Kungliga Hovstaterna

Kungliga Hovstaterna (även kallat hovet) är den organisation som stödjer Sveriges statschef och kungahus i deras officiella plikter. Organisationen ansvarar även för att vårda och visa det kulturarv som är kopplat till den svenska monarkin.

Verksamheten leds av riksmarskalken, som svarar direkt inför monarken, och kung Carl XVI Gustafs valspråk ”För Sverige – i tiden” är vägledande för arbetet.

Rättslig ställning

Hovstaterna räknas inte som en myndighet.^[1] I äldre lagstiftning (1772 och 1809 års regeringsformer) beskrevs hovet som "enskilt". Denna tolkning behölls även när nuvarande regeringsform infördes på 1970-talet, då lagstiftaren uttalade att man inte avsåg att ändra på detta förhållande.^[2]

Detta innebär att hovet har en särställning jämfört med statliga förvaltningsmyndigheter, vilket bland annat påverkar allmänhetens insyn i verksamheten (se avsnittet Finansiering och insyn).

Organisation

Hovstaterna hade år 2024 omkring 300 tillsvidareanställda.^[3] Verksamheten är organisatoriskt och ekonomiskt uppdelad i tre huvuddelar:

Hovstaten: Den personal som arbetar direkt med kungafamiljens program och representation.
Slottsstaten: Förvaltningen av de kungliga slotten och samlingarna.
Kungliga Djurgårdens förvaltning: Förvaltar marken på Djurgården.

Nedan följer den detaljerade organisationsstrukturen:^[4]

Hovstaten

Riksmarskalksämbetet
- Kansli med Hovförvaltningen
- Läkarstaten
- Kleresistaten
Informationsavdelningen
Hovmarskalksämbetet

Slottsstaten

Ståthållarämbetet
- Stockholms slottsförvaltning
- Drottningholms slottsförvaltning
- Gripsholms slottsförvaltning
- Ulriksdals slottsförvaltning
- (Kungliga Djurgårdens Förvaltning lyder under Ståthållarämbetet men är självfinansierad.^[5])
Husgerådskammaren
- Bernadottebiblioteket
- Skattkammaren

Kungliga Djurgårdens Förvaltning

Kungliga Djurgårdens Förvaltning (lyder under Ståthållarämbetet men är självfinansierad.^[5])

Finansiering och insyn

Hovstaternas statliga anslag uppgick år 2024 till cirka 166 miljoner kronor.^[3] Utöver detta tillkommer intäkter från visningsverksamhet.^[6] Pengarna finansierar löner, representation och statsbesök. Djurgårdsförvaltningen bekostas helt av egna intäkter genom hyror och arrenden.^[5]

Länge var insynen i hovets ekonomi begränsad. Ett avtal från 1809 innebar att hovet inte behövde redovisa hur pengarna användes. Riksrevisionen fick tidigare endast granska Slottsstaten och Djurgårdsförvaltningen, men inte själva Hovstaten.^[7]

Efter ett tillkännagivande från riksdagen 2011 inleddes en översyn för att öka insynen.^[8] Sedan 2013 redovisar hovstaten sin ekonomi mer utförligt, i linje med hur slottsstaten redovisas.^[9]

Se även

Källor

Noter

^ Handlingar hos Riksmarskalksämbetet omfattas exempelvis inte av offentlighetsprincipen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. ”RÅ 1999 ref. 48”. Lagen.nu. Regeringsrätten. https://lagen.nu/dom/ra/1999:48. Läst 3 juli 2013.
^ Prop. 1973:90.
^ [a b] ”Verksamhetsberättelse 2023” (PDF). Kungl. Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/download/18.50182eb18ec1a9cdda77713/1713889836859/Verksamhetsberattelsen2023.pdf. Läst 20 november 2025.
^ ”Organisation”. Kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungl.-hovstaterna/kungl.-hovstaternas-organisation. Läst 20 november 2025.
^ [a b c] ”Ekonomi” (PDF). Kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 3 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130203091213/http://www.kungahuset.se/hovstaterna/ekonomi.4.7c4768101a4e8883780001030.html. Läst 26 september 2012.
^ Dagens Industri: Starkt år för kungen (2007-05-16) ^{[inloggning kan krävas]}
^ ”Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.”. Riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-20021022-om-revision-av_sfs-2002-1022/. Läst 26 september 2012.
^ ”Betänkande 2011/12:KU1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse”. Riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201112/KU1/. Läst 26 september 2012.
^ ”Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU1”. Riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/201314Utgiftsomrade-1-Rikets-_H101KU1/?html=true. Läst 30 januari 2014.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kungliga Hovstaterna.
Bilder & media

[1] Handlingar hos Riksmarskalksämbetet omfattas exempelvis inte av offentlighetsprincipen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. ”RÅ 1999 ref. 48”. Lagen.nu. Regeringsrätten. https://lagen.nu/dom/ra/1999:48. Läst 3 juli 2013.

[2] Prop. 1973:90.

[VB2023-3] [a b] ”Verksamhetsberättelse 2023” (PDF). Kungl. Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/download/18.50182eb18ec1a9cdda77713/1713889836859/Verksamhetsberattelsen2023.pdf. Läst 20 november 2025.

[4] ”Organisation”. Kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungl.-hovstaterna/kungl.-hovstaternas-organisation. Läst 20 november 2025.

[Ekonomi-5] [a b c] ”Ekonomi” (PDF). Kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 3 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130203091213/http://www.kungahuset.se/hovstaterna/ekonomi.4.7c4768101a4e8883780001030.html. Läst 26 september 2012.

[DI20070516-6] Dagens Industri: Starkt år för kungen (2007-05-16) ^{[inloggning kan krävas]}

[7] ”Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.”. Riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-20021022-om-revision-av_sfs-2002-1022/. Läst 26 september 2012.

[8] ”Betänkande 2011/12:KU1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse”. Riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201112/KU1/. Läst 26 september 2012.

[9] ”Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU1”. Riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/201314Utgiftsomrade-1-Rikets-_H101KU1/?html=true. Läst 30 januari 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]