Kvotering
Kvotering är en särbehandling som innebär att en andel av positionerna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Begreppet syftar framför allt på kvotering grundad på egenskaper som kön, hudfärg, etnicitet, funktionsnedsättning eller samhällsklass.[källa behövs]
Det finns flera anledningar till att kvotering förespråkas trots principen om likabehandling är allmänt accepterad. En sådan anledning är att flera av de system som är tänkta att ge lika förutsättningar inte resulterar i lika utfall, vilket kvotering kan motverka med tvingande kvoter (dvs kvoteringen som instrument för att uppnå ökad likhet i ufall). En annan anledning är att de existerande systemen för likabehandling inte ger önskat resultat och då blir kvotering en politisk förändringsstrategi. Det finns exempel på att organisationer själva valt att kvotera i t.ex. interna rekryteringssituationer för att uppmuntra anställda av underrepresenterade grupper och visa på värderingsmässiga ställningstaganden.[källa behövs]
Två typer av kvotering
Man skiljer ofta mellan två former av kvotering: "radikal" och "måttfull". Den radikala kvoteringen går ut på att reservera en viss "kvot" för en underrepresenterad grupp och (så länge det finns aktuella sökande inom denna grupp) enbart gynna den mest kvalificerade inom denna grupp, oavsett om det kan finnas mer kvalificerade inom någon annan grupp. Exempelvis, om man beslutat att hälften av alla undersköterskor på en arbetsplats skall vara män, så anställer man bara de mest kvalificerade männen, så länge männen är underrepresenterade. Denna form av kvotering är relativt ovanlig och betraktas av somliga, som i exemplet nedan gällande kvotering i svensk utbildning, som olaglig. Måttfull kvotering, kallad positiv särbehandling, innebär istället att man när två sökande har samma meriter, väljer den sökande som tillhör den underrepresenterade gruppen.[1]
Måttfull kvotering kallas också positiv särbehandling och är under vissa omständigheter tillåten. Bland annat används det som ett verktyg för att upprätthålla eller uppnå en jämn könsfördelning på en arbetsplats.[2]
Se även
Referenser
- ^ Kjørup, Søren. (1999). Människovetenskaperna - Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 april 2009. https://web.archive.org/web/20090418094336/http://www.jamombud.se/arbetslivet/rekrytering.asp. Läst 6 maj 2009.