Hoppa till innehållet

Sveriges riksmarskalk

Från Wikipedia
Hans Majestät Konungens Riksmarskalk
Riksmarskalkens heraldiska ämbetsvapen
Nuvarande
Fredrik Wersäll
sedan den 1 september 2018
Kungliga Hovstaterna
Riksmarskalksämbetet
TitelHans Excellens
SäteStockholms slott
Utses avSveriges konung
UnderställdSveriges konung
MandatperiodEfter konungens förordnande
Förste innehavareGöran Claesson Stiernsköld
Inrättat1607
Webbplatswww.kungahuset.se

Hans Majestät Konungens Riksmarskalk[1] är i Sverige den högste ämbetsmannen vid de Kungliga Hovstaterna och utses av statschefen. Riksmarskalken är ansvarig för hovstaternas verksamhet inför Konungen och sköter kontakterna med riksdagen och regeringen. Riksmarskalken bär titeln excellens (förkortad H. Exc.), som till år 1974 även bars av stats- och utrikesministrarna.

Vid högtidliga tillfällen bär riksmarskalken hovuniform och en ämbetsstav, vilket är en lång stav i vars topp syns en förgylld kunglig krona.[2]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Riksmarskalken leder Riksmarskalksämbetet (RMÄ) som omfattar en expeditionschef och ett kansli som handlägger juridiska och konstitutionella frågor. I Riksmarskalksämbetet ingår även hovets personalavdelning, ekonomiavdelning samt press- och informationsavdelning. Under riksmarskalken sorterar även Läkarstaten och Kleresistaten samt hovauditören och överhovmästarinnan.

Nära medarbetare till riksmarskalken är förste hovmarskalk som leder Hovmarskalksämbetet (HMÄ) och ansvarar för förberedelser och genomförande av kungafamiljens offentliga framträdanden, audienser och resor samt statsbesök.

Sedan 2012 har ämbetet ett vapen bestående av stora riksvapnet lagd över två korslagda riksmarskalkstavar.[3] Riksmarskalken kan även lägga stavarna bakom sitt personliga vapen.

Axel Vennersten i full ornat som Sveriges riksmarskalk omkring 1942.

Ordet marskalks ursprungliga betydelse är ’hästsven’ och har förekommit i Sverige sedan medeltiden i dess sammandragna form, marsk. Riksmarskalksämbetet inrättades i Sverige 1607 då riksrådet Göran Claesson Stiernsköld utnämndes av Karl IX. I 1634 års regeringsform fastslogs att riksmarskalken ska vara ett riksråd, tillhöra de lägre riksämbetena och vara chef för hovet. År 1680 ändrades titeln till överstemarskalk för att 1722 ändras tillbaka till riksmarskalk. Fram till 1844 var riksmarskalken ordförande i borgrätten. Riksmarskalken rekryterades från början från högadliga ätter och den förste på posten som inte tillhörde adeln var Axel Vennersten (1936–1946).

Lista över Sveriges riksmarskalkar sedan 1607

[redigera | redigera wikitext]
Porträtt Namn Tillträde Avgång Anmärkningar
1. Göran Claesson Stiernsköld
(1552–1611)
1607 1611 först på denna post
2. Henrik Carlsson Horn af Kanckas
(1578–1618)
1611 1618
vakans 1618 1634
3. Axel Gustafsson Banér
(1594–1642)
1634 1641
vakans 1641 1643
4. Åke Axelsson Natt och Dag
(1594–1655)
1643 1651
5. Magnus Gabriel De la Gardie
(1622–1686)
1651 1653
6. Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
(1629–1689)
1653 1654
7. Johan Oxenstierna af Södermöre
(1611–1657)
1654 1657
8. Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa
(1619–1673)
1657 1673
9. Johan Gabriel Stenbock
(1640–1705)
1673 1705 riks- & överstemarskalk
10. Carl Piper
(1647–1716)
1705 1716 överstemarskalk
11. Nicodemus Tessin den yngre
(1654–1728)
1717 1727 överstemarskalk
12. Magnus Julius De la Gardie
(1669–1741)
1727 1741 överstemarskalk
13. Samuel Åkerhielm af Margrethelund
(1684–1768)
1741 1747 överstemarskalk
14. Wilhelm Ludvig Taube af Odenkat
(1690–1750)
1747 1750 överstemarskalk
15. Claes Ekeblad den yngre
(1708–1771)
1750 1761 överstemarskalk
16. Adam Horn af Kanckas
(1717–1778)
1761 1769 överstemarskalk
17. Nils Adam Bielke
(1724–1792)
1769 1772 överstemarskalk
18. Hans Henrik von Liewen den yngre
(1704–1781)
1772 1781 från 1772 riksmarskalk
19. Göran Gyllenstierna
(1724–1799)
1781 1788
20. Carl Bonde af Björnö
(1741–1791)
1788 1791
21. Johan Gabriel Oxenstierna
(1750–1818)
1792 1801
22. Axel von Fersen den yngre
(1755–1810)
1801 1810
23. Magnus Stenbock
(1763-1822)
1810 1810
24. Hans Henric von Essen
(1755–1824)
1810 1824
25. Claes Adolf Fleming
(1771–1831)
1824 1831
26. Magnus Brahe
(1790–1844)
1831 1844
27. Arvid Mauritz Posse
(1792–1850)
1845 1849
28. Mauritz Axel Lewenhaupt
(1791–1868)
1849 1860
29. Nils Gyldenstolpe
(1799–1864)
1860 1864
30. Gustaf Sparre
(1802–1886)
1864 1886
31. Gillis Bildt
(1820–1894)
1886 1894
32. Fredrik von Essen
(1831–1921)
1894 1911
33. Ludvig Douglas
(1849–1916)
1911 1916
34. Otto Hack Roland Printzsköld
(1846–1930)
1916 1930
35. Eric Trolle
(1863–1934)
1930 1934
36. Oscar von Sydow
(1873–1936)
1934 1936
37. Axel Vennersten
(1863–1948)
1936 1946
38. Birger Ekeberg
(1880–1968)
1946 1959
39. Nils Vult von Steyern
(1887–1966)
1959 1966
40. Stig H:son Ericson
(1897–1985)
1966 1976
41. Gunnar Lagergren
(1912–2008)
1976 1983
42. Sten Rudholm
(1918–2008)
1983 1986
43. Per Sköld
(1922–2008)
1986 1996
44. Gunnar Brodin
(1931–2009)
1996 2003
45. Ingemar Eliasson
(1939–)
2003 2009
46. Svante Lindqvist
(1948–)
2010 2018
47. Fredrik Wersäll
(1951–)
2018 (2025)
48. Jan Björklund
(1962–)
tillträder 2026 [4]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]