Kungslena kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kungslena kyrka
Kyrka
Kungslena kyrka
Kungslena kyrka
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Skara stift
Församling Varvs församling
Koordinater 58°13′39″N 13°48′19″Ö / 58.22750°N 13.80528°Ö / 58.22750; 13.80528
Invigd 1100-talet
Bebyggelse-
registret
21300000003078

Kungslena kyrka ligger i kyrkbyn Kungslena i den nordvästra delen av Tidaholms kommun. Den tillhör Varvs församling i Skara stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är byggd av sten, främst i kalksten men även gråsten, och vitkalkad utvändigt. Den består av långhus, korparti med sakristia och vapenhus i söder och väster. Taken är täckta med spån och på långhusets tak finns tre takryttare. I kyrkogårdsmuren finns tre murade och vitkalkade stigluckor.[1]

Koret är dendrokronologiskt daterat till första femtedelen av 1100-talet, kyrkan är förmodligen uppförd då. I första skedet har kyrkan byggts i romansk stil med långhus och ett rakslutet kor. Påverkan från Skara domkyrkas korbygge, på slutet av 1200-talet, ledde till införande av unggotiska element i Kungslena kyrka. Sakristian är från 1200-talet och har förmodligen kvar sin ursprungliga port, som utmärker sig igenom att dörrhandtaget är tillverkat i form av en drake som dräps av S:t Göran. På 1400-talet byggdes kyrkan ut och fick en extra travé i väster. Valv slogs. Man byggde vapenhuset och de tre takryttarna tillkom förmodligen då. I slutet av 1600-talet tillkom bänkinredning, altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln uppfördes 1679. Sockenmagasinet, som är hopbyggt med kyrkogårdsmuren, härrör från 1700-talet.[1]

1823 föreslogs att man skulle bygga en ny kyrka tillsammans med Varvs församling, men det gick inte Kungslenaborna med på. På 1860-talet genomgick kyrkan en viss modernisering genom att man tog upp större fönster och man satte in de nuvarande slutna bänkarna.[2]

Tak- och väggmålningarna[redigera | redigera wikitext]

De medeltida målningarna är daterade till 1480-tal, strax efter att valven kommit till, och är attribuerade till Mäster Amund. Idag återstår bara några fragment eftersom målningarna kalkades över i slutet på 1600-talet. På södra väggen finns ett fragment av Kristi gisslande från en passionssvit. På östra vägen bakom altaruppsatsen finns nedre delen av Den tronande Kristus och en tupp. På norra korväggen till vänster om dörren till sakristian finns Erasmus martyrium målat.[3]

År 1749 fick Johan Risberg i uppdrag att dekorera kyrkan. Målningssviten består av omfattande akantus- och bandornamentik samt bibelmotiv. Förmodligen har Risberg delvis återanvänt Amunds karakteristiska rundlar i sin komposition. I östra valvet finns fyra motiv ur Hjärtats saga inspirerade av motsvarande målningar i Läckö slottskyrka. Runt fönsterna målades dekorativa gardiner. 1866 målade Anders Gustaf Ljungström tre motiv i kyrkan, nämligen en sol med namnet Jahve ovanför sydportalen, Den korsfäste Jesus på sydöstra långhusväggen, ovanför dopfunten, samt Kristi himmelsfärd på norra korväggen. Han ska då också fått i uppdrag att måla över en, av Risberg målad, helvetesskildring.[4]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Dopfunten är från 1170-talet. Den ingår i Skalundagruppen och är attribuerad till Mäster Harald.
  • En madonnaskulptur från 1200-talets mitt, utförd i ek, är placerad på långhusets norra vägg. Höjd 140 cm. Bemålningen är från 1700-talets mitt.[5]
  • Basunängeln som hänger i triumfbågen är från 1700-talet.[6]

Klockor[redigera | redigera wikitext]

I klockstapeln hänger två senmedeltida klockor, tillkomna på 1520-talet, men av olika gjutare.[7]

  • Storklockan är gjuten 1524 och har runt halsen en inskrift i gotiska minuskler, som uttolkas: Herrens år 1524 är denna klocka nu [?] stöpt till Guds och Sankt Martins lov [av] mig Johannes André...
  • Lillklockan har en illa skuren inskrift på halsen, som meddelar året för gjutningen och kan tolkas som 1524, 1526 eller 1527.

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Orgeln, placerad på läktaren i väster, är tillverkad 1989 av Robert Gustavsson Orgelbyggeri. Den stumma fasaden härstammar från en äldre orgel byggd på 1700-talet. Instrumentet har tio stämmor fördelade på två manualer och pedal.[8]

Exteriörer[redigera | redigera wikitext]

Interiörer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Barbo Westin, Kungslena kyrka och några kulturhistoriska nedslag, Skara stifts kyrkobeskrivningar nr 23,2001, s. 4-15
  2. ^ Barbo Westin, Kungslena kyrka och några kulturhistoriska nedslag, Skara stifts kyrkobeskrivningar nr 23,2001, s. 18
  3. ^ Barbo Westin, Kungslena kyrka och några kulturhistoriska nedslag, Skara stifts kyrkobeskrivningar nr 23,2001, s. 9
  4. ^ Barbo Westin, Kungslena kyrka och några kulturhistoriska nedslag, Skara stifts kyrkobeskrivningar nr 23,2001, s. 9, 14-15, 18
  5. ^ Rahn, Roland (2002). Medeltida Mariaskulpturer i Skara stift. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, 1401-7725 ; 9. Skara: Skara stiftshistoriska sällsk. sid. 54. Libris 9167779 
  6. ^ Barbo Westin, Kungslena kyrka och några kulturhistoriska nedslag, Skara stifts kyrkobeskrivningar nr 23,2001, s. 4-18 (avser alla inventarier).
  7. ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 223-224. Libris 487090 
  8. ^ Skara stifts orgelinventering 2013-2014.
  9. ^ Ingår i: Peringskiöld, Johan (1700-?). Monumenta Sveo-Gothorum. 9 : Monumenta per Westrogothiam, Scaniam, Hallandiam, Blekingiam [ca 1700]. Libris 12041510. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:handskrift-12041510 .
  • Barbo Westin (2001). Kungslena kyrka och några kulturhistoriska nedslag (Skara stifts kyrkobeskrivningar nr 23) .

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 112-113. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]