera | redigera wikitext]

Färglagd satellitbild över Toronto tagen av Landsat 7
Toronto med omgivningar

Dagens Toronto bildades 1998City of Toronto slogs samman med de fem närliggande kommunerna East York, Etobicoke, North York, Scarborough och York. Den är Kanadas största stad med 2 503 281[1] invånare (2006) på en yta av 630,18[3] km². Kommunerna som bildade dagens Toronto hade tidigare ingått i regionkommunen Metropolitan Toronto, som bildades 1954.

Torontos urbaniserade område har 4 753 120[5] invånare (2006) på en yta av 1 748,57[5] km². Detta omfattar flera stora förorter, bland annat Brampton, Markham, Mississauga, Oakville, Richmond Hill och Vaughan. Hela storstadsområdet (Toronto Census Metropolitan Area) täcker ett betydligt större område, vilket även inkluderar stora delar glesbygd, och har 5 113 149[2] invånare (2006) på en yta av totalt 5 903,63[2] km².

Befolkningsökningen per år mellan 2001 och 2006 låg på 0,17 procent[1] för staden, 1,67 procent[5] för det urbaniserade området, samt 1,77 procent[2] för hela storstadsområdet.

Toronto är det geopolitiska Nordamerikas (norr om Mexiko) fjärde största stad efter New York, Los Angeles och Chicago.

# Stad Delstat/Provins Stadskärna Storstadsområde
1 New York New York, USA 8 143 197 18 818 536
2 Los Angeles Kalifornien, USA 3 844 829 12 950 129
3 Chicago Illinois, USA 2 842 518 9 505 748
4 Toronto Ontario, Kanada 2 503 281 5 113 149
5 Houston Texas, USA 2 016 582 5 539 949

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Toronto är en stad med många museer, teatrar, gallerier, festivaler, komediklubbar, händelser och sportarrangemang. Den klassas oftast som Kanadas främsta kulturcentrum.

Staden är hem för Canadian Opera Company, den största producenten av opera i Kanada och den sjätte största i Nordamerika; och Toronto Symphony Orchestra som spelar vid Roy Thomson Hall. Den är också hem för Four Seasons Centre for the Performing Arts, Torontos operahus; Hummingbird Centre, Massey Hall, Canadian National Exhibition, Ontario Science Centre, Museum of Contemporary Art, Cinematheque Ontario, Toronto Centre for the Arts och Elgin and Winter Garden Theatre. Kanadas walk of fame består av framgångsrika kanadensare i stjärnor framför Roy Thomson Hall, Princess of Wales Theatre, och Royal Alexandra Theatre. Ontario Place ligger på tre vackert utformade öar i Lake Ontario. Den har åkattraktioner och innehåller världens första permanenta IMAX filmteater, kallad Cinesphere.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Transport i Toronto

Toronto har Nordamerikas tredje största kollektivtrafiksystem (efter antal resenärer) efter New York och Mexico City. Kanadas viktigaste flygplats, Toronto Pearson International Airport (YYZ), ligger belägen på stadens västra gräns mot Mississauga. Staden har också en mindre kommersiell flygplats, kallad Toronto City Centre Airport (oftast kallad Island Airport) belägen på Toronto Islands.

Ontarios regering sköter tåg- och busstrafiken i storstadsområdet. Företaget heter GO Transit som kopplar samman Toronto med närliggande städer och förorter. 38 tåg på sju tåglinjer kör 179 turer, och kör över 160 000 passagerare varje dag. I tillägg till tågtrafiken finns det 288 busslinjer som kör runt och utanför staden. Toronto Transit Commission (TTC) sköter kollektivtrafiken i staden. Ryggraden i kollektivtrafiken är stadens tunnelbana, som inkluderar den U-formade norr-söder Yonge-University-Spadina-linjen, den öst-västliga Bloor-Danforth-linjen, den öst-västliga Sheppard-linjen i norr, samt Scarborough RT-linjen som går genom den östra delen av staden (Scarborough). TTC sköter också ett stort nätverk av bussar och spårvagnstrafik (streetcars).

Media[redigera | redigera wikitext]

Toronto är Kanadas mediahuvudstad. Den är hem för två av de nationella tidningarna (The Globe and Mail och National Post), tillsammans med Toronto Star, vilken har den högsta cirkuleringen av någon annan kanadensisk tidning, tillsammans med andra dagstidningar på engelska och kinesiska. Flera TV-kanaler har också sin bas i Toronto, bland annat den nationella CBC.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Air Canada Centre, utsikt från CN Tower.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistics Canada , invånarantal för administrativa enheter och deras tätorter och landbygdsområden vid folkräkningen den 16 maj 2006
  2. ^ [a b c d] Statistics Canada , ytor (landareal) och invånarantal för storstadsområden vid folkräkningen den 16 maj 2006
  3. ^ [a b] Statistics Canada , ytor (landareal) och invånarantal för provinser, territorier och kommuner vid folkräkningen den 16 maj 2006
  4. ^ "Miami tops 'foreign-born' cities". BBC.co.uk, 2004-07-15. Läst 23 februari 2013. (engelska)
  5. ^ [a b c] Statistics Canada , ytor (landareal) och invånarantal för urbaniserade områden vid folkräkningen den 16 maj 2006

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]