Kvintcirkeln

Kvintcirkeln med dur- och molltonarter.

Kvintcirkeln är ett schema som i en cirkelfigur visar relationen mellan de olika dur- och molltonarterna. Figuren är ett pedagogiskt hjälpmedel inom musikteorin för att visa oktavens tolv toner som resultat av så kallad kvintstapling. Den slutna cirkeln förutsätter begreppet liksvävande temperatur. En sådan temperering av skalan blev historiskt möjlig först i början på 1700-talet.

I den vanligaste varianten av kvintcirkeln ligger respektive parallelltonarter mitt för varandra (till exempel ligger C-dur och a-moll i position "klockan 12", dock med C-dur i den yttre cirkeln, a-moll i den inre).

Med hjälp av kvintcirkeln kan man också se hur många korsförtecken respektive ♭-förtecken en diatonisk skala har. Till exempel har C^♯-dur sju ♯ och den likaklingande D^♭-dur fem ♭-förtecken.

I kvintcirkeln ligger de intilliggande tonarternas tonika alltid på en kvints avstånd från varandra. Ett steg medurs från tonikan hittar man dominanten och ett steg moturs subdominanten - ackord byggda på dessa toner är grunder för dur/moll-harmonierna. Till exempel för D-dur: de viktigaste ackorden är D (tonika), G (subdominant) och A (dominant).

Tillämpningar

Kvintcirkelns utformning gör den även till ett utmärkt hjälpmedel för att lära sig att modulera mellan olika tonarter.

Ramsor

För att minnas tonarternas ordning i kvintcirkeln finns ett stort antal minnesramsor, till exempel dessa:

Korstonarter (medurs)

• Ge dem alla en Benig/Hel fisk.
• Gå du Axel efter Bertils/Håkans fiskar.

♭-tonarter

• "Frosten bestal Esters astrar dess gestalt. (för dem som säger b och bess)
• "Frosten berövade Esters astrar dess gestalt. (för dem som säger h och b)

Se även

• Kromatisk skala
• Pythagoras komma
• Funktionsanalys
• Enharmonik
• Kadens
• Kvintackord