Kyrkesund
| Kyrkesund | |
| Kyrkesund och Bö | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Tjörns kommun |
| Distrikt | Klövedals distrikt |
| Koordinater | 58°1′N 11°31′Ö / 58.017°N 11.517°Ö |
| Area | 544 hektar |
| Folkmängd | 547 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,01 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Kyrkesund |
| Tätortskod | T4460 |
| Småortskod | S4589 |
  | |
| Wikimedia Commons: Kyrkesund | |
Kyrkesund är en tätort i Klövedals socken i Tjörns kommun. Orten ligger på Tjörnsidan av det smala Kyrkesundet som skiljer Tjörn från Härön, fågelvägen drygt tre kilometer nordväst[2] om Skärhamn. Landvägen är avståndet 14,5 km.[3] Västtrafik trafikerar Kyrkesund med buss (hållplats Kyrkesunds brygga) samt med personbåt över sundet till Härön .[4] Området var intill 2015 avgränsat till en småort och den bebyggelsen växte 2015 samman med den i småorterna Kyrkesund, Bö i Klövedal samt Gullfjäll, Långekärr och Sunna och avgränsades då till en tätort namnsatt till Kyrkesund och Bö.
Historia
Under sillperioderna på 1700- och 1800-talet upplevde Kyrkesund en ekonomisk uppgång och en motsvarande tillbakagång, när sillen försvann. Sedan sista sillperiodens slut 1906 har annat fiske och fraktsjöfart varit viktiga näringar, men detta har inte förhindrat en jämnt negativ befolkningsutveckling. Idag används en stor del av ortens bostäder enbart som fritidsbostäder.
Kyrkesund är beläget i Klövedals socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Klövedals landskommun. I denna inrättades 29 september 1899 Kyrkesunds och Björholmens municipalsamhälle, vilket enligt Nordisk Familjebok 1911 bestod av "fiskelägena Herrön, Staffansholmen, Sumpen, Limhall och Björholmen".[5] Av dessa ligger Björholmen omkring 5 km fågelvägen från dagens småort, medan de övriga ligger vid sundet mellan Tjörn och Härön. Sumpen är det gamla namnet för den centrala bebyggelsen på Tjörnsidan. Limhall ligger på Tjörnsidan någon kilometer norr om Sumpen. Herrön och Staffansholmen är äldre varianter av namnen Härön och Stavsundsholmen. De senare var tidigare två skilda öar, men genom landhöjningen har Stavsundsholmen blivit en del av Härön.
Enligt beslut 4 maj 1953 ändrades municipalsamhällets namn till enbart Kyrkesund,[6] men det är inte klart om detta också innebar en ändring av dess utsträckning, något som påverkar förståelsen av befolkningsuppgifterna. Från 1952 ingick Kyrkesund i den nybildade Tjörns landskommun, och 31 december 1959 upplöstes municipalsamhället. Sedan 1971 ingår orten i Tjörns kommun.[7] Dagens småort med arealen 12 hektar omfattar bara en mindre del av det gamla municipalsamhället, som 1944 hade en areal på 42 hektar.[8]
Kålhuvudet
På ön Kålhuvudet vid södra inloppet till sundet byggdes 1780 ett trankokeri, som är bevarat som ett sällsynt kulturminne. Det ägs sedan slutet av 1700-talet av en släkt, bland vars medlemmar nämns havsforskarna Otto Pettersson (1848–1941) och Hans Pettersson (1888–1966), landshövdingen Fredrik Pettersson (1855–1949), dennes dotter konstnären Signe Barth (1895–1982) samt etnologen och prästen Johan Pettersson (född 1923).[9][10] Kålhuvudet anses ha varit förebild för "Värdshuset Knäppen" i Emilie Flygare-Carléns roman Pål Värning: en skärgårdsynglings äfventyr (1844).[11]
Villa Solfrid
Några kilometer utanför Kyrkesund ligger Sunna. År 1916 lät Elin Sundberg, omtalad som "Guldgrävarens dotter", bygga ett stort stenhus här: Villa Solfrid. Vid 85 års ålder donerade Elin Sundberg sin egendom till en stiftelse som bär hennes namn. Idag är huset, Villa Solfrid, ett museum.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Kyrkesund/Kyrkesund och Bö 1900–2010[12][1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 515 | |||
| 1909 | 498 | |||
| 1924 | 369 | |||
| 1944 | 283 | |||
| 2010 | 76 | 12# | ||
| 2015 | 547 | 544 | ||
Anm.: Ny tätort 2015, då den tidigare småorten sammanväxte med småorterna Gullfjäll, Långekärr och Sunna och Bö i Klövedal
# Som småort. | ||||
Befolkningsutveckling: 1909[5]; 1924[6]; 1944[8].
Referenser
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Eniro kartor, Rita & Mät
- ^ Eniro kartor, vägbeskrivning
- ^ ”Härön - Kyrkesund - Härön”. Västtrafik. https://www.vasttrafik.se/#!/Reseinformation/linjer/362-haron---kyrkesund---haron/. Läst 27 juni 2016.
- ^ [a b] Kyrkesund och Björholmen, Nordisk Familjebok, 2:a upplagan (1911)
- ^ [a b] Kyrkesund och Björholmen i Nordisk Familjebok, 2:a upplagan, supplement (1924)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] När, var, hur? 1945, sid. 141
- ^ Kålhuvudet i Libris (bibliotekskatalog)
- ^ Kålhuvudet – ett stykke äkta bohushistoria, Göteborgs-Posten, 2004-08-09, läst 2013-06-24
- ^ Harald Svanberg, Emilie Flygare-Carlén. En studie (1912)
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
Vidare läsning
- Kyrkesund: båtar och fartyg. Skärhamn: Båtdokgruppen. 2006. Libris 10292809. ISBN 91-87360-32-2
- Samhället Sumpen Kyrkesund.. Kungälv: ABF Sydvästra Götaland. 2000. Libris 8365036. ISBN 91-630-9830-X
Externa länkar
- Kyrkesund.org (Kyrkesundsföreningarnas hemsida)
- Kyrkesund.com (med äldre foto från Kyrkesund)
- elinsundberg.se (Elin Sundbergs vänförening med mer info och bilder)
| |||||||||||||||||||
