Krushuvad pelikan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Krushuvad pelikan
Status i världen: Nära hotad[1]
Rosy Pelican Pelecanus onocrotalus by Dr. Raju Kasambe DSCN6899 (12).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljPelikaner
Pelecanidae
SläktePelecanus
ArtKrushuvad pelikan
P. crispus
Vetenskapligt namn
§ Pelecanus crispus
AuktorBruch, 1832
Synonymer
  • Pelecanus philippensis crispus
  • Sacrificator crispus
Hitta fler artiklar om fåglar med

Krushuvad pelikan[2] (Pelecanus crispus) är en fågel i familjen pelikaner inom ordningen pelikanfåglar som förekommer fläckvist från östra Medelhavsområdet österut till Kina.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Krushuvad pelikan är en mycket stor fågel, ännu större än vit pelikan med en längd på 160–180 centimeter och en vingbredd på 270–320 centimeter. I grunden är den i övrigt likartad, men skiljer sig på krusiga nackfjädrar (därav namnet), mer gråvit fjäderdräkt, grå istället för rosa fötter och under häckningstid tydligt orangeröd strupsäck. I flykten syns den i det närmaste helljusa vingundersidan med bara svarta vingspetsar.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet är fragmenterat. Den häckar lokalt i södra Eurasien, från sydöstra Europa till Centralasien och österut till Xinjiang och Mongoliet, och söderut till Iran.[5] I Europa häckar den i Montenegro, Albanien, Grekland, Rumänien, Bulgarien, Georgien, Armenien och Ryssland.[1]

Världsutbredningen för krushuvad pelikan. Gult = häckningsområde, blått = övervintringsområde, grönt = både och.

Den är till största delen en kortflyttare men uppträder vintertid så långt söderut som Indien.[3][4] Den har introducerats till en rad länder.[5] Europeiska häckfåglar övervintrar i östra Medelhavsområdet, ryska och centrasiatiska i Iran, Irak och Indien samt de mongoliska utmed Kinas östkust, inklusive Hongkong.[1] Tidigare behandlades den ofta som underart till fläcknäbbad pelikan (Pelecanus philippensis).

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Krushuvad pelikan häckar i grunda sjöar och våtmarker. Den bygger ett plattformsliknande bo direkt på marken och lägger i genomsnitt två ägg per kull.[5] Kullar med ett till sex ägg förekommer.[5] Äggen ruvas i 30–32 dagar och efter kläckningen tar båda föräldrarna hand om ungarna.[5] Fågeln lever nästan uteslutande av fisk, framför allt karp, abborre, sarv, mört och gädda i färskvattensjöar samt ålar, smörbultar, multfiskar och räkor i brackvattenmiljöer.[1] I den stora häckningskolonin Mikri Prespa i Grekland intar den huvudsakligen den endemiska karpfisken Alburnus belvica.[1]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Den globala populationen minskade dramatiskt under 1900-talet på grund av utdikning av våtmarker, jakt och störning.[5] Vissa populationer har dock ökat i antal på sistone, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN numera kategoriserar fågeln som nära hotad (NT).[1] Studier från 2017 uppskattar världspopulationen till 11.400-13.400 vuxna individer.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2017 Pelecanus crispus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 11 december 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 76-77. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c d e f] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]