Kumlinge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kumlinge
Kommun
Kumlinge.vaakuna.svg
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Åland
Administrativt centrum Kumlinge
Area 865,88 km²[1]
 - land 99,09 km²
Folkmängd 318 (2015-10-31)[2]
Befolkningstäthet 3,21 invånare/km²
Politik  
 - Kommun-/stadsdirektör Christian Dreyer
 - Kommunfullmäktiges
ordförande
Mats Perämaa
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Gun-Mari Lindholm
Kommunkod 295
GeoNames 650397
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60° 16’ 00”
20° 47’ 00”
Språk
- Svenska:
- Finska:
- Övriga:
 
89,9 %[3]
5,7 %[3]
4,4 %[3]
Administrativa data  
Kumlinge.sijainti.suomi.2008.svg

Kumlinge är en kommun och ort belägen mitt i den nordoståländska skärgården i det självstyrda landskapet Åland i Finland. Kommunens består av fyra byar och enstaka hemman.[4] Området omfattar ca 800 öar varav de fyra största, Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö, har fast befolkning. Kumlinge har &&&&&&&&&&&&0318.&&&&&0318 invånare och har en landyta på &&&&&&&&&&&&&099.&9000099,09 km².

Ålands kommuner

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Fjärden Delet skiljer Kumlinge från fasta Åland i väst och Lappofjärden skiljer från Brändö i öster. I kommunen finns byarna Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö. Här finns också viken Marskil (uttalas ma:rs-) samt öarna Bärö, Hättorna, Ingersholma, Lanto, Lillappo, Ljugarsholm, Synderstö, Söjskär och Yxskär. På Enklinge finns två naturreservat, Blacksund[5] (inrättat 1999) och Näset[6] (inrättat 2001), knutna till Natura 2000.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kumlinge fick bosättning under korstågstiden 1025-1150. Under 1300-talet byggdes Kumlinge kyrka helgad åt S:ta Anna som fram till 1403 kapell under Sund.[7]

I november 1773 förliste en segelbåt på väg mellan Kumlinge och Brändö med tio personer ombord vid Gravstensgrundet. Endast två personer kunde räddas. Det finns en minnessten på platsen.[8]

Kumlingeslaget den 9 maj 1808[9] utgjorde kulmen av det åländska upproret under finska kriget 1808-1809 som utkämpades mellan Sverige och Ryssland. En åländsk bondehär bestående av cirka 450 bönder under ledning av Johan Henrik Gummerus besegrade den drygt 450 man[10][11] starka ryska hären utanför Kumlinge prästgård.[12] Tre ålänningar omkom och tre sårades under slaget.[13] 1920 restes en minnessten på Fälberget bredvid apoteket på Kumlinge.[14]

Kumlinge finns belagt i skrift som Cumblinge (1478), Kumlinge (1484), Cwmblinge (1537), Kumblinga (1543) och Kumblingh (1547). Den första delen av namnet Kumlinge kan komma från ordet kummel  i betydelsen 'sjömärke av sten’. Ordet betydde också ’gravvård’ i runsvenskan.[15]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • S:ta Anna kyrka, Kumlinge
  • Museigården Hermas, Enklinge
  • Kumlinge flygfyr
  • Sjölunds gårdsmuseum, Kumlinge
  • Kumlinge Apotek, Kumlinge
  • Minnesstenen över Kumlingeslaget på Fälberget, Kumlinge
  • Jättegrytor, Seglinge. En 7 km lång vandingsled börjar vid den gamla bysmedjan vid Seglinge by nedanför väderkvarnen. Efter ca 2,5 km passerar man jättegrytorna.
  • Två vandringsleder (3 repsektive 3,4 km) går mellan Remmarhamn och Kumlinge kyrka.

Kultur och fritid[redigera | redigera wikitext]

Festivalen Visor så in i Norden, som går av stapeln varje sommar på Kumlinge, med både kända och mindre kända artister. Kumlinge-bon Harry Eriksson tog 1997 initiativ till en viskväll på Seglinge där Åke Hillström från Sverige stod för underhållningen. Artistutbudet och publiktillströmningen ökade under kommande år och från och med 2000 har föreningen Visor så in i Norden drivit festivalen.[16]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Huvudnäringarna är fiskodling, grönsaksodling och fiske.[11] I Kumlinge finns post, banker, affärer (Kumlinge by, Enklinge by och Seglinge by), värdshus, VVS-företag med mera. Vid Remmarhamn på Kumlinge finns restaurang Kastören och på Bärö finns restaurang Glada Laxen som är inrymd i den nu nerlagda sjöbevakningsstationens gamla lokaler.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kumlinge trafikeras av två av Ålandstrafikens färjelinjer. Den norra linjen som går mellan Hummelvik på Vårdö och Torsholma lägger till både vid Enklinge färjeläge och Kumlinge färjeläge. Den tvärgående linjen som utgår från Långnäs på Lumparland och vänder vid Snäckö färjefäste på Snäckö sommartid. Under resten av året trafikeras endast sträckan Överö-Snäckö.

På Kumlinge finns sedan 1975 Kumlinge flygfält[7] som är den åländska skärgårdens enda flygfält.[17]

Dessutom finns fyra gästhamnar inom kommunen:

  • Kumlinge gästhamn, Kumlinge
  • Enklinge besökshamn, Enklinge
  • Seglinge gästhamn, Seglinge
  • Glada Laxen, Bärö

Personer med Kumlinge-anknytning[redigera | redigera wikitext]

Författaren och dialektforskaren Eva Sundberg är bosatt i Björkö.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Åland.svg Ålandsportalen

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.10.2015”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0. Läst 6 december 2015. 
  3. ^ [a b c] Statistikcentralen: Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015 Läst 4 april 2016
  4. ^ ”Kumlinge - Uppslagsverk - NE” (på sv). www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kumlinge. Läst 17 juli 2017. 
  5. ^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Blacksund naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs1999-nr60.pdf. Läst 5 augusti 2017. 
  6. ^ ”ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSES BESLUT om inrättande av Näset naturreservat i Kumlinge kommun”. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2001-nr16.pdf. Läst 5 augusti 2017. 
  7. ^ [a b] ”Kumlinge”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 14 april 2017. https://web.archive.org/web/20170414162054/http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kumlinge. Läst 24 augusti 2012. 
  8. ^ BOMANSSON, Carl August (1858). Om Ålands fornminnen. Historisk afhandling, etc. sid. 26-27. https://books.google.se/books?id=dxlXAAAAcAAJ&pg=PA26&dq=GUSTAF+ADOLPH+TAUBE+%C3%85land&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjT3dnSr8DVAhUQKlAKHdFkAg0Q6AEIKDAA#v=onepage&q=GUSTAF%20ADOLPH%20TAUBE%20%C3%85land&f=false. Läst 5 augusti 2017 
  9. ^ van Suchtelen, Paul (1835). Kriget emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809. http://runeberg.org/spsvery/0291.html 
  10. ^ Schulman, Hugo (1909). Striden om Finland 1808-1809. sid. 117. http://runeberg.org/stridfin/0133.html 
  11. ^ [a b] ”Kumlinge”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kumlinge. Läst 1 maj 2015. 
  12. ^ Nordisk familjebok Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski. 1922. sid. 991-992. http://runeberg.org/nfcm/0537.html 
  13. ^ ”1808-1809 dokument om Finland i krig”. Arkistolaitos. Arkivverket. http://www.narc.fi/1809opetusaineisto/svenska/2.html. Läst 28 mars 2015. 
  14. ^ ”Äntligen ett jubileum som är nyttigt”. Ålandstidningen. 2007. http://www.alandstidningen.ax/ledare/antligen-ett-jubileum-ar. Läst 28 mars 2015. 
  15. ^ ”Kumlinge, Kumlinge - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/267/kumlinge-kumlinge/. Läst 17 juli 2017. 
  16. ^ ”Historia”. Visor så in i Norden. http://www.visorsaininorden.ax/index.php?page=home. Läst 9 augusti 2013. 
  17. ^ ”frontpage - lentopaikat.fi” (på en-US). lentopaikat.fi. https://lentopaikat.fi/en/. Läst 5 augusti 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]