Equmeniakyrkan
- För andra betydelser, se Equmeniakyrkan (olika betydelser).
| Equmeniakyrkan | |
 Equmeniakyrkans logotyp. | |
| Bildad | 4 juni 2011 (15 år sedan) |
|---|---|
| Grundare | Metodistkyrkan i Sverige Svenska Baptistsamfundet Svenska Missionsförbundet |
| Tidigare namn | Gemensam Framtid |
| Typ | Kristet trossamfund, frikyrka |
| Juridisk status | Registrerat trossamfund |
| Syfte/fokus | Förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor. |
| Säte |  Ekumeniska centret, Bromma, Sverige |
| Betjänad region | Sverige |
| Medlemmar | 58 569 (2021) |
| Officiella språk | svenska |
| Kyrkoledare | Karin Wiborn |
| Biträdande kyrkoledare | Niklas Piensoho |
| Kyrkostyrelsens ordförande | Johan Quist |
| Nyckelpersoner | Lasse Svensson |
| Huvudorgan | Kyrkokonferensen |
| Ansluten till | Baptist World Alliance Kyrkornas världsråd Sveriges kristna råd World Communion of Reformed Churches World Methodist Council med flera |
| Webbplats | Equmeniakyrkan |
| Tidskrift | Sändaren |
Equmeniakyrkan är ett svenskt kristet trossamfund bildat 2011 av frikyrkorna Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan.
Equmeniakyrkan består av cirka 640 lokala församlingar i Sverige som tillsammans har cirka 58 000 medlemmar. Församlingarnas verksamhet berör cirka 130 000 personer i Sverige.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den svenska baptismen influerades först från USA, där svenskar lät döpa sig på 1600- och 1700-talet. Svenska Baptistsamfundet räknade dock sitt ursprung från 1848, då åtta personer lät döpa sig och bilda en församling i Vallersvik utanför Kungsbacka. Församlingens ledare hade låtit döpa sig i Tyskland, och den nu inreste dopförättaren kom från Danmark. Församlingen blev kortlivad på grund av förföljelser från statsmakten, men nya församlingar uppstod och 1857 bildades Svenska Baptistsamfundet. Samfundet var starkt kongregationalistiskt, och genom flera splittringar blev det ursprung till andra svenska baptistiska trossamfund.[2][3]
Metodismen började nå Sverige under 1820-talet, genom svenska sjömän som mött Metodistkyrkan i Amerika. Församlingar etablerades därför först i svenska hamnstäder. Metodistkyrkan i Sverige etablerades 1868, och erkändes som trossamfund av staten från 1876. Till skillnad från Baptistsamfundet var Metodiskyrkan del av en episkopal kyrka, med gemensam teologi och styrning. Den utgjorde den svenska grenen av Förenade Metodistkyrkan, och ingick i biskopsområdet för Norden och Baltikum.[4]
Svenska Missionsförbundet uppstod som en utbrytning från Svenska kyrkan och den inomkyrkliga Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Bakgrunden var en skild syn på försoningsläran och nattvarden, samt en längtan att själv utbilda och sända ut missionärer och evangelister. Missionförbundet kom att välkomna både dem som döpts på föräldrarnas och på egen bekännelse, var kongregationalister och anslöt sig även till reformert kristendom.[5]
Redan under 1920-talet fördes diskussioner om samgående, men ledde inte vidare och samfunden fortsatte att bevara sina särarter under hela 1900-talet. Samtidigt fortsatte samarbetet och 1947 bildade man gemensamt Frikyrkliga studieförbundet. Periodvis drev de tre ungdomsorganisationerna ett gemensamt kansli. Baptistsamfundet och Missionsförbundet bildade 1993 Teologiska högskolan, dit även Metodistkyrkan anslöt sig 2008.[6] År 2007 beslutade Metodistkyrkans ungdomsförbund, Svenska baptisternas ungdomsförbund och Svenska Missionskyrkans Ungdom att bilda en federation, som gavs namnet Equmenia.
Samgåendeprocessen
[redigera | redigera wikitext]Equmenia övertog verksamheten från de tre ungdomsförbunden 2008; samma år beslutade Metodistkyrkans, Svenska Baptistsamfundets och Svenska Missionskyrkans högsta beslutande organ[a] om en avsiktsförklaring att bilda ett nytt gemensamt samfund. De upprepade och preciserade beslutet 2009 och 2010.
Några av de mer omdiskuterade frågorna i samtalen mellan de tre samfunden var synen på församlingarnas självständighet, distriktens roll, medlemskap, ämbetssyn, dopsynen och terminologi. I någon mån kom även vigsel av samkönade par att bli en diskussionsfråga, men där gick skiljelinjen snarare inom samfunden än mellan dem.[källa behövs]
När det gäller församlingssynen ansåg sig Baptistsamfundet bestå av självständiga, suveräna lokala församlingar, medan Metodistkyrkan hade en episkopal ordning där kyrkan tog sig uttryck i församlingar. Svenska Missionskyrkan hade i sin tur anslutit sig till Limadokumentet från 1982, där Kyrkornas världsråd lyft fram behovet av en överordnad tillsynsfunktion. Andra frågor gällde hanteringen av församlingar anslutna till flera olika samfund och andra typer av lokala samarbeten med trossamfund och organisationer. Anpassningar gjordes också för att hantera att Svenska Frälsningsarmén (ej att förväxla med Frälsningsarmén) hade uppgått i Svenska Missionskyrkan 2005.
Det slutgiltiga beslutet att bilda ett nytt samfund fattades 4 juni 2011. Den nya organisationen fick ursprungligen arbetsnamnet Gemensam Framtid (GF-kyrkan). Till ordförande valdes Ann-Sofie Lasell. Ett fåtal metodistiska församlingar och husgrupper valde att stå utanför samarbetet, och övergick i stället till Finlands svenska metodistkyrka där de bildade föreningen Metodister i Sverige.
Kyrkoledare och nytt namn för kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Först vid kyrkokonferensen 2012 valdes Lasse Svensson till det nya samfundets första kyrkoledare och Olle Alkholm och Sofia Camnerin till biträdande kyrkoledare.[7] Samtidigt beslutade Equmenia att fullfölja sitt samgående, och federationen av de tre tidigare ungdomsorganisationerna blev ny kyrkans enda och sammanslagna ungdomsförbund.[8]
Vid kyrkokonferensen 2013 beslutades att att anta det nya namnet Equmeniakyrkan, baserat på ungdomsorganisationen Equmenias namn.[9]
Equmeniakyrkan som bildningsrörelse
[redigera | redigera wikitext]Equmeniakyrkan och Equmenia är tillsammans huvudmän för
- Bromma folkhögskola
- Härnösands folkhögskola
- Karlskoga folkhögskola[10]
- Sjöviks folkhögskola[11]
- Södra vätterbygdens folkhögskola[12]
Några av kyrkans regioner och församlingar är också huvudmän för folkhögskolor. Equmeniakyrkan driver också bibelskolan Bibelfjäll tillsammans med Evangeliska fosterlandsstiftelsen och den internationella missionsskolan Apg29 tillsammans med Svenska Alliansmissionen.
Equmeniakyrkan är huvudman för Enskilda högskolan Stockholm, tidigare Teologiska högskolan.[13] Vid högskolan bedrivs utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå inom teologi och religionsvetenskap samt på grund- och avancerad nivå inom mänskliga rättigheter. Högskolan svarar också för samfundets utbildning av pastorer, och tillsammans med folkhögskolor erbjuder man yrkesutbildning för kyrkans diakoner och missionärer.
Genom studieförbundet Bilda bedriver Equmeniakyrkan kulturverksamhet, studiecirklar och andra utbildningar.[14]
Internationellt samarbete
[redigera | redigera wikitext]Equmeniakyrkan har internationella samarbeten med kyrkor och organisationer i ungefär trettio länder, med utsända missionärer och medarbetare i några av dessa.
Efter samgåendet bevarande Equmeniakyrkan många av sina internationella relationer, och är idag medlem i både ekumeniska organisationer och flera stora internationella samarbetsorganisationer.
- Ekumeniska organisationer
- Baptistsfären
- Metodistsfären
- United Methodist Church (affilierad/förenad kyrka)
- World Methodist Council, WMC
- Övriga
Tillsammans med Svenska Alliansmissionen är Equmeniakyrkan också huvudman för biståndsorganisationen Diakonia.[15]
Ekumenik
[redigera | redigera wikitext]
De kyrkoavtal som tidigare fanns med mellan Svenska kyrkan, Svenska Missionskyrkan och Metodistkyrkan har sedan år 2016 anpassats till en liknande ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan.[16].
Tillsammans med flera andra kristna samfund och organisationer är man huvudman för Hela människan.[17]
Brukssånger
[redigera | redigera wikitext]Brukssånger är en katalog med noter till solosång och körsång som abonnenter fritt får kopiera. Syftet med katalogen är att underlätta spridning av nya sånger till kyrkor. Varje år läggs 20 sånger till. Den drivs av Equmeniakyrkan, men många abonnenter såväl som sångförfattare återfinns i bland annat Svenska kyrkan. Bland författarna till text eller musik finns till exempel Jan Mattsson, Martin Lönnebo, Sofia Camnerin, Tomas Boström och Karin Wiborn.
Betydande personer
[redigera | redigera wikitext]Kyrkoledare
[redigera | redigera wikitext]| Period | Kyrkoledare | Biträdande kyrkoledare | Kommentarer och källor |
|---|---|---|---|
| 2012–2016 | Lasse Svensson | Olle Alkholm, Sofia Camnerin | |
| 2016–2020 | Lasse Svensson | Olle Alkholm, Sofia Camnerin | |
| 2020–2024 | Lasse Svensson | Karin Wiborn, Joakim Hagerius | [18] |
| 2024–(nuvarande) | Karin Wiborn | Niklas Pensoho | [19] |
Ordförande
[redigera | redigera wikitext]| Period | Ordförande | Kommentarer och källor |
|---|---|---|
| 2011–2014 | Ann-Sofie Lasell | |
| 2014–2017 | Tomas Bjöersdorff | |
| 2017–2020 | Susanne Rodmar | |
| 2020–2025 | Kerstin Torkelsson Enlund | [20] |
| 2025–(nuvarande) | Johan Quist |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Metodistkyrkans i Sverige årskonferens, Svenska Baptistsamfundets allmänna konferens respektive Svenska Missionskyrkans kyrkokonferens.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”SST:s statistik 2013”. Arkiverad från originalet den 5 december 2014. https://web.archive.org/web/20141205175105/http://www.sst.a.se/statistik/statistik2013.4.2221f657149ccb048e3446f5.html. Läst 28 november 2014.
- ^ Bergsten, Torsten; Aldrin, Viktor. ”Svenska Baptistsamfundet”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedien AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-baptistsamfundet. Läst 1 januari 2026.
- ^ Bergsten, Torsten. ”Baptism”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedien AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/baptism. Läst 1 januari 2026.
- ^ Bergsten, Torsten; Aldrin, Viktor. ”Metodistkyrkan i Sverige”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedien AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/metodistkyrkan-i-sverige. Läst 1 januari 2026.
- ^ Bergsten, Torsten; Aldrin, Viktor. ”Svenska Missionskyrkan”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedien AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-missionskyrkan. Läst 1 januari 2026.
- ^ ”Enskilda Högskolan Stockholm”. www.ne.se. NE Nationalencyklopedien AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/enskilda-h%C3%B6gskolan-stockholm. Läst 1 januari 2026.
- ^ Manfredh, Thomas (16 januari 2012). ”Lasse Svensson vann kampen om kyrkoledarposten i GF”. Dagen. Tidnings AB Nya Dagen. http://www.dagen.se/lasse-svensson-vann-kampen-om-kyrkoledarposten-i-gf-1.116955. Läst 13 maj 2013.
- ^ ”Om Equmenia”. Equmenia. https://equmenia.se/om-equmenia/. Läst 1 januari 2026.
- ^ Runström, Åsa (11 maj 2013). ”Namnfrågan är löst”. Urval av konferensbeslut. Gemensam Framtid. Arkiverad från originalet den 6 juli 2013. https://archive.is/20130706110352/http://gemensamframtid.se/blog/kyrkokonferens/urval-av-konferensbeslut/. Läst 13 maj 2013.
- ^ ”Karlskoga fhsk:s webb”. Arkiverad från originalet den 4 december 2014. https://web.archive.org/web/20141204235303/http://www.karlskogafolkhogskola.se/folkhogskola/. Läst 28 november 2014.
- ^ ”Sjöviks webb”. Arkiverad från originalet den 13 november 2014. https://web.archive.org/web/20141113112448/http://www.sjovik.eu/om-sjovik/huvudman-styrelse/. Läst 28 november 2014.
- ^ ”SVF:s webb”. Arkiverad från originalet den 4 december 2014. https://web.archive.org/web/20141204135144/http://www.svf.fhsk.se/om-skolan/om-oss/. Läst 28 november 2014.
- ^ ”THS:s webb”. Arkiverad från originalet den 5 december 2014. https://web.archive.org/web/20141205110951/http://www.ths.se/site/index.php/om-hoegskolan/organisation.html. Läst 28 november 2014.
- ^ ”Bildas webb”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160226231330/http://www.bilda.nu/sv/Om-Studieforbundet-Bilda/Om-bilda/Organisation/Medlemsorganisationer/. Läst 28 november 2014.
- ^ ”Diakonias webb”. Arkiverad från originalet den 3 december 2014. https://web.archive.org/web/20141203004452/http://www.diakonia.se/Info/Om-Diakonia. Läst 28 november 2014.
- ^ ”Ekumenisk överenskommelse med Svenska kyrkan”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180131023349/http://equmeniakyrkan.se/wp-content/uploads/2016/11/Ekumenisk-%C3%B6verenskommelse-med-Svenska-kyrkan.pdf. Läst 24 april 2019.
- ^ ”Hela Människans webb”. Arkiverad från originalet den 6 december 2014. https://web.archive.org/web/20141206123052/http://www.helamanniskan.se/om-oss/huvudman/. Läst 28 november 2014.
- ^ Österberg, Thomas (21 september 2020). ”Tro och kyrka - Här är de nya kyrkoledarna i Equmeniakyrkan”. Tidningen Dagen. https://www.dagen.se/troochkyrka/2020/09/21/har-ar-de-nya-kyrkoledarna-i-equmeniakyrkan/. Läst 1 januari 2026.
- ^ Zetterman, Jacob (16 augusti 2024). ”Equmeniakyrkan sa ja till Karin Wiborn och Niklas Piensoho”. Dagen. https://www.dagen.se/nyheter/2024/08/16/equmeniakyrkan-sa-ja-till-karin-wiborn-och-niklas-piensoho/. Läst 16 augusti 2024.
- ^ Olvik, George (26 september 2020). ”Den nya kyrkostyrelsen”. Equmeniakyrkan.se. Arkiverad från originalet den 25 november 2020. https://web.archive.org/web/20201125201641/https://equmeniakyrkan.se/den-nya-kyrkostyrelsen/. Läst 1 januari 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Equmeniakyrkan.- Equmeniakyrkans webbplats
| |||||||||||||||||||||||||||
