Tryckfrihetsförordningen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverige-portalen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, dess definition och restriktioner, och har sitt ursprung i 1766 års svenska Tryckfrihetsförordning, som är världens äldsta lag för större allmän tryckfrihet och yttrandefrihet.

Att grundlagen bär namnet förordning kan vara missvisande då det normalt sett används för regeringens styrmedel (se mer om historiken bakom det i artikeln om förordning).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Frihetstiden[redigera | redigera wikitext]

Under Adolf Fredriks försvagade styre vid det svenska 1700-talets så kallade frihetstid med dess frånvaro av en enväldig regent och större beslutsutrymme för riksdagen uppstod ett allt större politiskt debattbehov i samhället med de framväxande partibildningarna hattar och mössor. Under ledning av den österbottniske prästen Anders Chydenius genomdrev mösspartiet vid riksdagen i Gävle den 2 december 1766 antagandet av en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen för offentliga handlingar i svenska myndigheten, därmed även i Finland. Undantaget var religiösa frågor.

Denna förordning innebar att man först i efterhand kunde ställas till svars i domstol för vad parter eventuellt kom att uppfatta som oacceptabla publikationer. Denna utveckling hade sin grund i upplysningstidens allmänna internationella, kuvade samhällsdiskussioner, men kunde först förverkligas i Sverige.[1]

Gustav III:s revideringar[redigera | redigera wikitext]

Som ung kronprins under fadern Adolf Fredriks ämbetstid hade Gustav III ställt sig allmänt positiv till upplysningstidens reformtankar och familjen hade till och med hyllats som ett "Europas föredöme" av filosofer som Voltaire och Hume.[2] Men då han strax efter sitt trontillträde 1771 ansåg sig nödgad att genomföra sin "statskupp" 1772 för att återinföra en stärkt kungamakt, lät han också genomföra en revidering av tryckfrihetsförordningen, där han i 1774 års Förnyade förordning och påbud angående skrif- och tryckfriheten lät ändra ett par paragrafer för att kungen skulle återfå rätten att granska och godkänna skrifter rörande kungahuset och rikets styre före publicering.[3] Denna förordning skärptes sedan ytterligare i några steg de följande åren.

Senare nyförordningar[redigera | redigera wikitext]

Kort efter mordet på Gustav III infördes 1792 en ny tryckfrihetsförordning, som sedan genom seklerna moderniserats i flera steg från och med 1809 års regeringsform (86 §). Den är främst skriven av Carl Gustaf af Leopold.

1944 tillsatte Kungl. Maj:t en utredning "angående revision av tryckfrihetslagstiftningen och därmed sammanhängande ämnen". Till ordförande för 1944 års tryckfrihetssakkunniga förordnades justitierådet Natanael Gärde. I oktober 1947 överlämnade tryckfrihetssakkunniga sitt betänkande med förslag till ny tryckfrihetsförordning (SOU 1947:60) till justitieminister Herman Zetterberg.[4]

Lista över nya eller reviderade tryckfrihetsförordningar[redigera | redigera wikitext]

  • K. M:ts förordning angående skrif- och tryckfrihet (2 december 1766)
  • Genom 1772 års regeringsform upphör 1766 års förordning att gälla (21 augusti 1772).
  • K. M:ts förnyade förordning och påbud angående skrif- och tryckfriheten (26 april 1774)
  • Tillägg av den 3 maj 1785 till Kunglig kungörelse 6 maj 1780. Rätten att ge ut dagblad samt månads- och veckoskrifter är beroende av konungens eller kanslikollegiets privilegium.
  • Kunglig skrivelse till kanslikollegium 24 aug 1785. Ytterligare restriktioner. Indragningsmakten införs.
  • 1792 års tryckfrihetsförordning.
  • § 85 i 1809 års regeringsform behandlar tryckfrihet
  • Kunglig stadfästelse den 9 mars 1810 av ny tryckfrihetsförordning
  • 16 juli 1812 - ännu en ny tryckfrihetsförordning beslutad vid Riksdagen år 1812. Denna innebar en inskränkning av tryckfriheten.
  • 1815 års riksdag: Bestämmelser om jury i tryckfrihetsmål
  • Stadgande om bokhandlares ansvar i vissa fall
  • 1844-1845 års riksdag: Indragningsmaktens avskaffande

Omfattning och begränsningar[redigera | redigera wikitext]

Förutom regler om tryckfrihet innehåller tryckfrihetsförordningen även regler om meddelarskydd och om offentliga handlingar. Sverige är ensamt om att ha dessa principer så detaljerat reglerade i grundlag. I till exempel USA:s konstitutions första tillägg från 1791 (Amendment I) är tryck- och yttrandefrihet reglerad genom endast en mening. Sverige var länge också ensamt om att ha offentlighetsprincip, särskilt att ha den reglerad i grundlag.

Den nu gällande tryckfrihetsförordningen inleds med en definition av tryckfrihet enligt följande.

1 kap. Om tryckfrihet
1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.[5]

Tryckfrihetsförordningen ger inte något skydd åt den som införskaffar information med hjälp av olagliga metoder. I regeringens proposition 1975/76:204 framhålls att "det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott".[6]

Jubileum: "Fritt ord 250 år"[redigera | redigera wikitext]

Under år 2016 högtidlighålls i Sverige under samordning av Kungliga biblioteket och Statens kulturråd världens äldsta tryckfrihetsförordnings 250-årsjubileum med olika aktiviteter innefattande en mängd organisationer, verksamheter och personer under samlingsnamnet "Fritt ord 250". Samtidigt firas även 25-årsjubileum för den svenska yttrandefrihetens stadgande i Sveriges grundlagar.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dagens Nyheter 17 augusti 2007, "Tryckfriheten"
  2. ^ Zenker: "Gustaf III:s efterlämnade papper; Kronprinsens förhållande till Voltaire och encyklopedisterna", utgivna av Erik Gustaf Geijer, 1876
  3. ^ Zenker: "Gustaf III:s efterlämnade skrifter; Tryckfrihet", utgivna av Erik Gustaf Geijer, 1876
  4. ^ SOU 1947:60, s. III–IV.
  5. ^ 1 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
  6. ^ Claes Sandgren. "'Tidningarnas tipspengar till enskilda poliser är mutbrott'", Dagens Nyheter, 11 december 2011. Läst den 19 juni 2012.
  7. ^ Kulturrådet 2015, "Fritt ord 250 år"

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]