Konungariket Danmark
Kungariket Danmark är en konstitutionell monarki, som består av Danmark i det nordliga Europa och statens två självstyrande områden: ögruppen Färöarna i Nordatlanten och ön Grönland, som geografiskt hör till den nordamerikanska kontinenten men geopolitiskt till Europa.
Det gemensamma parlamentet, Folketinget, har 179 medlemmar, av vilka 175 väljs i Danmark, 2 på Färöarna och 2 på Grönland.
Grönlands och Färöarnas självstyre är inte explicit uttalat i Grundloven, som har giltighet för hela riket, och Grönland och Färöarna har inte status av självständiga länder. Den statsrättsliga konstruktionen skiljer sig således från till exempel förhållandet mellan Storbritannien och den engelska drottningens övriga stater. Förhållandet mellan Danmark, Färöarna och Grönland bygger på Rigsfællesskabet, som har sin förebild i det tidigare brittiska samväldet.
Kungariket på medeltiden
Under medeltiden sammanföll Kungariket Danmark i stort sett med kyrkoprovinsen Lund, dock blev Rügen (under Roskilde stift) och Estland (eget stift) aldrig inlemmade i kungariket, även om de i perioder stod under dansk överhöghet.
Mera precist så bestod kungariket av Jyske Lovs område (Jylland med Sønderjylland och Fyn), Sjællandske Lovs område (Själland med Lolland, Falster och Mön) samt Skånske Lovs område (Skåne med Halland, Blekinge och Bornholm).
"Helstaten" fram till 1864
Fram till 1864 var den Danske Monarki en sammanfattande benämning för konungariket Danmark (Nørrejylland och öarna Själland och Fyn, samt mindre öar, ofta kallat enbart Kungariket) samt hertigdömena Hertigdömet Schleswig och Holstein. Observera att kungariket vid denna tid inte inbegrep Sønderjylland, som var ett kungligt danskt län eller Holstein som var ett hertigligt tyskt län. Skåne, Halland och Blekinge var fram till 1658 en del av kungariket.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
