Kristina Ohlsson
| Kristina Ohlsson | |
 Kristina Ohlsson på Bokmässan i Göteborg 2014. | |
| Född | Kristina Maria Ohlsson 2 mars 1979 Kristianstad, Sverige |
|---|---|
| Yrke | författare |
| Nationalitet |  svensk |
| Språk | svenska |
| Verksam | 2009 – |
| Genrer | deckare |
Kristina Maria Ohlsson, född 2 mars 1979 i Kristianstad,[1] är en svensk författare och säkerhetspolitisk analytiker. Hon har arbetat för olika myndigheter i Sverige och internationellt. 2009 debuterade hon som skönlitterär författare, där hon sedan dess skrivit för både en vuxen och ung publik. Ohlsson har översatts till ett 20-tal språk.[2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Bakgrund och säkerhetspolitik[redigera | redigera wikitext]
Kristina Ohlsson växte upp i Kristianstad och flyttade sedan till Stockholm, där hon studerade statsvetenskap. Därefter har hon arbetat som framför allt säkerhetspolitisk analytiker och rådgivare för Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen,[3] Utrikesdepartementet och Försvarshögskolan[4] samt fram till 2012 som "Counter Terrorism Officer" på OSSE i Wien.[5]
Hon har därefter varit bosatt i Stockholm. Hon har även skrivit facktexter om Mellanösternkonflikten och EU:s utrikespolitik.
Författarkarriären[redigera | redigera wikitext]
2009 förverkligade hon sin barndomsdröm att bli skönlitterär författare,[6] med utgivningen av sin romandebut Askungar[7] på Piratförlaget. Där introducerades en trio poliser med utredaren Fredrika Bergman som huvudperson. Boken följdes av titlarna Tusenskönor, Änglavakter, Paradisoffer, Davidsstjärnor och Syndafloder. Flera av böckerna inkluderar komplicerade händelsekedjor med internationella förgreningar.[4]
2014 presenterades den första boken med Martin Benner i huvudrollen. Thrillern, med en handling delvis förlagd till Texas, har följts upp av Mios blues (2015) och Henrys hemlighet (2019). 2016 kom Ohlssons första renodlade skräckroman – Sjuka själar.[4]
Den bohuslänske butiksägaren August Strindberg är huvudperson i en trio böcker (hittills) som inleddes 2020 med Stormvakt. Under de påföljande åren kom i serien även Isbrytare (2021) och Skuggläge (2022).[4]
År 2013 debuterade hon som barnboksförfattare med spänningsboken Glasbarnen. För boken tilldelades hon Sveriges Radios Barnens romanpris 2013.[8] Dessa följdes av Silverpojken och Stenänglar 2014 respektive 2015. Senare har Ohlsson för en yngre läsekrets även författat bland annat Mysteriet på Hester Hill (2015) och Mysteriet på Örnklippan (2017). För samma läsare har hon presenterat de tre böckerna Zombiefeber (2016), Varulvens hemlighet (2017) och Mumiens gåta (2018).[4]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Fredrika Bergman som huvudperson[redigera | redigera wikitext]
- 2009 – Askungar
- 2010 – Tusenskönor
- 2011 – Änglavakter
- 2012 – Paradisoffer
- 2013 – Davidsstjärnor
- 2017 – Syndafloder
Martin Benner som huvudperson[redigera | redigera wikitext]
August Strindberg som huvudperson[redigera | redigera wikitext]
Glasbarnen[redigera | redigera wikitext]
- 2013 – Glasbarnen (barn-/ungdomsbok)
- 2014 – Silverpojken (barn-/ungdomsbok)
- 2015 – Stenänglar (barn-/ungdomsbok)
Zombiefeber[redigera | redigera wikitext]
- 2016 – Zombiefeber (barn-/ungdomsbok)
- 2017 - Varulvens hemlighet (barn-/ungdomsbok)
- 2018 - Mumiens gåta (barn-/ungdomsbok)
Övriga, fristående böcker[redigera | redigera wikitext]
- 2014 – Den bekymrade byråkraten : en bok om migration och människor
- 2015 – Mysteriet på Hester Hill (barn-/ungdomsbok)
- 2016 – Sjuka själar
- 2016 – Det magiska hjärtat (barn-/ungdomsbok)
- 2017 – Mysteriet på Örnklippan (barn-/ungdomsbok)
- 2019 – Mysteriet på Ödeborgen (barn-/ungdomsbok)
- 2020 – Spökhusets hemlighet (barn-/ungdomsbok)
- 2021 – Spökbyrån. Fallet med den rysliga skuggan
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 2013 – Barnens romanpris för Glasbarnen
- 2014 – BMF-plaketten "Din bok - vårt val" för Silverpojken
- 2014 – Bokjuryn 10-13 för Silverpojken
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Pernilla Ekdahl (24 maj 2019). ”Bangar inte för krångligheter”. Norra Skåne. https://www.nsk.se/2019/05/24/bangar-inte-for-krangligheter/. Läst 16 april 2024.
- ^ Westesson, Kristin (3 augusti 2017). ”Ohlsson: ”Har nytta av det jag skrev som ung””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/QV4rQ/ohlsson-har-nytta-av-det-jag-skrev-som-ung. Läst 16 april 2024.
- ^ ”Askungar”. Piratförlaget. https://www.piratforlaget.se/bocker/askungar/. Läst 16 april 2024.
- ^ [a b c d e] ”Kristina Ohlsson - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kristina-ohlsson. Läst 16 april 2024.
- ^ Bokhyllan.com, om Kristina Ohlsson Arkiverad 16 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”»Jag skulle dö ute i förorten«”. Fokus. 7 juni 2012. https://www.fokus.se/intervju/jag-skulle-do-ute-i-fororten/. Läst 2 januari 2022.
- ^ ”Kristina Ohlsson”. www.barnensbibliotek.se. https://www.barnensbibliotek.se/forfattare/o/kristinaohlsson. Läst 16 april 2024.
- ^ ”Glasbarnen vann Barnens Romanpris 2013!”. Sveriges Radio. 30 oktober 2013. https://sverigesradio.se/artikel/5689632. Läst 16 april 2024.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Piratförlaget, Fakta om Kristina Ohlsson
- Lilla Piratförlaget, om Kristina Ohlsson
- Bokförlaget Forum, om Kristina Ohlsson
- Kristina Ohlsson, Libris
|